Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkprovare, Mjölkprovning - Mjölkpulver - Mjölkpump - Mjölkrör - Mjölksaft - Mjölkskorv - Mjölksocker - Mjölkspegel - Mjölkstockning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Mjölkpulver—Mjölkstockning
174
den stora växlingen i normal mjölks spec. v.,
från 1,028 till 1,034. Likaså gör den stora
växlingen i normal mjölks fetthalt, från omkr.
2,5 till 4,5—5 %, att en fettbestämning ej
kan avgöra om eller i vilken mån mjölkens
fetthalt nedsatts genom utspädning,
skum-ning el. fraktionerad mjölkning. På grund
av regelbundenheten i mängdförhållandet
mellan mjölkens olika beståndsdelar kan
man på grund av bestämning av spec. v. och
fetthalten beräkna mjölkens torrsubstanshalt
och dennas procentuella fetthalt, vars
nedgång under dess normala nedre gräns, omkr.
20 %, visar, att mjölkförfalskning skett.
Emedan normal mjölks fryspunkt är nästan
konstant — 0,55° C, är bestämning av
fryspunkten hos ett mjölkprov ett gott medel
att påvisa utspädning. Mjölks spec. v.
bestämmes med areometer, vanl. en speciell
mjölkareometer (laktodensimeter), som
anger grader 24—38, motsv. spec. v. 1,024—
1,038. Fettbestämningen sker
noggrannast genom kemisk analys, vanl. enl.
Röse-Gottliebs metod, men i praktiken
hastigare och med tillräcklig noggrannhet med
apparater, butyrometer el. 1 a k t o b
u-tyrometer, i vilka fettet ur det i ett rör
inneslutna mjölkprovet avskiljes genom
centri-fugering och dess mängd i viktprocent avläses
på det graderade röret. För att möjliggöra
fettets fullständiga avskiljande upplösas
mjölkens äggviteämnen genom tillsats av syra
el. alkali. Av dylika apparater nyttjas olika
slag, i Sverige mest den efter sin konstruktör
I. Lindström benämnda. Lak t o sk op
brukades stundom förr vid bestämning av
fetthalten på grund av mjölkens
genomskinlighet. Det vanligaste, Fesers laktoskop,
bestod av en glascylinder, vari anbragts en
ståndare, tecknad med svarta streck. Fetthalten
bedömdes efter den mängd vatten, som
behövde tillsättas till den ifyllda mjölken, för
att strecken skulle synas.
S m u t s h a 11 e n, d. v. s. fasta
föroreningar, bedömes efter den bottensats, som
avsätter sig i mjölkkärlet; i mejerier sker
bedömningen genom att smutsen upptages med en
pipett och överföres på ett bomullsfiltrum.
Mjölkens friskhet och
hållbarhet bestämmas allmänt vid mejerierna
genom reduktasprovet enl. Barthels och
Orla-Jensens metod: 40 kbcrn mjölk blandas
i ett glasrör med 1 kbcm metylenblått och
ställes i vattenbad vid 38°—39° C. De i
mjölken förefintliga bakterierna reducera
metylenblått till ofärgat leukometylenblått,
varigenom vätskan avfärgas, hastigare, ju större
mjölkens bakteriehalt är. Bakteriemängden
bedömes efter den tid avfärgningen tager,
varefter mjölken klassificeras:
Klass Avfärgning inom tim. Bakterier i 1 kbcm mjölk Mjölk
1 ........... ej på 5V2 <V2 mill. god
2............ 2—5V2 V2-4 » medelgod
3............ Vs-2 4-20 » dålig
4............ före Vs över 20 » mycket dålig
Mindre allmänt använda prov äro:
Jäsningsprov. Mjölkprovet hålles
under 12—24 tim. vid 38°—40° C. Fullt
normal mjölk håller sig härvid oförändrad, och
om mjölken löpnat jämnt genom hela sin
massa, visar det, att godartade mjölksyre-
bakterier förhärskat, varemot ojämn löpning
med gasutveckling visar, att mjölken är
mindre god till föda och ystning. Detta prov
förbindes ofta med det föreg. till
jäsnings-reduktasprov. Katalasprov består i
blandning av mjölk med vätesuperoxid i slutet
rör, varvid mängden av utvecklad syrgas
tjänar som mätare av förekomsten av enzymet
k a t a 1 a s, vilket avsöndras av bakterier och
leukocyter (vita blodkroppar). Begagnas för
att undersöka förekomsten av dylika kroppar
som tecken på sjukdomar i kors juver.
Storchs pastöriseringsprov nyttjas för
att kontrollera om mjölk upphettats till den
för högpastörisering erforderliga värmegraden
80° C (sePasteurisering). 5 kbcm av
mjölken försättas vid 35° med en droppe
1-procentig vätesuperoxid och 2 droppar
2-pro-centig parafenylendiamin. Om mjölken under
V2 minut förblir ofärgad, visar det, att det
i mjölk förekommande enzymet peroxidas
förstörts, vilket sker vid mjölks uppvärmning
till 80° C, under det att blåfärgning visar
närvaro av peroxidas; upphettningen har då
ej nått 80°. H. J. Dft.
Mjölkpulver, se M j ö 1 k m j ö 1.
Mjölkpump, sugpump för uppdragande av
mjölk i bröstvårtorna hos digivande kvinnor,
enklast i form av en kautschukballong och en
glaskupa. F. B-m.*
Mjölkrör, bot., se Mjölksaft.
Mjölksaft, en hos vissa växter
förekommande, vanl. vit, sällan gul el. rödaktig,
något tjockflytande, vattenhaltig vätska, som
stelnar i luften. Den är en emulsion av
växlande kemisk sammansättning och innehåller
förutom emulgerade ämnen, ss. gummi, harts,
kautschuk, fett och vax, dels lösta ämnen, ss.
enzym, garvämnen och alkaloider, dels fasta
ämnen, ss. protein och stärkelse. M. finnes
sällan i intercellularer, t. ex. hos Convolvulus,
utan nästan alltid i särskilda, tunnväggiga
celler, s. k. mjölkrör. Dessa äro av två slag,
mjölkceller och mjölkkärl. Mjölkcellerna äro
enkla celler, som växa ut till långa, rikt
förgrenade rör. De finnas bl. a. hos
Euphorbia-ceae och Asclepiadaceae. Mjölkkärlen uppstå
genom sammansmältning av radvis
anordnade celler och äro dessutom vanl.
nät-formigt förbundna. De finnas bl. a. hos
Pa-paveraceae, Campanulaceae och Compositae.
Mjölkrörens fysiologiska roll är omtvistad.
Man tolkar dem både som exkretions-,
lednings- och upplagsorgan och anser även, att
m. kan skydda mot djurangrepp och
tjänstgöra som sårskydd. K. A.
Mjölkskorv (lat. er u’sta la’ctea), eksem (se
d. o.) i huvudet och ansiktet hos artificiellt
uppfödda späda barn. M. behandlas gejiom
dietreglering, de ofta stora sårskorporna
upplösas med olja och avlägsnas genom varsam
tvättning.
Mjölksocker, kem., se Sockerarter.
Mjölkspegel, hos nötkreatur ett hårfält, som
från juvrets bakre yta sträcker sig mer el.
mindre långt upp emellan låren och där håren
äro riktade uppåt, medan de på lårens bakre
yta f. ö. äro riktade nedåt. Direkt samband
mellan mjölksekretionen och m:s utveckling
har ej påvisats. E. T. N.
Mjölkstockning inträffar i kvinnobröst, då
den i mjölkkörteln bildade mjölken ej får till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
