Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjölkträd - Mjölktänder - Mjölkåder - Mjöllöss - Mjölmask - Mjölmott - Mjölner, Mjölne - Mjölonsläktet, Mjölon - Mjölskivling - Mjörn - Mjösen, Mjösa - M. K. - M’Kenna, R. - M’kullo - M. L. - Mladá Boleslav - Mladenov, Stefan - Mława - Mlk - Mlle - mm - M. M. - Mme - Mn (kemi) - Mna - Mnemonik - Mnemosyne (mytologi) - Mnemosyne (tidskrift)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Mjölkträd—Mnemosyne
178
Mjölkträd, bot., dets. som koträd, se B
rosi m u m.
Mjölktänder, se Tänder.
Mjölkåder, veter., en större blodåder, som
uppsamlar blodet från främre delen av juvret
och löper omedelbart under huden på bukens
undre yta fram emot bröstet, där den genom
mjölk hålet går in i bukhålan och
utmynnar i den inre bröstvenen. Grov m. och stora,
rymliga mjölkhål ha av gammalt ansetts som
ett gott mjölktecken, men på senare tider har
visats, att något tillförlitligt samband dem
emellan ej finnes. E. T. N.
Mjöllöss, Aleurodldae, en fam. av stritarna
(se d. o.) av halvvingarna (se d. o.),
Ilomop-tera. De fullvuxna djuren, som sällan äro
över 2 mm långa, likna med sina snövita,
breda vingar, vilka i vila takformigt täcka
kroppen, små miniatyrfjärilar och äro
överpudrade med vitt, mjölaktigt vax; därav
namnet. Larverna äro sköldlikt plattade och
likna genom sitt orörliga fastsittande på
växterna sköldlössen. M. finnas företrädesvis i
tropikerna, där många arter äro svåra
skadegörare på viktiga kulturväxter. I Sverige
finnas blott få arter, bl. a. Aleurodes
vapo-rariorum, som är skadegörare på en mängd
växter i drivhus. I. T-dh.
Mjölmask, zool., se Mjölbagge.
Mjölmott, Asöpia farinälis, småfjäril,
tillhörande fam. mottfjärilar, som mäter 20—28
mm mellan vingspetsarna, med framvingarna
i spetsen och vid roten rödbruna och
grönaktigt ockragult mittparti på sidorna,
begränsat av smala, buktiga, vita tvärlinjer. M:s
larv lever av mjöl, kli o. dyl. men angriper
även bröd, gryn och spannmål, i synnerhet
om dessa ämnen förvaras fuktigt och mögla.
Ett liknande levnadssätt för k v a r n m o
t-t e t, Ephestia kühniella. Jfr
Mottfjärilar. I. T-dh.
Mjölner, Mjölne, försvenskning av
Mjoll-ner (se d. o.).
Mjölonsläktet, M j ö 1 o n, Arctostäphylos,
hör till ljungväxterna och kännetecknas av
femtaliga blommor, urnelik krona (med trång
mynning), inomsittande fruktämne och
stenfrukt med mjöligt fruktkött och fem vanl.
fria stenar. Bladen äro läderartade,
övervintrande. Mjölonriset, A. uva ursi, är en
ned-liggande, mattbildande buske med spadlika
blad, skära blommor och röda, klotrunda
stenfrukter; växer täml. allmänt på hedar och
i torra skogsbackar i hela Sverige. Bladen
innehålla ända till 36 % garvämnen och äro
officinella (Folium uva ursi); användas som
dekokt vid biåskatarr. Till samma släkte
hänföres ofta ripbär, A. (Arctous) alpina,
som har örtartade blad och saftiga
stenfrukter och växer på fjällhedar. G. M-e.
Mjölskivling, Clito’pilus pru’nulus,
svampart av hymenomycetfamiljen Agaricaceae,
karakteriserad bl. a. av rött sporpulver, på
foten nedlöpande skivor och tydlig mjöllukt.
God matsvamp. Th. Lfs.
Mjörn, insjö i Västergötland, Älvsborgs län,
genomflytes av Säveån; 56 kvkm, 58 m ö. h.,
största djup 48 m; mottar från n. avloppet
från Anten. Natursköna stränder, många öar.
Talrika stenåldersboplatser, fornborg m. m.
Mjösen, M j ö s a, Norges största insjö,
mottar i n. Gudbrandsdalslågen och avrinner i
s. genom Vorma; 359 kvkm, 121 m ö. h. M.
är en lång (99 km), smal fjordsjö och har i
v. branta stränder. Genom Neshalvön och
Helgöya (18 kvkm) avskiljes en nordlig vik,
Furnesf jorden; här är M. bredast, 15 km,
och når utanför Skreia sitt största djup,
443 m, d. v. s. 322 m under havsytan. De
djupaste delarna isbeläggas först i’ febr, men
tillfrysa ej varje år. Vattenståndet regleras
genom dammbyggnader i Vorma vid
Sunn-fossen och Svanfossen. Livlig ångbåtstrafik
mellan Eidsvoll vid Vorma och städerna
Ha-mar, Gjövik och Lillehammer. De omgivande
landskapen, Hedmark i ö. och Toten i v.,
tillhöra Norges bördigaste bygder.
M. K., förk. för medicine kandidat.
M’Kenna [moke’ne], R., se bd XIII, sp. 562.
M’kullo, se M o n c u 11 o.
M. L., förk. för medicine licentiat.
MIa’då Boleslav [-bå’-], ty. Jung-Bunzlau,
stad i n. ö. Böhmen, vid Jizera (Iser), 50 km
n. ö. om Prag; 17,237 inv. (1921), mest tjecker;
industri (jordbruksmaskiner m. m.). Anlädes
995 av Boleslav II.
Mlade’nov [-åf], Stefan, bulgarisk
filolog (f. 1880), prof, i Sofia, har bl. a. skrivit
»Geschichte der bulgarischen Sprache» (1929).
MIa’wa, stad i n. Polen, vid järnvägen
Soldau-Warschau; 17,003 inv. (1921). Intogs
under världskriget av tyskarna 16 juli 1915.
Mlk, förk. för Marinläkarkåren.
Mlie, förk. av fr. Mademoiselle.
mm, off. svensk förk. för millimeter; mm2
och mm3 brukas ibland som förk. för
kvadrat-och kubikmillimeter (kvmin och kbmm).
M. M., mus., förk. för Mälzels metronom
(se M e t r o n o m) och för kören Muntra
musikanter (se d. o.).
Mme, förk. av fr. Madame.
Mn, kem. tecken för en atom mangan.
Mna, grek., viktenhet och mynt. Se Min a,
sp. 76.
Mnemonlk, se Mnemoteknik.
Mnemo’syne, grek, myt., minnets gudinna,
med Zeus moder till de nio sånggudinnorna
(se M u s e r).
Mnemo’syne, tidskr., red. av J. G. Linsén
och F. Bergbom, utkom i Äbo 1819—23. M.
anslöt sig, liksom sin föregångare Aura (se
Mjölonris, Årctostaphylos uva ursi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
