Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moore, Thomas - Mooring-mast - Mopla - Mopp - Mops - Mor - Mor, Antonis - Mora (juridik, metrik) - Mora (Kopparbergs län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
307
Mooring-mast—Mora
308
Mora kyrka och klockstapel.
Rookh» (många uppl.; sv. övers, av Lars
Ar-nell 1829—30; 2:a uppl. 1860), en
prosanovell, inramande fyra poetiska berättelser,
»Paradise and the peri», tonsatt av
Schu-mann, etc. Andra orientaliska diktverk äro
»The loves of the ängels» (1822; »Englarnes
kärlek», övers, av V. E. Altén, 1848;
»Äng-larnes kärleksöden», övers, av K. E.
Fahl-crantz, 1864). -—- På en italiensk resa blev
han förtrogen vän med Byron. Av
biografisk karaktär äro »Life of Sheridan» (1825),
»Letters and journals of lord Byron» (2 bd,
1830), för vars författande M. erhöll Byrons
brev och dagböcker, vilka han tyvärr brände,
och »Memoirs of lord Edward Fitzgerald»
(1831). — M. var huvudsaki. lyriker,
musikalisk och koloristisk men ytlig. Han dröjer
gärna vid allt, som är ljust, praktfullt och
förfinat i naturen. »Poetical works» utgåvos
i 10 bd 1840—42, hans efterlämnade »Prose
and verse» 1878. Senare uppl. av bl. a. A. D.
Godley (1910). »Memoirs», utg. av J. Russell
(8 bd, 1853—56). Biogr. av S. Gwynn (1905)
m. fl. (S. B. L.)
Mooring-mast [mo’orin-mä’st], eng.,
förtöj-ningsmast, se Luftskepp, bild 3.
Mopla, muhammedaner i Malabar, som
anses härstamma från på 800-talet inkomna
araber och inhemska kvinnor. M. äro ytterligt
fanatiska och ha flera gånger gjort uppror,
bl. a. 1921, då hinduiska tempel plundrades,
offentliga och privata byggnader brändes,
många hinduer och några européer mördades
och en mängd hinduer med våld omvändes till
islam.
Mopp (eng. mop), redskap för rengöring,
bestående av en stång, i ena ändan försedd
med en vanl. klotformigt skuren knippa av
grova, hopspunna garnändar.
Mops, se Hundraser, med plansch.
Mor [mår], se M o r e r.
Mor, A n t o n i s, se M o o r.
Mo’ra, lat., »uppehåll», »uppskov», »paus».
1. (Jur.) Obefogat dröjsmål, t. ex. med
betalning (m. solve’ndi); se Dröjsmål och
Mor a t o r i u m. — 2. (Metr.) Kort stavelse,
det minsta enhetsmåttet.
Mora. 1. Tingslag i
Kopparbergs län, med huvudbygderna
vid v. Siljan och Orsasjön,
österdalälven och i v. Vanån
m. fl. av Västerdalälvens
biåar; 3,101,94 kvkm, 17,088 inv.
(1930). Socknar: Våmhus,
Mora, Sollerön och Venjan.
Köping: Morastrand. Större delen
av M. är skogtäckt höglands-
terräng, som i
norr uppemot [-Härjedalsgrän-sen-]
{+Härjedalsgrän-
sen+} flerstädes
når över 700 m
ö. h. V. om Siljan reser sig Gesundaberget
(se d. o.). Bebyggelsen inskränker sig till de
bördiga trakterna på silurisk berggrund
närmast Siljan, där byarna äro stora och
folkrika, samt i övriga delar av tingslaget till
kyrktrakterna, järnvägsstationerna (i s.
järnvägsknuten Brintbodarna), enstaka skogsbyar
och fäbodbyar. 6,092 har åker, 194,210 har
skogsmark. Jordbruk, skogsbruk och
trävaruindustri äro huvudnäringar. Om
kommunikationsleder m. m. se kartor vid art. Dalarna.
M. ingår i Ovansiljans fögderi och domsaga.
Tingsställe: Morastrand.
2. Socken i Kopparbergs län, Mora tingslag
(se föreg. art., med karta); 1,338,90 kvkm,
9,946 inv. (1931). Stora jordbruksbyar och
smärre industri i Orsasjön-Siljanstrakten med
Morastrand (se d. o.) som huvudort.
F. ö. höglänt skogsbygd. 3,764 har åker,
91,050 har skogsmark. Egendom:
Siljans-fors (med statlig skogsförsökspark). Vid
Mora-Noret, som är en av Sveriges största
byar (1,366 inv.), ligga Siljans
sågverksbo-lags sågverk, hyvleri och kolugn (årstillv.
6,500 stds trävaror, 6,000 läster träkol).
Hemslöjd idkas med tillv. av knivar, vävskedar
(Oxberg), förr klockor (»Moraklockor») m. m.
S. om köpingen ligger M. folkhögskola (gr.
1907, huvudsaki. donerad av Zorn; med
konstverk av Zorn, Liljefors m. fl.), därinvid den
av Zorn uppförda Gammelgården och
nära Siljans strand den på
Utmelands-källaren 1860 uppförda Vasavården
(ritad av F. W. Scholander); n. ö. om
köpingen M. lasarett. M. bildar med Mora-
MORA TS
Skala 1:1.5 mffl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
