Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mnemosyne (tidskrift) - Mnemoteknik, Mnemonik - Mnene - Mnesikles - Mnium - Mo (kemi) - Mo. - Mo (härad) - Mo (socken i Bohuslän) - Mo (socken i Dalsland) - Mo (socken i Hälsingland) - Mo (socken i Skaraborgs län) - Mo (socken i Ångermanland) - Mo (Norrbyskär, träindustriort) - Mo (herred)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Mnemoteknik—Mo
180
d. o.), till nyromantikens program, och särskilt
A. I. Arwidsson (se d. o.) utvecklade där de
grundläggande idéerna för de vaknande finska
nationalitetssträvandena. H. E. P.
Mnemoteknik, M n e m o n i k, minneskonst
el. konstteori för minnet, läran om
lämpligaste sättet att genom avsiktligt
bildade idéassociationer underlätta inlärandet
och bevarandet av minneskunskaper. M. var
känd redan av sofisterna. Den antika m. var
topologisk, d. v. s. den sökte underlätta
erinringen genom att binda minnesbilderna vid
vissa ställen el. föremål i ett rum, så att
genom tanken på detta rum de önskade
minnena genom idéassociation lätt framkallades i
bestämd ordning. Så skall Cicero ha inlärt
sina tal genom att anknyta tanken på de
olika ställena däri till en serie föremål i sitt
hus. — I nyare m. inlär man t. ex. tal genom
att efter en viss regel förbinda varje siffra
med en bokstav och sedan sammansätta dessa
bokstäver till ett ord. Ersättes t. ex.
regelbundet 5 med s, 2 med n och 9 med g, kan
man som minnesord för Kyros’ dödsår, 529,
använda sanguis (lat., blod). Så har man även
konstruerat minnesverser av olika slag. —
En serie ord (geografiska namn etc.) kan
likaså inläras genom att
begynnelsebokstäverna el. vissa stavelser uttagas och
sammansättas till ett ord el. en lättlärd mening.
Ex.: Floderna i Halland, Viskan, Ätran,
Nissan och Lagan, inläras genom satsen: »Vi
ska äta, ni ska laga». — Med tillhjälp av m.
kunna minneskonstnärer otvivelaktigt uppnå
förbluffande resultat — kanske dock mer
förbluffande än nyttiga. I enskilda fall äro
visserligen mnemotekniska regler fördelaktiga
och allmänt använda (t. ex. Ampères regel, se
d. o.), men i allm. motsvarar ej nyttan av
dylika konstlade förfaringssätt förväntning
arna. Litt.: H. Kothe, »Katechismus der Ge
dächtniskunst» (9:e uppl. 1905). — M n e m o
te’kniker, kännare eller utövare av
mnemo-tekniken. — Adj.t Mnemote’knisk. G. O-a.
Mnene, en Svenska kyrkans missionsstation
i s. ö. Rhodesia, Sydafrika, gr. 1903. Stora
skolor samt sjukhus.
Mnesikles, se A k r o p o 1 i s, sp. 360.
Mnlum, bot., se Stjärnmossa.
Mo, kem. tecken
för en atom
mo-lybden.
Mo., förk. för
Missouri.
Mo, härad i n. v.
Småland,
Jönköpings län, vid
gränsen mot
Västergötland; 978,70 kvkm,
6,532 inv. (1930).
Socknar:
Bottna-ryd, Mulseryd,
An-gerdshestra, Bonds-torp (förr
Bons-torp), Stengårds-hult, Norra
Unna-ryd, öreryd, Norra
Hestra, Valdshult,
Åsenhöga och
Käl-leryd. Höglänt,
karg skogsbygd
(höjder över 300 m
ö. h.) med kärr och vidsträckta mossar (Dumme
mosse, Ko mosse, se d. o.); genomflytes i
markerad dalgång av Nissan, som mottar
vatten från Rasjön och Stengårdshultsjön;
i n. Stråken m. fl. av Tidan avvattnade sjöar.
4,599 har åker, 49,831 har skogsmark.
Boskapsskötsel, skogsbruk, träindustri. Tillhör
Tveta, Vista och Mo fögderi samt Tveta, Vista
och Mo härads domsaga. M. räknades under
medeltiden, dock med mindre omfattning, till
Västergötland. Litt.: J. Allvin, »Beskrifning
öfver Mo samt Norra och Södra Wedbo
härader» (1857).
Mo, socken i Bohuslän, Bullarens härad,
kring Södra Bullaren; 97,29 kvkm, 816 inv.
(1931). Odlad bygd i Bullardalen, huvudsaki.
på sjöns v. strand; socknens ö. delar tillhöra
Kynnefjäll (se d. o.). 1,048 har åker, 2,650 har
skogsmark. Ingår i Naverstads och Mo
pastorat i Göteborgs stift och Vikornes
norra kontrakt.
Mo, socken i Dalsland, Tössbo härad,
mellan Åmålsviken av Vänern och
Värmlands-gränsen; 60,63 kvkm, 634 inv. (1931). Odlad
bygd i s., omgiven av småbergig skogsmark
med småsjöar och mossar i n. 884 har åker,
3,330 har skogsmark. Egendom: Forsbacka,
fordom järnbruk. Ingår i Edsleskogs, Mo och
Fröskogs pastorat av Karlstads stift, N. Dals
kontrakt.
Mo, socken i Hälsingland, Ala tingslag, v.
om Söderhamn; 100,90 kvkm, 2,036 inv. (1931).
Odlad bygd huvudsaki. kring Florsjön och
Florån (till Marman), omgiven av skogklädda
bergshöjder. 1,750 har åker, 6,109 har
skogsmark. Vid Florsjön M o h e d, före 1908
mötesplats för Hälsinge reg:te; byggnaderna
disponeras nu av Gävleborgs läns
tuberkulos-sjukanstalt; kraftstation vid Florån.
Pastorat i Ärkestiftet, Ala kontrakt.
Mo, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad,
vid Tidan, s. ö. om Mariestad; 11,61 kvkm,
486 inv. (1931). Till stor del odlad bygd. 696
har åker, 336 har skogsmark. Egendom:
Mo-holm. Vid V. stambanan och Mariestad—
Moholms järnväg stationssamhället Moholm
(250 inv. 1921), som även är tingsställe.
Ingår i Hjälstads, Vads, Svenneby och Mo
pastorat av Skara stift och Södra Vadsbo
kontrakt.
Mo, socken i Ångermanland,
Ångermanlands n. domsagas tingslag, vid Moälven
innanför Örnsköldsvik; 177,29 kvkm, 1,846 inv.
(1931). Kring den uppodlade älvdalen
skogbevuxna bergstrakter med branta höjder upp till
mer än 300 m ö. h. 1,021 har åker, 12.536 har
skogsmark. Träindustri. Mo järnbruk,
anlagt 1846, är sedan länge nedlagt. Pastorat
i Härnösands stift, Nätra kontrakt.
Mo (N o r r b y s k ä r), träindustriort i Hör
nefors socken, Västerbottens län, på
Norrbyskären utanför Ångermanlands kust; 915
inv. (1931). Stort sågverk m. m., tillhörande
Mo och Domsjö a.-b. (se d. o.).
Mo, herred i Telemark fylke, Norge, vid
Bandak och dess v. tillflöden; 1,665 inv.
(1920). I M., en av Telemarks mest sevärda
turistorter, ligga turistplatsen Dalen,
ändpunkt för trafiken på
Bandak—Norsjökana-len, samt Åmdals verk, koppargruvor, brutna
redan 1690, f. n. nedlagda.
MO H2
Skala 1:1 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
