Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moe, Louis Maria Niels Peder Halling - Moe, Olefine Louise Margarethe - Moe, Ragnvald - Moehringia - Moelv, Moelven - Moeris - Moeritherium - Moerosjön, Meru, Mweru - Moesia - Moesting A - Moeyaert, Claes Corneisz. - Mofalla - Mofett - Moffat, Robert - Mofi - Mogadiscio - Mogador - Mogata - Mogenhetsexamen - Mogilev - Mogilev Podolskij, Mohilev - Mogk, Eugen - Mogok - Mogul - Mohács - Mohair - Mohammed - Mohare - Mohave
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Moe, O. L. M.—Mohave
198
skove» (sagor från Telemarken; 1904), »Den
blaa fugl» (1912), »Min egen billedbog» (1919),
»Ragnarök» (1929) o. a. Flera saml. ha
utkommit även i sv. uppl. Det mystiska och
fantastiska är genomgående även i hans
raderingar (bl. a. »Djurfabler», 1909). G-g N.
Moe [mo], O 1 e f i n e Louise
Marga-rethe, norsk sångerska (f. 1850).
Debuterade i Oslo 1868, var elev av fru
Stenham-mar i Stockholm och sjöng vid Kungl. teatern
där 1872-—81, sedan i Oslo 1883—87. Hon
ägnade sig under de sista åren på scenen mest
åt operettfacket och verkade efter 1887 som
sånglärarinna i Stockholm. 1877—80 var hon
g. m. pianisten O. Torssell. T. N.
Moe [mo], Ragnvald, norsk bibliograf
(f. 1873), sedan 1910 sekr. i Nobelkommittén
och ledare av Nobelinstitutet i Oslo, från 1928
med titeln direktör. M. har utgivit
»Biblio-graphie du mouvement de la paix» (1912).
Moehri’ngia [mör-], bot., se Skogs n arv.
Moelv, M o e 1 v e n, industriort i Hedmark
fylke, Norge, vid Moelven, nära dess utlopp
i Mjösen, och järnvägen
Hamar—Lilleham-mer; 1,209 inv. (1920). Trämassefabrik,
gjuteri m. m.
Moèris, sjö i Egypten, se M o i r i s.
Moerithérium [mör-], paleont., se E 1
e-f a n t d j u r.
Moerosjön, M e r u, M w e r u, insjö i
Cent-ralafrika, s. v. om Tanganjikasjön, på
gränsen mellan Belgiska Kongo och Nordrhodesia;
4,920 kvkm. M. ligger på Katangaplatån, 913
m ö. h., genomflytes av Luapula. Vid M.
ligger en av Afrikas viltreservationer (Moero
marsh reserve), särskilt till skydd för
elefantstammen. M. besöktes av Livingstone 1867,
men dess ö. stränder utforskades först 1890.
Moesia [mö’-], se M e s i e n.
Moesting A [mö’st-], astron., se Månen.
Moeyaert [mö’järt], Claes Cornelisz.,
holländsk figurmålare (f. före 1600, d. omkr.
1669). M. studerade en tid i Italien, där han
tog intryck av Elsheimers konst. Sedan han
återvänt till hemlandet, påverkades han av
Rembrandt. Hans bästa arbeten tillkommo i
Amsterdam, där han synes ha varit verksam
från omkr. 1630. I Nationalmuseum i
Stockholm en 1631 signerad målning, »Johannes
Döparen predikar i ödemarken». (E. L-k.)
Mofalla, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad, n. v. om Hjo; 25,61 kvkm, 496 inv.
(1931). V. delen tillhör Tidans jämna, odlade
dalslätt, ö. delen, vid Mullsjön, Hökensås (se
d. o.). 1,140 har åker, 958 har skogsmark.
Ingår i Kyrkefalla och M. pastorat av Skara
stift, Kåkinds kontrakt.
Mofe’tt, ställe, där
från jorden
utströmmar kolsyregas såsom
den sista yttringen av
vulkanisk
verksamhet. Ex. på m. är
Hundgrottan i
Fleg-reiska fälten vid
Neapel. K. A. G.
Moffat [må’fot],
Robert, skotsk
missionär (1795—1883).
