Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molander, Harald - Molander, Karin, f. Edwertz - Molander, Olof Johan Harald - Molarer - Molass - Molas y Casas, Joan - Molatycze - Molbech, Christian - Molbech, Christian Knud Frederik - Molboer - Moldau (flod) - Moldau (landskap i Rumänien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
Molander, K.—Moldau
206
M. var sedan 1888 g. m. skådespelerskan
Lydia M., f. Wessler (1851—1929),
anställd vid Svenska teatern i Helsingfors 1874
—94 oeh vid Svenska teatern i Stockholm
1901—22, tidigare en uppburen kraft inom
den lyriska repertoaren (Mignon, Lilla
helgonet), senare en god karaktärsframställarinna
i komedien och det borgerliga skådespelet
(Madam Rundholmen i »De ungas förbund»,
fru Heinecke i »Ära»). G. K-g.
Mola’nder, Karin, f. E d w e r t z,
skådespelerska (f. 189 0 20/s). Debuterade 1907 på
Vasateatern, var 1907—09 anställd där och
vid östermalmsteatern, 1909—11 vid Svenska
teatern i Helsingfors, 1911—21 vid Intima
(Komedi-)teatern, 1921—25 vid Dramatiska
teatern, 1929—30 vid Oscarsteatern och är
från 1930 åter fäst vid Dramatiska teatern.
Hon är en ljus och harmonisk framställarinna
av skådespelets och komediens unga kvinna,
som hon tolkar med mjukt behag. Bland
hennes roller märkas Desdemona i »Othello»,
Olivia i »Trettondagsafton», Camille i »Lek ej
med kärleken», Abigael i »Ambrosius»,
Kristina i »Älskog», Elna Hall och Anna i
»Nattkyparen». Hon var 1910—18 g. m. regissören
G. H. M. (se sp. 204) och är sedan 1922 g. m.
skådespelaren Lars Hanson (se d. o.). G. K-g.
Mola’nder, Olof Johan Harald,
regissör (f. 1892 18/io), son till H. M. Han blev
1911 student, var 1911—14 elev vid
Dramatiska teatern och är sedan 1914 anställd där,
från 1917 såsom regissör. Hans fantasifulla,
kyligt intellektuella iscensättningskonst
visade tidigare spår av samtida tyskt
inflytande men har med åren, särskilt i modern
repertoar, funnit sin personliga stil. Bland
hans iscensättningar märkas »Turandot»,
»Stormen», »Advent» och »Per Gynt». M. har
utgivit monogr. »Harriet Bosse» (1920) och
redigerade 1920—21 Dramatiska teaterns
tidskrift Repertoaren. G. K-g.
Miolärer (av lat. möla, kvarn), bakre
kindtänder, oxeltänder.
Mola’ss, schweiziskt lokalnamn för lösa
sandstenar och konglomerat av tertiär ålder,
förekommande i Schweiz och Sydtyskland.
Molas y Casas [må’las i ka’sas], J o a n,
katalansk författare (1854—1904), berömd för
en mängd goda populära komedier. K. A. H.
Molatycze [-ti’tje], i äldre sv. litt. vanl.
Malatitze, ort i östra delen av det forna
Litauen, bekant genom striden 30 aug. 1708
mellan svenskar och ryssar. Ryska
huvudarmén stod 10 km n. om M., den svenska
vid M. med fördelningen C. G. Roos (4
inf.-reg:ten och 1 kav.-reg:te) 5 km n. ö. därom.
Gynnade av dimma, framgingo i gryningen
överlägsna ryska krafter för att överrumpla
Roos. Denne hann dock göra sig stridsberedd
men måste insätta trupperna efter hand.
Striden blev hård, men ryssarna bragtes slutligen
att vika. Förlusterna voro stora, svenskarnas
1,100, ryssarnas 1,600 man. Wdt.
Molbech [må’lbäk], Christian, dansk
författare (1783—-1857), tjänsteman vid kungl.
bibi, i Köpenhamn, från 1824 som förste sekr.,
var 1829—43 även e. o. prof, i
litteraturhistoria, fick 1845 titeln etatsråd. M. var en
oerhört flitig författare, skrev dikter,
berättelser, kritiker, reseskildringar, avhandlingar
och artiklar i språk-, litteratur- och politisk
historia, bl. a. »Fortællinger og skildringer af
den danske historie» (1837—40; går endast
intill 1202), »Forelæsninger over den danske
poesie» (1831—32), monogr. över J. Ewald
(1831), Oehlenschläger
(1850) och Schack
Staffeldt (1851), den
nyttiga »Dansk
ordbog» (2 bd, 1833; 2:a
uppl. 1859) m. fl.
danska lexika. M.
besökte Sverige 1812,
med spioneriuppdrag
av danska regeringen,
knöt nära
vänskapsband med Atterbom,
Hammarsköld m. fl.
och började strax
därpå det
outtrött
liga arbetet på att göra svensk litteratur och
kultur kända i Danmark, som han alltsedan
utförde (»Breve fra Sverrige i aaret 1812»,
3 bd, 1814—17, bd I och en del av III i sv.
övers. 1815 och 1817; »Lund, Upsala og
Stockholm i sommeren 1842», 1844; en mängd
artiklar och anmälningar). Se J. Ekedahl, »M. den
äldre och Sverige» (1906), och L. Weibull i
Hist. Tidskr. för Skåneland, bd 2, h. 4—5
(1905). R-nB.
Molbech [må’lbäk], Christian Knud
Frederik, dansk författare (1821—88), son
till Chr. M. Var 1853—64 prof, i dansk och
nordisk litteratur i Kiel, sedan journalist och
1871—81 censor vid
kungl. teatern i
Köpenhamn. 1879 blev M.
fil. hedersdr. Som
författare var M. epigon
av romantiken. Han
skrev bl. a.
romantiska dramer,
sorgespelet »Dante» (1852),
det mycket populära
skådespelet
»Ambrosius» (1878; om
Ambrosius Stub) och en
samling
tidningsartiklar, »Fra danaidernas
kar» (1873), samt dikter (»Dæmring», 1851,
»Efterladte digte», 1888). Hans huvudarbete
är den ypperliga översättningen av Dantes
»Divina commedia» (1851-—63; 6:e uppl. 1929).
Litt.: M:s brevväxling med H. Bröchner (utg.
1902), med fadern, utg. av O. C. Molbech
(»Chr. M. og hans sön», 1908); P. V. Rubow,
»Originaler og oversættelser» (1929). P. E-t.
Molboer [mål-], inbyggare i Mols (se d. o.),
dem folkhumorn pådiktat en mängd dumma
infall och påhitt (Molbohistorier).
Mo’ldåu, tjeck. Vltava, biflod till övre
Elbe från vänster, Böhmens huvudflod,
upprinner i Böhmerwald, flyter förbi Prag till
Elbe; längd 410 km. M. är farbar för
flodfartyg upp till Stèchovice ovanför Prag. Om
internationaliseringen av en del av M. se
Elbe, sp. 523.
Mo’ldåu, rum. Moldöva, lat. Moldävia,
landskap i n. ö. Rumänien, kring Donaus biflod
Seret, mellan s. ö. Karpaterna och floden
Prut, som bildar gräns mot Bessarabien i ö.;
gränsar i s. till Valakiet; 38,058 kvkm,
2,337,000 inv. (1927), stadsbefolkningen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
