Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montalembert, Marc René de - Montalivet, Camille Bachasson - Montalván, Juan Pérez de - Montalvo, Garcia Ordoñez de - Montalvo, Luis Galvez de - Montan, Carl Otto - Montan, Erik Wilhelm - Montana (Mont.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Montalivet—Montana
270
vilkas inflytande tydligt kan spåras i M:s
be-fästningsförslag. Han kritiserade ytterst skarpt
den franska befästningsskolans då allmänt
tillämpade bastionssystem och framlade 1761
inför krigsministeriet sina förslag till nya
grunder för fästningars konstruktion. Enär,
på grund av motstånd från
militäringenjörernas sida, ingenting uträttades i den av M.
förordade nya riktningen, utgav han »La
forti-fication perpendiculaire» (11 bd, 1776—96), ett
av alla tiders mest berömda
krigsvetenskapliga arbeten. Ett grunddrag i M:s många
olika befästningsförslag är riklig användning
av höga, bombfast välvda kasemattbyggnader
(donjoner) för uppställande av artilleri. Han
måste anses vara kaponjärsystemets
upphovsman samt var den förste, som föreslog, att
större fästningar borde omges med en gördel
av detacherade fästen. M:s idéer upptogos
efter hans död i Tyskland och blevo grunden
till det nypreussiska systemet, enligt vilket
de flesta tyska fästningar under förra delen
av 1800-talet utbyggdes. (L. af P.)
Montalivet [mätalivä’], Camille
Ba-c h a s s o n, greve, fransk politiker (1801—
80). Hans fader, Jean Pierre B a c h a
s-s o n M. (1766—1823), före revolutionen
par-lamentsråd, var 1809—14 och under de »hundra
dagarna» inrikesminister, blev greve 1809
och pär 1819. M. blev pär 1824, tillhörde den
liberala oppositionen under restaurationen,
var på 1830-talet flera gånger inrikesminister
och visade därvid kraft och reformnit. Som
minister för den kungl. civillistan 1832—36
och 1840—48 nedlade han stort arbete på
restaureringen av de kungl. slotten och för
museerna i Versailles och Louvre.
Montalvån [måntalcoa’n], Juan Pérez
de, spansk författare (1602—38). Var ytterst
produktiv inom olika litteraturgrenar. I sina
dramatiska arbeten nådde han högst; bäst av
hans många skådespel är »Los amantes de
Teruel». Lärjunge och entusiastisk beundrare
av Lope, utgav han vid mästarens död det
panegyriska arbetet »Fama pöstuma ä la vida
y muerte de Lope de Vega» (1636). Ett par
band av hans skådespel ha utgivits; se f. ö.
Rivadeneira. K. A. H.
Montalvo [månta^må], Garcia Ordonez
de, spansk författare omkr. 1500, kan anses
ha skapat den spanska riddarromanen genom
sin berömda »Amadfs de Gaula», som dock till
större delen endast är en övers, av ett nu
förlorat, möjl. portugisiskt original. Jfr A m
a-d i s r o m a n e r. K. A. H.
Montalvo [månta’l<yå], L u i s Galvez
de, spansk författare (1549?—91?), var på
sin tid mycket populär för sin eleganta lyrik
och sina herderomaner.
Montän, Carl Otto, jurist, tidningsmau
(1853—1914), bror till E. W. M. Var t. f.
revi-sionssekr. 1893—95, övertog 1895 efter sin
broder huvudredaktörskapet för Stockholms
Dagblad, där han sedan 1880 varit juridisk
och ekonomisk medarbetare. Från 1901 var
han under en följd av år led. av de blandade
domstolarna i Egypten. Han var 1908—09
svenska statens sakförare (»agent») inför
skiljedomstolen om sjögränsen mot Norge (se
Grisbådarna).
Montän, Erik Wilhelm, historiker,
publicist (1838—1909), bror till C. O. M. Blev
fil. dr i Uppsala 1869 och s. å. docent i
statskunskap där samt fick 1882 professors n. h.
o. v. M. var sekr. i konstitutionsutskottet
1876—77, började 1878 ägna sig åt publicistik
och övertog i okt. 1884 ledningen av
Stockholms Dagblad, som han innehade till 30 juni
1895, varefter han kvarstod som tidningens
verkst. dir. till 1896. Han ägnade sig som
historisk författare och urkundsutgivare främst
åt den gustavianska tiden (utgav bl. a.
Johan v. Engeströms »Anteckningar och bref»,
1877, G. J. Ehrensvärds
»Dagboksanteckningar», 2 bd, 1877—78, och O. Wallqvists
»Minnen och bref», 1878).
Montana [måntä’no], förk. M o n t., stat i
U. S. A., den tredje till storleken. Begränsas
i n. av Kanada, i ö. av Nord- och Syd-Dakota,
i s. av Idaho och Wyoming, i v. av Idaho;
380,470 kvkm, därav 378,464 kvkm land,
537,606 inv. 1930, 1880 38,813, 1900 243,239,
1910 376.056 och 1920 548,889; befolkningen
har således senaste årtiondet minskats. 1927
funnos på reservationer 13,507 indianer. 1920
voro av inv. 93,620 utlandsfödda, därav 12,105
MONTANA
Skala 1 : 10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
