Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molokaner - Molosser - Molotov (Skrjabin), Vjatjeslav Michajlovitj - Mols - Mols, Niels Pedersen - Moltesen, Laust Jevsen - Moltke, släkt - Moltke, von, släkt - Moltke, Adam Gottlob - Moltke, Adam Wilhelm - Moltke, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Molosser—Moltke, C.
226
de oftast nått välstånd men förföljdes av
myndigheterna, särskilt under Nikolaus I.
Molo’sser (grek, molossol’), stam av
ickegrekisk härkomst i det forntida Epirus. M.
styrdes av en konung, som vid sin sida hade
en folkförsamling. Konung Tharyps (omkr.
400 f. Kr.) befäste m:s makt och gynnade den
grekiska kulturens inträngande. Samtidigt
med Alexander den stores erövring av
perserriket stupade hans morbror, molossernas
konung Alexander, under ett krigståg i Italien
331. Därefter gick landet i det mäktigare
makedoniska rikets släptåg, tills Pyrrhos (se
d. o.) bemäktigade sig tronen. Se vidare
Epirus. Befolkningen bestod av herdar och
jordbrukare. Berömda voro i forntiden de
stora molossiska jakthundarna. M. Pn N-n.
Molotov [måTetof] (Skrjabin), V j a t j
e-slav Michajlovitj, rysk politiker (f.
1890). Ägnade sig från studietiden åt
revolutionär verksamhet som agitator och publicist,
häktades och förvisades upprepade gånger.
Efter bolsjevikrevolutionen har M. varit led.
av flera viktiga regeringskommittéer och
byråer. Dec. 1930 blev han Rykovs efterträdare
som ordf, i folkkommissariernas råd.
Mols, halvö på Jyllands ö. kust, s. delen av
Djursland (se d. o., och jfr Molboer).
Mols, Niels Pedersen, dansk målare
(1857—1921), torparson, studerade vid
konst-akad. i Köpenhamn och blev en gedigen
skildrare av »bondlandet», motiv från jylländska
heden och havskusten, från fälten och
ladugården (mjölkning, rovupptagning, oxar i
arbete, gäss, kalkoner), även strandning ocn
bärgningsarbete (»Räddningsbåten är ute»).
Var även porträttmålare. Representerad bl. a.
i Köpenhamns konstmuseum och i Göteborgs
museum. G-g N.
Moltesen [måT-], Laust Jevsen, dansk
historiker och politiker (f. 1865). Blev teol.
kand. 1888, fil. dr 1896 och teol. hedersdr
1929. M. har bedrivit omfattande
lärarverk-samhet, var statens
inspektör vid
folkhögskolorna och
lantbruksskolorna 1913—
26 och har samma
befattning från 1929.
Han har bl. a. skrivit
»De avignonske
pa-vers forhold til
Danmark» (1896;
doktors-avh.) och »Det kristne
munkevæsen» (1901),
redigerat flera
tidningar och tidskrifter,
utgivit »Acta ponti-
ficum danica», I (1904), och varit
medarbetare i flera historiska verk. M., som tillhör
den Grundtvigska vänstern, har varit
medlem av folketinget 1909—18, 1920—26 och
från 1929 samt av den danska delegationen i
Nationernas förbund från 1920. Han var
utrikesminister 1926—29. — M:s hustru, Eva
M., f. Hällström (f. 1871), är född i
Finland och har utgivit flera arbeten om detta
land. P. E-t.
Moltke, dansk-tysk, urspr. mecklenburgsk
adlig släkt, känd från 1254 (vapen: tre svarta
orrtuppar i gyllene fält). Ätten förekom
re
dan omkr. 1300 i Danmark, där denna äldre
gren utdog omkr. 1520. Från 1300-talets mitt
och under 1400-talet var ätten representerad
även i Sverige; se härom utredning i
Person-hist. Tidskr. 1900, s. 42—46. Till Danmark
inkom släkten åter vid 1600-talets mitt och
blev grevlig 1750 med A. G. M. (se nedan).
Till en äldre dansk gren hör greve Harald
Vi gg o M. (f. 1871), vilken deltagit i flera
arktiska expeditioner och målat många tavlor
under den av Mylius-Erichsen (se d. o.) ledda
litterära Grönlandsexpeditionen 1902—04. En
annan dansk grevlig gren bär sedan 1843
namnet Moltke Hvitfeldt (sedan
1800-talets mitt representerad även i Sverige). Till
denna linje hörde greve Gebhard L é o n
M. Hvitfeldt (1829—96), som var dansk
minister i Paris 1860—96 och förtjänstfullt
verkade för Danmarks sak efter 1864; från
1876 innehade han fideikommisset
Moltken-borg. Till Danmark ha senare inkommit
adliga grenar från Tyskland, där äldre
mecklen-burgska linjen blev grevlig 1770. En gren
av den danska greveätten är numera tysk.
Preussisk grevevärdighet gavs 1870 H. K. B.
v. M. (se nedan). Om ätterna M. se Danmarks
Adels Aarbog 1921. P. E-t; B. H-d.
Moltke, von, är namnet på de tyska
grenarna av släkten Moltke (se ovan). Av dessa
linjers medlemmar märkas H. K. B. v. M. och
hans brorson H. J. L. v. M. (av en urspr.
württembergsk släktgren); om dem se nedan.
Moltke, Adam Gottlob, länsgreve, dansk
statsman (1709—92); jfr släktöversikten. Var
född i Mecklenburg, kom som ung till
Danmark och vann Fredrik V:s förtroende. M.
blev 1743 hovmarskalk, 1746
överhovmarskalk, 1747 gehejmeråd och 1750 länsgreve
till Bregentved. Under Fredrik V:s tid var
M. Danmarks egentlige regent. Han
avskedades av Kristian VII 1766 men var 1768—
70 ånyo medlem av konseljen. P. E-t.
Moltke, Adam Wilhelm, länsgreve,
dansk statsman (1785—1864), son till J. G.
M. Var jurist och ingick 1812 i statstjänst
samt ärvde 1818 Bregentved. M. blev 1831
finansminister och 1845 president i
räntekammaren samt inlade stora förtjänster om
finansernas ordnande. Han var politiskt och socialt
konservativ och avgick ur ministären vid
marsrevolutionen 1848. Då det visade sig
svårt att få till stånd en ny ministär, åtog
sig den högt ansedde M. detta och
förmedlade därigenom förtjänstfullt övergången
från den gamla regimen till
nationallibera-lismen. Han var premiär- och finansminister
i marsministären 1848, premiärminister i
novemberministären 1848—51, utrikesminister
1848—50 samt premiärminister i juli- och
oktoberministärerna 1850—51. P. E-t.
Moltke, Carl, greve, dansk statsman (1798
—1866), sonsons son till A. G. M. Var till
födsel och uppfostran tysk, blev jur. kand.
1822 och ingick 1834 i danska
statsförvaltningen. M. blev 1840 förste deputerad i
räntekammaren och 1846 president för det
sles-vig-holstein-lauenburgska kansliet. Han var
en framstående begåvning, stod neutral i den
inre dansk-tyska striden och ville bevara
förbindelsen mellan hertigdömena inbördes och
mellan Danmark och Holstein. Efter Fredrik
XIV. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
