Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montana (Mont.) - Montanaktier - Montañés, Juan Martinez - Montanindustri - Montanister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
271
Montanaktier—Montanister
272
engelsktalande kanadensare, 9,962 norrmän
och 7,179 svenskar.
Klippiga bergen fylla västra M., men ung.
60 % av arealen tillhöra de stora inre
slätterna (Great plains). Gränsen mellan Idaho
och M. följer delvis Bitter Rootbergen, en
parallellkedja till Klippiga bergen. Högsta
punkten, Granite peak, når 3,900 m höjd.
Klippiga bergens nordligaste del på gränsen
mot Kanada erbjuder storartade scenerier
med glaciärer och klippbäcken. Ett område
av över 3,700 kvkm har här avsatts till
nationalpark (Glacier national park). Mellan
bergskedjorna i M:s s. v. del upprinna
Missouris källfloder, och nära ö. gränsen förenas
Missouri med sin biflod Yellowstone river,
som avvattnar s. ö. delen av M. Isolerade
förberg till Klippiga bergen höja sig över
Great plains. Dessa slätter ligga på 600—
1,200 m höjd, och i deras högre delar skära
sig floderna djupt ned. Man brukar i M.
skilja mellan dalbottnarna (the bottom lands)
med mullrik lerjord och mellanliggande
platåer (the bench lands) med sandigare jord.
Klimatet är kontinentalt men mildras av
västliga vindar. Endast de högre
bergskedjorna ha över 50 cm nederbörd. Helena (1,260
in ö. h.) har en medeltemp. i jan. av — 6,7° C,
i juli 19,4°. Nederbörden är 33 cm per år,
rikligast på försommaren. Great plains
täckas än i dag till större delen av det tuviga
»bunchgräset», och längre i v., där
nederbörden blir mindre, råder buffelgräsvegetationen.
Här och var uppträda buskstäpper av »sage
brush» (Artemisia tridentata).
Bergryggarnas nedre delar äro klädda med barrskog
(gultall, douglasgran, tamarack m. fl.).
Jordbruket drives intensivast i de
konst-bevattnade områdena (sockerbetor), och 10,800
farmer el. över 1/8 av hela antalet voro 1920
helt el. delvis konstbevattnade. Vete är
viktigaste sädesslag, och M:s vete anses till
kvaliteten vara U. S. A:s förnämsta. Under
senare år har M:s jordbruk genomgått en hård
kris. 1920 funnos 57,677 farmer, 1925 endast
46,906. Den skördade arealen var 1925 38,100
kvkm (ung. = Sveriges åkerareal).
Boskapsskötseln är betydande (3,250,000 får, 1,292,000
nötkreatur 1928). Genom den extensiva
»dry-farmingmetoden» har jordbruket undanträngt
boskapsuppfödandet. Bergsbruket är viktigt,
särskilt kopparutvinningen, som
representerar 3/s av hela utbytet (jfr Anaconda och
Butte city). M. är ledande
kopparproducent och n:r 2 bland de silverproducerande
staterna. Silvret och även guld fås som
biprodukt vid utvinning av koppar och zink.
Vid Great Falls finnas väldiga
zinksmältverk. Kolförekomsterna äro betydande (om
ock till större delen brunkol) och finnas
spridda i olika delar av M.; produktionen är
omkr. 3 mill. ton. Arsenik och mangan m. fl.
produkter från bergsbruket rättfärdiga
namnet »The treasure state» på M.
Mineralproduktionens värde 1927 var 68,3 mill. doll.
Industrien är mindre betydande (565
anläggningar 1927: sågar, kvarnar, mejerier m. m.).
Stadsbefolkningen utgjorde 1920 31,3 % av
hela befolkningen. Största städer: Butte city
och Great Falls. Huvudstad: Helena.
Uni-versity of M. omfattar ett univ. i
Mis-soula samt jordbruksinstitut och högre bergs-
Den helige Bruno.
Trästaty av J. M. Montanés.
skola (den senare i Butte city). M. sänder
till kongressen 2 senatorer och 2
representanter. Litt.: »M.», utg. av Department of
agri-culture, labour and industry. H. N-n.
M. besöktes av fransmän 1742—43.
Området ö. om Klippiga bergen ingick i
Loui-sianaköpet 1803 (se Amerikas förenta
stater, sp. 817). Den egentliga
invandringen började efter 1861, då de första
guldfynden gjorts. 1864 organiserades M. som
territorium och blev stat 1889. Svenskarna i
M. äro mest gruv- el. skogsarbetare. Större
svenska kolonier finnas i Butte city,
Anaconda, Missoula, Great Falls, Barber och
Helena. — Litt.: T. Stout, »M., its story and
biography» (1921). Ä. S-n.
Montanaktier, gruv- och bergverksaktier.
Montanés [måntanjä’s], Juan Martinez,
spansk skulptör (trol. 1562—1649). M. är
mästare till en grupp madonnor o. a. statyer
av trä i kroppsstorlek,
som verka genom sin
högt drivna realism.
Figurernas själfulla
ansikten levandegöra
skulpturen, och M:s
bildverk framträda på
så sätt som något
förmer än blott
natur-trogen efterbildning.
De mest berömda av
M:s arbeten äro »La
Purisima», en
madonnastaty i en nisch,
»La inmaculada
con-cepcion», »Johannes
evangelisten»och »Den
helige Bruno», alla
i Sevilla (i katedralen
o. a. kyrkor samt i
museet). M:s
betydelse för den spanska
konsten har varit
mycket stor. Litt.: A. F.
Calvert, »Sculpture in
Spain» (1912); A. L.
Mayer, »Spanische Barock-Plastik» (1923); H.
Kehrer, »Spanische Kunst von Greco bis
Goya» (1926). E. L-k.
Montänindustri, urspr. tysk benämning på
all gruvindustri och metallframställning ur
malmer (jfr sv. namnet »bergshantering»).
Montankster, anhängare av en kristen sekt,
som har sitt namn efter frygern M o n t
a-n u s. Denne uppträdde sannolikt omkr. 156
i Frygien och förkunnade annalkandet av
yttersta domen och det himmelska Jerusalems
ankomst. Kyrkan skulle före domen
reformeras genom en allmän andeutgjutelse; i st. f.
de fasta ämbetena skulle man återfå andens
nådegåvor, karismerna, framför allt
profetians. Montanus betecknade sig själv som den
helige Andes verktyg, genom hans mun
talade parakleten (Joh. 16: 12 ff.). Han
förkunnade sträng askes och kyrkotukt som väg till
räddning undan domen. Då rörelsen hotade
att störta kyrkan i anarki, kom oppositionen
från den kyrkliga organisationens sida.
Mellan 160 och 170 höllos de första synoderna
mot montanismen; disputationer och skriftlig
polemik följde. Montanismen utträngdes
efter Montanus’ död ur kyrkan (180—200),
or
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
