Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mongolerna - Mongolfläck - Mongoliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Mongolfläck—Mongoliet
246
Landskapsbild från Mongoliet: karavanvägen från Urga till Kalgan.
bevarade visserligen Persien och Turkestan
ända till sin död (1446), men sedan splittrades
riket i smärre kanat, Persien kom 1469
under turkmeniska hövdingar, och Timurs
ättlingar höllo sig endast kvar i nuv. Bochara.
Hans ättling i femte led, sultan Bäbur (se
d. o.), återupprättade dynastiens sjunkna
anseende; fördriven ur sitt lilla arvrike,
Fer-gana, och ömsom i besittning av Kabul,
ömsom förlorande det, började han vända sina
blickar mot Indien och grundade i Hindustan,
sedan han vid Panipat besegrat sultanen av
Delhi (1526), ett nytt välde. Hans
efterträdare, de s. k. stormogulerna (se d. o.),
utvidgade detta att omfatta nästan hela Indien.
Men efter 1707 förföll detta rike, och 1858
avsattes den siste stormogulen av
engelsmännen. Utanför Indien lyckades m. ej grunda
större nya välden. De många små kanaten
underkuvades småningom av kraftigare grannar
(ryssar, perser, turkar och kineser). J. Ch-r.
Litt.: É. R. Huc, »Resa i Mongoliet och
Tibet» (1862); J. Gilmour, »Among the mongols»
<1892); D. Carruthers, »Unknown Mongolia»
(1913); nyare litt. i Ethnologischer Anzeiger,
bd 1 (1928). Se även under art. Mongoliet.
Mongolfläck, en i korsbenstrakten hos
nyfödda uppträdande blåaktig fläck, som med
åren försvinner. Förekommer hos folkslag
med övervägande mongoliskt blod el. stark
inblandning därav, ss. många asiatiska folk
•och indianer. Särskilt vanlig är den hos
japaner. Rbg.
Mongoliet, vidsträckt högslätt i
Centralasien (jfr d. o.), mellan Sibirien i n.,
Man-■churiet och Kina i ö., kin. prov. Sin-kiang i
s. samt ry. Centralasien i v. (se karta vid
Kina). M. delas i I n r e M., successivt
införlivat med Kinas militärdistr. Jehol,
Cha-gar och Sui-yüan, samt sovjetrepubl. Yttre
M., administrativt indelad i fem ajmaker (enl.
rysk källa 1,250,000 kvkm, omkr. U/2 mill.
inv., därav omkr. 700,000 bofasta mongoler,
160,000 kineser, 4,000 ryssar, tibetaner o. a.).
Yttre M:s huvudstad är Urga (se d. o.), sedan
1924 kallat Ulan-Bator Hoto (»den röde
riddaren»). Nordvästligaste hörnet av M. upptas
av sovjetrepubl. Tannu-Tuva (se d. o.).
Högslätten (omkr. 900—1,700 m ö. h.)
begränsas av höga randberg, i v. och n. v.
av Altajs utlöpare, Tannu-ola och Sajanska
bergen, i n. av östsajanska, Kentej- och
Er-manbergen. Från Nordkinesiska slätten skiljes
M. av förkastningsbranter, vilkas fortsättning
mot n. ö., (Stora) Chingan (se d. o.), bildar
gräns mot Manchuriet. I s. stöter M. till det
höga Nan-shan, och endast i s. v. sjunker
landet till lägre nivåer i Dsungariet (se d. o.)
och Tarimbäckenet på ömse sidor om
Tien-shan. Två huvudregioner kunna urskiljas: en
n. v. bergsregion mellan Stora Altaj och
Sajanska bergen och en s. ö. öken- och
stäppregion, vars centrala del är Gobi (se d. o.).
Den förra regionen, ett övergångsområde till
Sibirien, är bevattnad av stora floder, övre
Jenisej, Selenga med bifloder m. fl., väl
försedd med betesmarker och delvis bevuxen
med sibirisk barrskog. Här ligger den högst
belägna sjön, Kosso-gol (1.621 m ö. h.). På
högplatån mellan Tannu-ola och Stora Altaj
rinna Tess till den avloppslösa saltsjön
Ubsa-nor, Kobdo genom Kara-ussu och Durga-nor
samt förenar sig med Dsapchyn, som mynnar
i saltsjön Kirgis-nor. M. har typiskt
fast-landsklimat. Urgas (1,150 m ö. h.)
medel-extremer äro 38,2° och —42,6° C, medeltemp.
i jan. —26,2, i juli 17.5° C. I större delen
av M. överväga n. vindar, vintern är nästan
utan nederbörd. Maj—sept. faller regn, mest
i bergstrakterna. Nordöstra M. bevattnas av
sydöstmonsunen.
Befolkningen, mongoler, lever huvudsaki.
av boskapsskötsel (hästar, kameler,
nötkreatur, får). Av Yttre M:s mongoler bor den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
