Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkstockning - Mjölksvamp - Mjölksyra - Mjölksyrejäsning - Mjölktecken - Mjölktistel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175 Mjölksvamp-
räckligt avlopp. Brösten bli då spända, stinna,
ömmande och, om infektion tillkommer,
inflammerade, så att bröstböld (se d. o.) kan
uppstå. M. minskas genom bröstens
utsugning, laxermedel, minskning av födan (i
synnerhet den flytande), lindrigt
kompressions-förband, våtvärmande omslag m. m. F. B-m.*
Mjölksvamp, bot., se R i s k a.
Mjölksyra. 1. (Kem.) Av Scheele i sur
mjölk 1780 upptäckt organisk syra, C3H6O3,
som bildas av kolhydrat vid vissa
jäsningsprocesser (se Mjölksyrejäsning). Man
känner flera syror av denna sammansättning,
näml. 1) etylidenmjölksyra,
a-oxi-propionsyra, CH3 . CH(OH) . COOH, som bildas
i naturen, samt 2) etylenmjölksyra,
/(-oxipropionsyra, CH2 . (ÖH) . CH2 . COOH,
vilken blott erhålles på syntetisk väg. Den förra,
vanlig mjölksyra, är en racemisk
blandning av två optiskt aktiva former, varav
den ena, högervridande m., d-mjölksyra, utom
vid jäsning av kolhydrater genom mjölksyre
-bakterier även uppstår i muskeln
(köttmjölksyra), där den bildas ur glykogen och spelar
en viktig roll som regulator vid
muskel-kontraktionen (se Muskelarbete). Den
vänstervridande, 1-mjölksyran, bildas av vissa
mjölksyrebakterier genom jäsning av olika
kolhydrater, liksom även den racemiska d,
1-mjölksyran bildas av speciella dylika bakterier.
Genom upphettning till 130° C sönderdelas
a-oxipropionsyran till acetaldehyd och
myrsyra. Mjölksyrornas salter kallas laktater.
För karakterisering av m. och dess olika
optiska former framställas dessas
zinklakta-ter. Ang. teknisk framställning av m. se
Mjölksyrejäsning. Chr. B-l.
2. (Farm., med.) A’cidum la’cticum, J ä
s-nings mjölksyra, en klar, färglös el.
svagt gulaktig, luktlös, sirapstjock, starkt
frätande vätska med rent sur smak. Dess
spec. v. är 1,21—1,22 och sammansättning
CH3 . CH (OH) COOH. Nyttjas outspädd el. i
stark lösning till etsning av tuberkulösa
åkommor i struphuvudet el. på huden (lupus) samt,
starkt utspädd, invärtes vid tarmtuberkulos
och vissa infektiösa tarmåkommor hos späda
barn, till ingjutning i urinblåsan för att
upplösa fosfatstenar m. m. Behandlingen med
stark m. är mycket smärtsam. H. D.
Mjölksyrejäsning, genom vissa bakterier
åstadkommen omvandling av socker i
mjölksyra enl. formeln: C6H12O8 = 2 C3H6O3.
Den härvid bildade mjölksyran är
etylidenmjölksyra, a-oxipropionsyra (se
Mjölksyra), och alltefter de inverkande bakteriernas
art bildas den racemiska formen av
mjölksyra el. höger-, resp, vänstervridande
mjölksyra. Utom direkt av hexoser bildas
mjölk-syrit även, efter förutgående spjälkning till
hexoser, av disaokarider, ss. rörsocker,
maltsocker och mjölksocker, samt av högre
kolhydrater, ss. stärkelse. M., som förut antogs
uppkomma genom rent kemiska omsättningar,
förklarades av Pasteur 1857 bero på
inverkan av speciella bakterier,
mjölksyrebakterier. Den vanliga surmjölksbakterien
renodlades av Lister 1878. Man skiljer mellan
»äkta» och »oäkta» mjölksyrebakterier
alltefter deras förmåga att bilda så gott som
uteslutande mjölksyra av sockerarter el. att
därjämte bilda avsevärda mängder andra ämnen,
—Mjölktistel 176
ss. flyktiga fettsyror och gaser (H2 och CO2).
