Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mongoliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Mongoliet
248
Landskapsbild från nordvästra Mongoliet.
största horden, chalcha, huvudsaki. i ö., i v.
dsungarer, av ryssarna kallade kalmueker.
Chalcha voro före sovjetregimen delade i
fyra ajmaker, som bildade primitiva
armékårer med namn efter sina resp, kaner.
Handelsförbindelser existera nästan uteslutande
med Sovjetunionen. Urgas största handel går
på Kiachta, vid gränsen i n.; karavanhandeln
mellan Urga och Kalgan (se d. o.) har starkt
avtagit. Viktigaste exportvaror äro ull, hudar
och skinn, horn, salt och något guld. Därjämte
finnas koppar-, tenn-, järn- och
silverfyndig-heter. I samarbete med Sovjetryssland ha nya
kommunikationslinjer projekterats, bl. a. en
järnväg Urga—Tjita (Selenga och Orchan
trafikeras). Av de två ruinstäderna Karakorum
(se d. o.) är den ena belägen 25 km n. om
klostret Erdeni-tso i övre Orchandalen,
mongolrikets huvudstad 1234—1260-talet, den
andra 40 km n. v. om denna, uigurrikets
huvudstad 700—800-talet. I Karakoto (se d. o.) 25
km ö. om Etsingols östligaste arm ha gjorts
rika arkeol. fynd. M.
Ilistoria. Från M. ha mongolstammar
företagit många raider och invasioner i Kina;
den starkaste mongolvågen böljade ut under
1200-talet (se Mongolerna). Under
man-chuerna stod M. tidtals (under de senaste
årh. täml. oavbrutet) i ett löst
vasallstats-förhållande till Kina. Efter den kinesiska
revolutionens utbrott 1911 förklarade sig
emellertid de mongoliska furstarna i nov. s. å.
oberoende av Kina och utropade till M:s
härskare den förnämste i sin krets, den s. k.
levande Buddha el. Hutukhtu i Urga, vilken
Ryssland 3 nov. 1912 i vederlag mot
handels-privilegier erkände och lovade sitt stöd. I ett
fördrag med Kina i Peking 5 nov. 1913
medgav dock Ryssland, att M. fortfarande borde
anses som »en del av Kinas territorium»,
Kina åter erkände M:s autonomi. Genom
ekonomiska fördrag (okt. 1913, sept. 1914,
dec. 1914) ökade Ryssland sitt inflytande i
M., men under ryska revolutionen 1918
besatte kineserna landet och tvingade
regeringen att »petitionera» om den nya
autonomiens upphävande. Kineserna fördrevos
emellertid i febr. 1921 av den baltiske
äventyraren baron A. V. von Ungern-Sternberg (se
d. o.), som dock redan hösten s. å. besegrades
av bolsjeviktrupper. Nu upprättades i M. en
»Folkrevolutionär, autonom mongolisk
regering», som i febr. 1922 ingick en
vänskaps-och handelstraktat med Ryssland. I en
ryskkinesisk traktat av 31 maj 1924 erkände
sovjetregeringen Kinas överhöghet över M.
och lovade att föra bort sina trupper ur
landet (vilket 1925 också skedde). 26 nov. 1924
proklamerade en »folkförsamling» M:s
självständighet och antog en sovjetförfattning.
F. n. (1931) är det ryska inflytandet i Urga
och distriktet däromkring mycket starkt.
Många mongolfurstar (särskilt i södra M.)
äro emellertid starkt avogt stämda mot de
ryska närmandena. Å. S-n.
Litt.: P. Koslov m. fl., »The Thibet
expeditions» (1886—1902); H. Consten,
»Weide-plätze der Mongolen» (1919—20); R. C.
Andrews, »Across mongolian plains» (1921); P.
Koslov, »M., Amdo» etc. (1923); S. Hedin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
