- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
241-242

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mond, sir Alfred - Mond, Ludwig - Monde - Mondism - Mondprocessen - Mondsee - Mondän - Moneci - Monegasker - Monel(l)metall - Monet, Claude - Moneta - Moneta, Ernesto Teodoro - Monetär - Monferrato (landskap) - Monferrato (markgrevskap) - Mongalla - Monge, Gaspard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

241

Mond, L.—Monge

242

för modernisering av engelska affärs- och
industrimetoder. Han var verksam anhängare
av sionismen. V. S-g.

Mond [månd], L u d w i g, tysk-engelsk
teknisk kemist (1839—1909), född i Kassel,
grundare av en stor
kemisk fabrik i England.
M. utarbetade en
metod att framställa en
art generatorgas (se
d. o.), s. k. M o n
d-g a s, genom
förbränning av kolhaltigt
bränsle vid närvaro
av vattenånga (se
Mondprocessen). M.
upptäckte järn- och
nickelkarbonyl, d. v. s.
föreningar av dessa
metaller med koloxid,

och grundade härpä en fabrikationsmetod för
kemiskt ren nickel. G. S-ck.

Monde [måd], fr., värld; le m., även:
socie-teten.

Mondi’sm, se M o n d, sir A.

Mondprocessen, en av den tysk-engelske
in-dustriidkaren L. Mond (se d. o.) på 1880-talet
uppfunnen metod för tillverkning av
halvvattengas (se G e n e r a t o r g a s). Nyttjas
som utgångsmaterial kvävehaltigt bränsle, ss.
brunkol och torv, erhålles kvävet i form av
ammoniak, som sedan kan utvinnas i form
av ammoniumsulfat och brukas som
gödselmedel. 1. B.

Mondsee [må’ndzé], alpsjö i Österrike, ö.
om Salzburg, 480 m ö. h., 14,2 kvkm; största
djup 68,3 m.

Mondän (fr. mondain), som lever, tänker
såsom el. utmärker stora världen.

Monecl, bot., se Könsfördelning.

Monega’sker, invånarna i Monaco.

Mone’l(l)metall, se Kopparlegeringar.

Monet [månä’], C 1 a u d e, fransk målare
(1840—1926). Var 1862 elev av Gleyre, hade
förut tagit starkt intryck av E. Boudins
luftstudier, hamn- och havsmotiv,
påverkades sedan av É. Manet (»Frukost i skogen»,
1866, m. fl.), levde under Paris’ belägring
1870—71 i London, var där framför allt
påverkad av Constables och Turners konst,
upparbetade under de följ, åren det
atmosfäriska studiet och blev
den impressionistiska
teknikens genombrottsman (se I
m-pressionism, med bild).
Med osviklig konsekvens och
ihärdighet strävade han
rastlöst intill sin höga ålderdom
att fånga ljusets och luftens
toner i ständig växling och
skälvande liv ■—■ motiv från
franska landsbygden, Paris och
havskusten, Holland och
London. — M. är representerad i
Louvre- och
Luxembourgmuse-erna i Paris; i Stockholm av
två hamnstämningar i
Nationalmuseum. Monogr. av G.
Grappe (1912), A. Alexandre
(1921), G. Geffroy (1922) och
C. Mauclair (1924). G-g N.

Monéta, rom. myt., binamn

på Juno. På hennes tempelområde på n.
spetsen av Capitolium låg myntverkstaden;
namnet M. överflyttades både på denna och på
myntet självt. H. Sgn.*

Mone’ta [må-], Ernesto Teodor o,
italiensk fredsivrare (1833—1918). Tillhörde 1860
som generalstabsofficer Garibaldis här och
deltog 1866 i slaget vid Custozza, som
emellertid fyllde honom
med fasa och avsky för
kriget. 1867—96
redigerade han tidningen
Secolo. 1897 började
han utge tidskriften
La Vita
Internazio-nale, ägnad åt arbetet
för fredsidén, bildade
ett stort antal
fredsföreningar och deltog
verksamt i världs-

f redskongresserna.
Han utgav »Le guerre,
le insurrezione e la

pace nel secolo XIX» (4 bd, 1903—10). 1907
fick M. halva Nobelska fredspriset. F. K. J.

Monetär, mynt-, som hör till myntväsendet.

Monferrato [-a’tå], landskap i n. v. Italien,
mellan Po och Liguriska alperna, kring Pos
biflod Tanaro. Från Karl den stores tid till
början av 1300-talet hade M. egna
markgrevar. Utgjorde 1574—1703 ett självständigt
hertigdöme. M:s huvuddel är nuv. prov.
Ales-sandria. Jfr Konrad, sp. 1106.

Monferrato [-a’tå], fr. Montferrat, fordom
italienskt markgrevskap, gränsande till
Savo-jen, Milano och Genua samt bestående av två
skilda delar av Piemonte mellan Po och
Liguriska Alpenninerna med Casale Monferrato till
huvudstad. Markgrevarna av M. kunna följas
från början av 1000-talet. Konrad av M.
(d. 1192) blev konung av Jerusalem. Genom
arv kom M. 1305 till en gren av Palaiologiska
kejsarhuset och på 1530-talet genom giftermål
till huset Gonzaga i Mantova.

Mongalla, prov, i Eng.-egypt. Sudan; omkr.
152,500 kvkm, 330,000 inv. (1929), kring övre
Nilen (Bahr el-djebel). Bomullsproduktion.
Administrativt centrum Mongalla. vid Nilen
och automobilväg till Nairobi i Kenia.

Monge [mä^], G a s p a r d, fransk matema-

Bro över Thames. Målning av C. Monet i Kunsthalle i Hamburg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free