De »äkta» mjölksyrebakterierna utgöra en
fysiologiskt ganska skarpt begränsad grupp,
som alltefter sin cellform (kul- el. stavform)
indelas i laktokocker och laktobaciller. De
karakteriseras av att de för sin kvävenäring
fordra biologiskt fullvärdig äggvita, d. v. s.
sådan, som innehåller samtliga aminosyror,
samt att de sakna enzymet katalas, som eljest
finnes i alla växt- och djurceller. Vidare äro
de grampositiva, orörliga, reducera ej nitrat
och växa i stickkultur längs hela
stickkanalen men ej på ytan. De »oäkta»
mjölksyrebakterierna omfatta ett stort antal
sinsemellan mycket olika arter, enär bildandet av
mjölksyra utgör ett mycket allmänt
förekommande led i kolhydraternas spjälkning.
Vid m. bildas liksom vid alkoholjäsningen
(se Alkoholisk jäsning) först en
soc-kerfosforsyreester såsom mellanprodukt.
Detsamma är f. ö. även förhållandet vid
mjölk-syrebildningen i muskeln.
M. är av mycket stor betydelse i naturen
och inom olika jäsningsindustrier. Mjölkens
normala surnande samt gräddens syrning vid
tillverkning av syrat smör åstadkommas av
laktokocker (Streptococcus lactis,
Streptococcus cremoris), medan ostmognadsprocessen för
de vanliga, hårda ostslagens vidkommande
regleras av såväl laktokockernas som
lakto-bacillernas mjölksockerspjälkande och
ägg-vitespjälkande enzym i förening med
löpeenzymet. Inom bränneri- och
pressjästindustrierna ansyras mäsken före jäsningen med
en vid 50° C växande laktobacill (Bacterium
Delbrücki), som däremot ej förjäser m jölk
-socker. Beredning av vissa jästa
mjölkpreparat, ss. kefir, kumys och yoghurt (se dessa ord),
insyrning av grönsaker och gurkor,
surdegs-jäsning, beredning av surkål samt surfoder
och ensilage grunda sig på m. och
mjölksyrans konserverande inverkan.
Framställningen av teknisk mjölksyra sker
även genom m. Härvid begagnas en
maltmäsk, som ympas med Bacterium Delbrücki
och försättes med krita för neutralisering av
den bildade mjölksyran, vilken eljest skulle
hämma jäsningen. M. sker här vid 50°. Den
genom bildandet av kalciumlaktat småningom
stelnade lösningen pressas och sönderdelas
med svavelsyra, då kalken avskiljes i form
av gips, varpå mjölksyran indunstas till
lämplig koncentration.
Litt.: »Svenska jordbrukets bok. Om mjölk
och mjölkhushållning», I (1927), s. 368—392;
Chr. Barthel, »Mikroorganismerna i
lantbrukets oeh industriens tjänst» (1916). Chr. B-l.
Mjölktecken, yttre tecken, som antyda en kos
mjölkningsförmåga, dels i allmänna
kropps-beskaffenheten, fin benbyggnad, litet huvud
och långsträckt, öppen kroppsbyggnad med
stort avstånd mellan sista revbenet och
höft-bensknölen samt stort djup i ljumsktrakten,
vilket tillsammans säges bilda en god
mjölktyp, dels vissa kroppsdelar, såsom stort,
väl-bildat juver, som sammanfaller efter
utmjölk-ning, stora, slingrande mjölkådror, som
inmynna i stora m j ö 1 k h å 1, samt tunn, lös
hud med fin hårrem och stor, välformad
mjölkspegel samt gulfärgad hud på
juver och övriga hårfattiga delar. H. J. Dft.*
Mjölktistel, bot., se S o n c h u s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
