Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mora (Kopparbergs län) - Moraceae - Moradabad - Moral - Morales, Christobal - Morales, Clary, f. Asplund - Morales, Luis de - Morales, Olallo - Moralfilosofi - Moral insanity - Moralisera - Moralisk - Moralist - Moralitet - Moraliteter - Moralprincip - Moralstatistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Moraceae—Moralstatistik
310
strands köping Mora församl. (1,340,08 kvkm,
11,457 inv.), som utgör ett pastorat i Västerås
stift, Mora kontrakt. — M. socken omfattade
under medeltiden större delen av Dalarna v.
och n. om Siljan; Morakarlarna spelade
särskilt i Gustav Vasas befrielsekrig en
framträdande roll. Om M:s folkdräkt se d. o., med
plansch. Litt.: A. Pers, »Gamla papper
angående M. socken» (1927); K.-E. Forsslund,
»Med Dalälven» etc., 1 : 5 (1921).
3. Kontrakt i Västerås stift, omfattar 7
pastorat: Mora; Våmhus; Älvdalen;
Soller-ön; Venjan; Särna; Idre.
Moräceae, växtfamilj bland
dikotyledoner-na. Omfattar ett tusental mest i varma
länder växande arter, i regel träd el. buskar med
vanl. spiralställda blad och stipler. Blommorna
äro enkönade och sitta i täta ställningar
(hänge, huvud o. s. v.). Frukterna äro vanl.
nötter. Indelas i tre underfam.: Moroideae (m u
11-bär sfamiljen), Artocarpoideae (b r ö
d-f r u k t f a m i 1 j e n), båda med mjölksaft,
Cannaboideae (hampfamiljen), utan
mjölksaft, den sistnämnda ofta räknad som
självständig fam. (Cannabaceae). — M. har stor
ekonomisk betydelse: mullbärsträd,
brödfruktträd och fikonträd ha ätliga fruktställningar;
från Castilloa och Ficus-arter fås kautschuk,
av humle en krydda o. s. v. G. M-e.
Moradabäd, distriktshuvudstad i n. Britt.
Indien, Förenade provinserna, 150 km ö. om
Delhi, vid Oudh—Rohilkhand järn vägen; 82,671
inv. (1921). M. är bekant för tillv. av
lackerade och ornamenterade mässingssaker.
Moräl (av lat. moralis, sedlig, av möres,
seder). 1. Sedlighet (se d. o.). — 2. Sedelära,
etik (se d. o.). — Adj.: Moralisk.
Morales [måra’les], Christobal, spansk
tonsättare (1512—53), påvlig ’kapellsångare i
Rom omkr. 1540. M. var en av Palestrinas
främsta föregångare och grundare av spanska
skolan med högtidlig, patetisk körmusik med
dragning åt homofon stil med fylliga ackord.
Mest berömda äro hans mässor, motetter och
magnificats. Nytryck bl. a. i Pedrells
»His-paniae schola musica sacra». T. N.
Moräles, Clary, f. Asplund,
romanssångerska och sångpedagog (f. 1876 31/5), 1902
g. m. O. M. Elev av fru Caroline Östberg
och Julius Hey i Berlin. Hon har sedan 1900
konserterat med stor framgång i in- och
utlandet samt utvecklat en betydelsefull
verksamhet som sångpedagog. Som sångerska har
hon vunnit sympatier genom sitt konstnärliga
föredrag av svenska tonsättares verk. T. N.
Morales [måra’les], Luis de, spansk
målare (1500-talets början—-1586), kallad M. el
di-vino, den gudomlige M., enär han oftast
målade religiösa motiv. Han är årh:s mest
spanskt nationelle, realistiske målare, icke
utan manieristisk läggning i sina
melankoliska skildringar av den lidande och döde
Kristus och den sörjande Maria (»Ecce homo»
och »Pietä» i Madrids konstakad., »Mater
do-lorosa» i Prado o. a. museer och kyrkor).
Litt.: A. L. Mayer, »Geschichte der
spani-ächen Malerei», bd 1 (1913). E. L-k.
Moräles, O 1 a 11 o, tonsättare (f. 1874 15/i0 i
Almerfa); utbildad vid Konservatoriet i
Stockholm. M. studerade för Stenhammar, H.
Urban, Teresa Carreno och H. Pfitzner. 1904 var
han dirigent i Lausanne, 1905—09 andre ka-
pellmästare vid Orkesterföreningen i
Göteborg och samtidigt verksam som
musikkritiker och musikhistorisk föreläsare. Från
hösten 1909 är han bosatt i Stockholm, där
han intill 1918 verkat
som musikkritiker. M.
blev sekr. i Mus.
konstföreningen 1912,
lärare vid
Konservatoriet i
partiturstudium och dirigering
1917 samt tillika i
orkester- och
ensemble-spelning 1919. Mus.
akad:s sekr. 1918 och
s. å. inspektor för de
statsunderstödda
orkestrarna. Vikarierande director musices i
Uppsala flera år; prof. 1921. M. har som
kompositör framträtt med solosånger,
pianostycken och orkesterverk i modern anda med
färgrik orkester och schvungfull tematik.
Bland orkesterstycken märkas uvertyrerna
»Försommar» (1910) och »Abu Casems tofflor»
(1920), en symfoni i g moll (1904), serenad m. m.
Han utgav 1921 tills, m. T. Norlind
»Musikaliska akademien 1771—1921». Utom minnestal
vid Mus. akad:s årshögtider (tr. i Svensk
Tidskrift för Musikforskning) har M. skrivit
musikhistoriska tidskriftsuppsatser (bl. a. goda
bidrag till Fr. Berwalds biogr.). T. N.
Moralfilosofi, dets. som etik (se d. o.).
Moral insanity [må’rol insä’niti], eng.,
kollektivterm för ett mera isolerat försvagande,
resp, upphävande av etiska och moraliska
känslor, vid psykiska sjukdomsformer.
Förekommer även som medfödd defekt, förbunden
med mer el. mindre utpräglade intellektuella
defekter. V. W-rt.
Moralisera, förmana, läxa upp.
Moralisk, se Moral.
Moralfst, sedelärare; författare, som
förfäktar moralismen.
Moralitet, se Legal och Moraliteter.
Moralitèter, en grupp av skådespel inom den
senmedeltida dramatiken, vilka
kännetecknas av att de i motsats till mysterierna
(se d. o.) i didaktisk-pedagogisk anda
behandla ämnen ur det dagliga livet.
Formen är ofta allegoriserande, de uppträdande
ej sällan personifierade egenskaper
(Högmodet, Lättjan m. fl.). En typisk moralitet är
det franska stycket »Bien avisé, mal avisé»,
som i parallella bilder skildrar den
rättfärdiges och syndarens gång genom livet.
Samtliga figurer äro allegorier och
personifikationer av abstrakta begrepp. I m.
före-kommo emellertid ej sällan detaljer och
episoder av realistisk karaktär, vilka fingo stor
betydelse för utvecklingen av det borgerliga
dramat. M. tillhöra huvudsaki. 1400- och
början av 1500-talet. De viktigaste m. äro
franska (ett 60-tal); de äro förtecknade av Petit
de Julleville i »Histoire du théatre en France
au moyen-äge», bd 4 (1886). O. W-n.
Moralprincip, etisk princip, se Etik.
Moralstatistik, gemensamt namn på all
statistik över mänskliga företeelser med
moralisk innebörd, främst alla uppgifter i
kriminalstatistiken, vidare uppgifter om
ingångna och genom skilsmässa upplösta äktenskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
