Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mohave - Mohaveöknen - Mohawk (flod) - Mohawker (folkstam) - Mohed - Moheda - Mohéli - Mohikaner - Mohilev - Mohilla - Mohl, Hugo von - Mohl, Julius - Mohl, Robert von - Mohla - Mohn - Mohn, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
Mohaveöknen—Mohn
200
bo vid nedre loppet av floden Colorado (se
d. o. 1). Hyddorna äro enkla och bohaget
primitivt. Jordbruket är huvudnäring, men
bebyggelsen är ofta av tillfällig karaktär, ty
m. flytta gärna och bege sig på resor inom
sitt område. I motsats till t. ex. de
kaliforniska indianerna ha m. en utvecklad
stamkänsla och känna sig som ett folk. Deras
antal uppgår 1931 till omkr. 1,000. Litt.: A. L.
Kroeber, »Handbook of the indians of
Cali-fornia» (Bulletin 78 of the Bureau of
American Ethnology, 1925). S. L-é.
Mohaveöknen [måuhä’ve-], ett omkr. 35,000
kvkm stort ökenområde i s. Kalifornien, U.
S. A. Omges i s. och v. av berg,
sammanhänger i n. med Nevadas ökentrakter och når
i ö. fram till Coloradofloden. Sommarhettan
överstiger ofta 50° C, men vinternätterna äro
kalla. I M. finnas mäktiga boraxlager. 1928
brötos 109,700 ton (värde 3,378,500 doll.).
Uppkallad efter indianstammen mohave (se d. o.).
Mohawk [måu’håk], högerbiflod till
Hudsonfloden, i staten New York, U. S. A.
Förenar sig med huvudfloden vid Cohoes, 15 km
n. om Albany; 257 km lång. Dess talrika
fall och forsar äro utbyggda.
Mohawker [mäu’häkor] (»människoätare»,
kallade sig själva kaniengehaga), den
östligaste av irokesernas (se d. o.) stammar. Vid
européernas ankomst levde de kring floden
Mohawk. De voro mycket krigiska och
kämpade med växlande framgång under tidernas
lopp mot såväl indianska grannar som
européer. Numera äro de blott till omkr. 1,500
uppgående m. bosatta i reservationer i
Kanada, huvudsaki. n. om Ontarios ö. ända. En
svensk präst i Nya Sverige, Johannes
Campa-nius, missionerade bland m. på 1640-talet. Han
uppgjorde en ordbok över deras språk och
översatte Luthers lilla katekes. S. L-é.
Mohed, se M o (i Hälsingland).
Moheda, socken i Kronobergs län, Allbo
härad, n. om Alvesta; 89,50 kvkm, 2,306 inv.
(1931). Kuperat, skogrikt högland kring
Stråkens avloppså (Mörrumsåns vattensystem).
1,251 har åker, 5,227 har skogsmark. Flera
smärre fabriker (mest träindustri), bl. a. i
stationssamhället Moheda (400 inv. 1921);
järnbruk: Torpsbruk (300 inv.), ägare: Torps
bruks a.-b. (aktiekap. 450,000 kr., 100 arb.,
tillv. av tröskverk m. m.). Ingår i M., örs
och Aneboda pastorat av Växjö stift, Allbo
kontr. Se G. Ydström, »Boken om M.» (1926).
Mohéli, se Komorerna.
Mohikaner (eng. mohegan), indianstam,
tillhörande algonkinerna (se d. o.). Bodde mellan
Hudson bay och Connecticutfloden. De
anslöto sig till engelsmännen och kämpade tills,
m. dem mot grannstammarna, sålde sitt land
till de förstnämnda och flyttade till en
reservation i Connecticut. Numera finnas inga
rena m.; deras språk utdog i början av detta
årh. M. blevo populära särskilt genom F.
Coo-pers bok »Den siste mohikanen» (1826). S. L-é.
Mohilev [mahiljåT], annan namnform för
Mogilev (se d. o.).
MohFlla, ö bland Komorerna (se d. o.).
Mohl [mål], Hugo von, tysk botanist
(1805—72), bror till J. M. och R. v. M., prof,
i fysiologi i Bern 1832 och i botanik i
Tü-bingen 1835. M. är en av den moderna
cell forskningens banbrytare. I en mängd
små, med utsökt
sam-vetsgrannhet utarbetade avhandlingar
framlade han sina
viktiga rön. Han
fastslog hos växter
cellernas uppkomst genom
delning av äldre
celler, studerade cellens
huvudbeståndsdel, som
han benämnde
proto-plasma, dess rörelser
och dess derivat:
klorofyll- och stärkelse-
kornen, och gav viktiga bidrag till dess
näringsfysiologi. M. skrev bl. a. »Vermischte
Schriften» (1845) och »Grundzüge der
Ana-tomie und Physiologie der vegetabilischen
Zelle» (1851). M. adlades 1843. Led. av sv.
Vet.-akad. (1850). E-k N-d.
Mohl [mål], Julius, orientalist (1800—
76), bror till H. v. M. och R. v. M. Blev 1826
e. o. prof, i Tübingen men flyttade 1832 till
Paris och blev 1847 prof, i persiska vid
Col-lège de France. Utgav Firdausis »Schähnäme»
med fransk övers. (6 bd, 1838—68; bd 7 utgavs
av Barbier de Meynard 1878). Postumt utgavs
hans »Vingt-sept ans d’histoire des études
orientales» (2 bd, 1879—80).
Mohl [mål], Robert von, tysk
stats-rättslig författare (1799—1875), bror till H.
v. M. och J. M.
Beklädde professurer vid
olika univ. samt var
1848 medlem av
nationalförsamlingen i
Frankfurt och under
en kortare tid
justitieminister. Bland M:s
arbeten märkas
»Ge-schichte und
Litera-tur der
Staatswissen-schaften in
Monogra-phien» (3 bd, 1855—
58), »Staatsrecht,
Völ-kerrecht und Politik»
(3 bd monografier, 1860—69) samt »Das
deut-sche Reichsstaatsrecht» (1873). — Hans
»Le-bens-Erinnerungen» utgåvos i 2 bd 1902.
Mohla, fi. Muö’la, socken i Viborgs län,
Finland; 530 kvkm, 13,753 inv. (1930),
finsk-talande. M. socken, som under äldre tid
benämndes Äyräpää, är en av de äldsta
församlingarna i Viborgs län. O. Brn.
Mohn [mön], estländsk ö, se M o o n.
Mohn [mön], Henrik, norsk meteorolog
(1835—1916). Urspr. astronom, blev M. 1866
prof, i meteorologi vid Kristiania univ. (Oslo)
och föreståndare för
meteorologiska
institutet. Han planlade
och genomförde en
systematisk
klimatologisk utforskning av
Norge. M. uppgjorde
1874 tills, m. G. O.
Sars planen för den
norska
nordhavsexpe-dition, i vars färder
och arbeten han deltog
1876—78. Han
organiserade även den nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
