Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moldau (landskap i Rumänien) - Moldau (sovjetrepublik) - Moldau-Valakiet - Moldaviter - Molde - Moldefjorden - Moldenhauer, Paul - Moldenhawer, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Moldau—Moldenhawer, J.
208
stor del judar. Det barrskogsbevuxna
höglandet i v. övergår mot s. ö. i lågland. M. är
delat i 13 dep. Huvudstad: lasi (Jassy). M.
M. utgjorde sedan år 107 e. Kr. jämte
Va-lakiet, vars öden historien igenom varit på
det närmaste förbundna med M:s, en del av
den romerska provinsen Dacien (se D a c i a
1). Sedan denna 270 uppgivits av kejsar
Aurelianus, översvämmades landet av olika
barbariska folk. Härunder uppstod en stark
folkblandning, ur vilken det nuvarande
rumänska folket framgått. M:s förste
oberoende furste, Bogdan, anses ha levat vid
mitten av 1300-talet. Den i början av
1400-talet regerande Alexander den gode
genomförde en omfattande organisation av
både den kyrkliga och den världsliga
förvaltningen. En framgångsrik kamp mot
eröv-ringsförsök från såväl turkiskt som polskt
håll förde Stefan den store (reg. 1457
—1504), men inom kort blev M. med
bibehållen autonomi tributskyldigt till turkarna
(1513). Från 1700-talets början tillsattes
furstarna i M., vanl. med titeln hospodar
(»herre»), mest bland grekiska fanarioter (se
d. o.). Den förste representanten för
fanariot-väldet var Nikolaos M au ro kor d
a-t o s, som bl. a. invecklades i häftiga tvister
med Karl XII, då denne 1709 efter
Poltava-slaget som flykting kom till M. Ryska härar
ockuperade landet 1739, 1769—74 och 1789—
92; i freden i Kütschük Kainardscha fick M:s
befolkning rysk garanti för sina privilegier.
Österrikes intervention 1774 räddade M. från
att bli en rysk provins, och Turkiet måste
1775 till Österrike avträda det eg. till M.
hörande Bukovina. 1812 tog Ryssland en
annan del av M., näml. Bessarabien.
Fanariotväldet i M. upphörde 1821 i
samband med Alexander Ypsilantis’ resning (se
Grekland, sp. 1033). Porten sökte nu
tillmötesgå rumänernas nationella strävanden
genom att ge dem inhemska furstar (den förste
blev loan Sturdza, hospodar av M. 1822
—28). Den faktiska makten låg doek hos
ryske ambassadören i Konstantinopel och
Rysslands konsul i lasi. Krimkriget medförde
först en rysk, sedan en österrikisk ockupation
av M., som vid dess slut återfick ett stycke
av Bessarabien. Parisfreden 1856 stadgade en
de fördragsslutande makternas samfällda
garanti för M:s (och Valakiets) privilegierade
ställning under Turkiets suzeränitet. Ett
förslag utarbetades om att förena M. med
Vala-kiet under en utländsk furste och med
gemensam representation. Då makterna genom en
konvention i Paris 1858 beslöto att återgå till
systemet med skilda furstar och
folkrepresentationer för M. och Valakiet, valde båda
representationerna, M:s 17 jan. 1859 och
Valakiets 5 febr. s. å., samme man, överste
Alexandra loan Kusa, till hospodar.
Se vidare Rumänien. V. S-g.*
Moldau, ry. Molda/vskaja A. S. S. R.
(avto-nomnaja sovjetskaja sotsialistitjeskaja
respu-blika), autonom sovjetrepubl. i s. v. Ukraina
(konstituerad 1924), på vänstra
Dnjestrstran-den, vid gränsen till Rumänien; 8,288 kvkm,
572,339 inv. (1926), därav 48,5 % ukrainare,
30,1 % rumäner, resten judar, tyskar m. fl.
Huvudnäring är jordbruk. Huvudstad är (sedan
1929) Tiraspol.
Moldåu-Valaklet, stundom använt namn på
furstendömena Moldau och Valakiet under den
tid, 1859—61, de voro förenade i personalunion.
Moldavlter, miner., se Meteoriter, sp.
1240 och bild 2.
Utsikt över Molde.
Molde, stad i Möre fylke, Norge, på n.
stranden av Moldef jorden; 3,150 inv. (1930);
säte för fylkesmannen och förvaltningen i
Möre fylke. M. har ett utomordentligt
vackert läge med ståtlig utsikt över fjorden mot
de snötäckta Romsdalsfjällen. Husen äro i
regel av trä och inbäddade i nästan
sydländskt frodig vegetation. Under sommaren
är M. centrum för en synnerligen livlig
turist trafik (15,000—20,000 besökande årl.). M
fick köpstadsrättigheter 1742; staden härjades
svårt av eldsvåda 1916.
Moldefjorden, på Norges v. kust, Möre fylke.
Från dess breda, yttre del, utåt begränsad av
Otteröy, utgå flera fjordarmar: mot ö.
Fanne-fjorden och Langfjorden, som mottar Aura
(Eira) från Eikesdalsvatnet, mot s. ö.
Roms-dalsfjorden (namnet brukas stundom för hela
M.), som mottar Rauma, samt mot s.
Tresfjorden och Tomrefjorden. På Veöy i M. fanns
under medeltiden en köpstad.
Mo’ldenhåuer, Paul, tysk försäkringsman
och politiker (f. 1876). Blev prof, i
försäk-ringsvetenskap vid handelshögskolan och 1919
vid univ. i Köln. M. var 1919—21 led. av
Preussens författningsgivande
Landesver-sammlung och är sedan 1920 led. av tyska
riksdagen, där han tillhör Tyska folkpartiet.
M. var dec. 1929—juni 1930 tysk
riksfinans-minister (i ministärerna H. Müller och
Brü-ning) samt bidrog som sådan synnerligen
verksamt till uppgörelsen om Youngplanen (se
Skadeståndsfrågan). Han har bl. a.
skrivit »Das Versicherungswesen» (1902; 4:e
uppl. i 2 bd 1925) och »Londoner Abkommen
und die deutsche Volkswirtschaft» (1924).
Moldenhawer, Johannes, dansk
blindpedagog (1829—1908). Var 1858—1903
föreståndare för blindinstitutet i Köpenhamn.
Under M:s ledning omorganiserades
blindundervisningen i Danmark, och även för övriga
nordiska länder har hans arbete varit av
betydelse. Som en av de ledande vid nordiska
kongresser för abnormsaken samt
medarbetare i Nordisk Tidsskrift for Blinde-,
Döv-stumme- og Idiotskolen och Nyt Tidsskrift
for Abnormvæsenet utförde M. ett värdefullt
arbete. G. Ek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