Sändes 1816 av
London-missionssällskapet till
Sydafrika, vistades ett
R. Moffat.
år i Namalandet, därpå till 1870 i Kuruman
bland betsjuanerna. Från sin station gjorde
M. täta resor till angränsande trakter. Sina
erfarenheter meddelade han till Geographical
society och i sitt arbete »Missionary labours
and scenes in South Africa» (1842). M.
lyckades förvandla en hord blodtörstiga vildar
till ett civiliserat folk med eget skriftspråk,
till vilket han översatte bibeln. Han
påverkade starkt sin måg Livingstone till dennes
livsverk. Biogr. av Elin Silén (1920). G. Lbrg.
Mofi, en Evang. fosterlandsstiftelsen
tillhörig missionsanstalt i Ital. Somalilandet, 85
km ovanför Jubaflodens mynning, gr. 1910.
Mogadiscio [-di’skiå], huvudstad och
hamnplats i Ital. Somalilandet, 2° n. om ekvatorn;
28,000 inv. (1925), därav 800 européer. Tillv.
av bomullsvaror. Radiotelegrafstation.
Mogador [mågaöå’r], hamnstad på Marockos
v. kust, 210 km v. s. v. om staden Marrakech;
18,401 inv. (1926). Export av olivolja, korn,
mandlar, skinn och gummi. Anlagt 1760.
Mogata, socken i Östergötland,
Hammarkinds härad, vid Slätbaken, s. ö. om
Söderköping; 79,83 kvkm, 1,198 inv. (1931). V.
delen, vid Strålången och dess avlopp Tvärån,
är odlad slätt, avbruten av låga bergkullar,
ö. delen småbergig skogstrakt. 2,211 har
åker, 3,871 har skogsmark. Egendomar:
Hös-terum, Husby, Borum m. fl. Ingår i M. och
Skällviks pastorat av Linköpings stift,
Hammarkinds kontrakt.
Mogenhetsexamen, se Studentexamen.
Mogilev [magiljåT], vitryska Magilévy,
kretshuvudstad i Vitryska rådsrepubl., vid
översta Dnjepr, 660 km s. om Leningrad;
50,222 inv. (1926), därav 17,105 judar. Läder-,
tobaks-, sågverks- och lergodsindustri. Var
under världskriget säte för ryska högkvarteret.
Mogilev Podolskij [magiljå’f padå’lskij],
M o h i 1 e v, stad i rådsrepubliken Ukraina,
på v. stranden av Dnjestr, på gränsen till
Rumänien; 22,993 inv. (1926), därav 9,711 judar.
Kvarnar, järnverk, bryggerier och sågverk.
Mogk [måk], Eugen, tysk filolog (f. 1854),
1893—1925 prof, i nordiska språk och
litteratur i Leipzig. M., som mest behandlat
forn-norsk-isländsk litteraturhistoria och
religionshistoria, har utom en mängd smärre
uppsatser i H. Pauls »Grundriss der germanischen
Philologie» skrivit partierna »Mythologie»
(1891; 2:a uppl. 1898) och
»Norwegisch-islän-dische Literatur» (1889; 2:a uppl. 1903).
Vidare må nämnas »Die deutschen Sitten und
Gebräuche» (1909). Han är sedan 1891
med-utgivare av den utmärkta textpublikationen
»Altnordische Sagabibliothek». 1924 fick M.
en festskrift sig tillägnad. Ad. N-n.*
Mogok, gruvort i Burma (se d. o., sp. 277).
Mogul, se S t o r a M o g u 1.
Mohåcs [må’hätj], stad i s. Ungern, vid
Donau, i komitatet Baranya; 15,684 inv. (1921).
Vid M. besegrade 29 aug. 1526 turkarna
under Soliman II Ungerns konung Ludvig II.
Mohair [mäu’häo; sv. uttal måha/r], eng.
1. Dets. som angoraull (se d. o.); benämnes
oriktigt även kamelhår. — 2. Hel- el.
halvylletyg med inslag av mohairgarn. G. H-r.
Moha’mmed, se Muhammed.
Mohare, zool., se Hare.
Mohave [måuhä’ve], den största av de
indianstammar, som tillhöra yumagruppen. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
