Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Montgolfier, Joseph Michel och Jacques Étienne - Montgolfière - Montgomery, Montgomeryshire (grevskap) - Montgomery (stad) - Montgomery, fransk-engelska släkter - Montgomery, svenska släkter - Montgomery, Gabriel de - Montgomery, Gustaf Adolf - Montgomery, Gustaf Arthur - Montgomery, James - Montgomery, Robert August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Montgolfière—Montgomery
290
är en s. k. hydraulisk vädur (se d. o.).
Joseph blev på 1790-talet föreståndare för
tekniska konservatoriet i Paris (Conservatoire
national des arts et métiers). G. H-r.
Montgolfière [mågålfiä’r], se
Luftballong, sp. 271.
Montgomery [montga’mori],
Montgomery s h i r e, eng. grevsk. i mell. Wales; 2,064
kvkm, 51,263 inv. (1921). Bergigt med
betydande skogs- och betesmarker. Brytning av
bly, eldfast lera och kalksten. Huvudstad:
Montgomery (954 inv.).
Montgomery [montga’møri], huvudstad i
Alabama, U. S. A., vid den härifrån
segelbara Alabamafloden; 66,079 inv. (1930).
Bom-oljetillv. och betydande bomullshandel.
Montgomery [fr. uttal mågåmori’, eng. [-mant-ga’mori],-] {+mant-
ga’mori],+} fransk-engelska släkter, urspr. en
förnäm normandisk adelsätt, känd från
början av 1000-talet. Dess stamgods var
grevskapet M., nu Sainte-Foy-de-M. i fr. dep.
Cal-vados. Med Vilhelm Erövraren kom släkten
till England och vid 1100-talets mitt till
skotska lågländerna. En gren fick 1508
earlvärdighet av Eglinton, vilken titel sedan
genom gifte och arv övergick till en ännu
levande släkt Se ton, som då upptog
namnet M. En linje återkom till Frankrike i
slutet av 1400-talet, och flera medlemmar
tjänstgjorde vid franske konungens skotska garde.
Till denna gren, som omkr. 1544
återförvärvade grevskapet M., hörde bl. a. greve Gabriel
de M. (se nedan). Om de från Skottland till
Sverige inkomna släkterna M. se
Montgomery, svenska släkter.
Montgomery [måntgå’mori], svenska
släkter. Från den gamla fransk-engelska ätten
M. uppges härstamma två från Skottland till
Sverige överflyttade släktgrenar. Den ena,
som inkom på 1720-talet, naturaliserades 1736
(från 1786 kommendörsätten M.). Till denna
hörde dragonöversten Robert M. (1737—
98), som 1789 jämte andra Anjalaledare
arresterades. Han dömdes till arkebusering,
benådades men miste sin tjänst och förvisades
till S:t Barthélemy, varifrån han återkom
1793. Hans berättelse om 1788 års krig är
tryckt i Hist. Handl., 1—4 (1861—64). Hans
son översten Jo sias M. - Cederhielm
(1785—1825) ärvde det senare namnet såsom
innehavare av fideikommisset Segersjö,
stiftat av hans morfar, frih. J. Cederhielm. Om
J. M:s maka, Mathilda M., se
Gyllen-haal; om deras son R. N. G. M.-Cederhielm
se nedan. Till denna släkt hör även G. Arthur
M. (se nedan). — Redan 1630 inkom till Sverige
från Skottland den andra släktgrenen M.,
som 1774 naturaliserades (adliga ätten M.)
och adopterades på den 1736 naturaliserade
ättens n:r på Riddarhuset. Till den adliga
ätten hörde Gustaf Adolf M. och hans brorson
R. A. M. (se nedan). R. A. M. slöt 18^8 en
1818 på Finlands riddarhus immatrikulerad
gren. — Litt.: Uppsatser av D. Montgomery
i Personhist. Tidskr. 1910 och 1913. B. H-d.
Montgomery [mägåmar?], Gabriel de,
greve, fransk krigare (d. 1574); jfr
Montgomery, fransk-engelska släkter. Blev efter
sin fader chef för franske konungens skotska
garde. Vid tornering 30 juni 1559 råkade M.
så illa såra konung Henrik II, att denne
senare avled av såret. M. miste sitt befäl
och måste draga sig tillbaka till sina gods.
Han studerade teologi, blev protestant,
deltog sedan på hugenotternas sida i krigen
och måste 1574 kapitulera på slottet
Domfront i Normandie. Trots löfte om fritt avtåg
dömdes M. till döden och avrättades i Paris.
Montgomery [måntgå’mori], Gustaf Adolf,
krigare, ämbetsman, skriftställare (1792—
1861); se Montgomery, svenska
släkter. Deltog med utmärkelse i 1808—09 års
krig som underofficer,
tjänade därefter vid
olika svenska reg:ten
till 1821 och fick 1835,
då han tog avsked ur
armén, överstes n. h.
o. v. M. förvaltade
1834—41 Gustavs och
Karlbergs kopparverk
i Jämtland, där han
bl. a. för personalen
inrättade en
pensions-anstalt, blev t. f.
landshövding i
Jämtlands län 1841 och
var landshövding i Västerbottens län 1842—
56. M. var idérik och verksam samt
intresserade sig särskilt för humanitära spörsmål.
Bland hans litterära arbeten må nämnas »Carl
Gustaf Tessins dagbok 1757» (utg. 1824),
Medborgerlig Militaire Tidning (utg. 1827—28),
anmärkningar till G. Adlersparres
»Handlingar rörande Sveriges... historia» (i
Journalen 1831) samt »Historia öfver kriget
emellan Sverige och Ryssland åren 1808 och 1809»
(2 bd, 1842), en viktig källa för Runebergs
»Fänrik Ståls sägner». Wdt.
Montgomery [måntgå’mori], Gustaf
Arthur, nationalekonom (f. 1889 2/9); jfr
Montgomery, svenska släkter. Blev fil. dr
i Uppsala 1921, där han var docent i
ekonomisk historia 1921—24, och är sedan 1924
prof, i nationalekonomi och finansvetenskap
vid Åbo akademi. M. är sedan 1929 även
medlem av institutet för ekonomisk historia
vid Handelshögskolan i Stockholm och
Stockholms högskola. Bland M:s arbeten märkas
»Svensk traktatpolitik 1816—1914» (1921) och
»Svensk tullpolitik 1816—1911» (1921).
Montgomery [montga’mori], James, skotsk
skald (1771—1854). Väckte 1806 uppseende
med dikten »The wanderer of Switzerland»,
en förelöpare till Byrons »Childe Harold». I
»The West Indies» besjöng han slaveriets
avskaffande. Berömd är hans religiösa
diktsamling »Original hymns» (1853). M:s »Poetical
works» utgåvos i 4 bd 1841 (ny uppl. 1881).
Religiös värme och stark humanitetskänsla
kännetecknade hans författarskap. Eng.
mo-nogr. av J. Marrat (1879).
Montgomery [måntgå’mari], Robert
August, finländsk ämbetsman och rättslärd
(1834—98); se Montgomery, svenska
släkter. Var 1864—67 led. av Föreningsbankens
direktion, disputerade för jur. doktorsgrad
1869 och blev 1870 prof, i civillagfarenhet
och romersk rätt vid Helsingfors univ. M.
blev prokurator i senaten 1882, president i
Vasa hovrätt 1886, senator och led. av
justi-tiedep. 1887, var 1888—90 led. av kommittén
XIV. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
