Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moratorium - Morava - Morava (Mähren) - Moravia - Moravská Ostrava - Mora—Vänerns järnväg - Moray el. Elgin - Moray el. Murray, James Stuart - Moray firth - Mora—Älvdalens järnväg - Morbergsfältet - Morbihan - Morbleu - Morbus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Morava—Morbus
314
annan, dä allmänna olyckor, såsom krig och
pest, inträffat. Under fransk-tyska kriget
1870—71 utfärdades i Frankrike särskilda
förordningar om dylikt m., och under
världskriget blev m. allmänneligen åter infört i
flera länder, krigförande såväl som neutrala.
I Sverige skedde detta redan 5 aug. 1914,
och 18 sept. utfärdades den ännu gällande
lagen »ang. förordnande om anstånd med
betalning av gäld (moratorium)», som bemyndigar
K. m:t att under vissa förutsättningar
meddela dylikt förordnande. S. d. tillkom, med
stöd av detta bemyndigande, en k. f. om m.,
vilken sedermera blev åter och åter förlängd
(intill 1 jan. 1916). I anslutning härtill
gällde samtidigt åtskilliga inskränkningar i
borgenärers rätt att genom exekutiv auktion el.
annan försäljning av pant bereda sig
betalning och var Sveriges riksbank ända till 1
april 1924 befriad från skyldigheten att
inlösa sina sedlar med guldmynt. Jfr
Guldspärr. L. A. (C. G. Bj.)
Morava [må’rava]. 1. Ty. March,
vänsterbiflod till Donau, Mährens huvudflod;
upprinner på 1,263 m höjd på s. sidan av Schneeberg i
Sudeterna, flyter förbi städerna Olomouc
(01-miitz) och Kromèrfz (Kremsier) samt bildar
i sitt nedersta, segelbara lopp riksgräns
mellan Österrike och Tjeckoslovakien. 378 km
lång, flodområde 26.640 kvkm. — 2.
Högerbiflod till Donau i Jugoslavien, Serbiens
huvudflod; uppstår genom föreningen av Västra
M. från Golijabergen och Södra M. från
Karadag i Sydserbien, som bevattnar den
fruktbara Leskovacdalen och fr. h. mottar
Nisava. Längd från Södra M:s källor 500
km, flodområde 39.000 kvkm. — 3. Banat i
Jugoslavien, ö. delen av Nordserbien, kring
floden M.; 25,721 kvkm, 1,200,000 inv. (1921),
därav 68,400 muhammedaner. Huvudstad: Nis.
Morava [må’rava], tjeck, namnet på M ä
h-r e n.
Morävia, lat. namnformen för M ä h r e n.
Moravskå Ostrava [må’rafskä å’strava], ty.
Mährisch Ostrau, stad i nordostligaste
Mäh-ren, vid Ostravice, biflod till övre Oder;
125,347 inv. (1930; 65 % tjecker, 19 % tyskar).
M. är medelpunkt i det tättbebyggda
märisk-schlesiska industriområde, som uppstått kring
Ostrava-Karvinnåbäckenets rika stenkolsfält,
inberäknat Vftkovice (ty. Witkowitz), Prfvoz
(ty. Oderfurt) m. fl. 1924 införlivade
grannkommuner. Järnvägsknut; rundradiostation. Det
största industriföretaget är Vftkovické
zele-zärny (Witkowitzer Eisenwerke), som driver
stenkolsgruvor, koksverk, järngruvor (även i
utlandet, bl. a. Sverige), masugnar, stålverk,
maskinfabriker m. m. och sysselsätter omkr.
50,000 arb.; dessutom kemisk-tekniska
fabriker, gjuterier m. m. ö. om M., i tjeck.
Schle-sien, ligger S 1 e z s k å Ostrava (ty.
Schle-sisch Ostrau, förr Polnisch Ostrau), 22,890
inv. (mest tjecker); kolgruvor, koksverk.
Mora—Vänerns järnväg, fr. o. m. 1917
införlivad med S. J. (se Inlandsbanan),
utgjorde urspr. en av Mora—Vänerns
järn-vägs-a.-b. byggd järnvägsförbindelse mellan
Mora och Persberg samt mellan stationen
Brintbodarna på denna linje och
Limedsfor-sen. 1888 inköptes östra Värmlands järnväg,
varigenom huvudlinjen utsträcktes till
Kristinehamn och sidolinjer erhöllos till Persbergs
gruvor och Finshyttan. Den första bandelen
öppnades 1875, den sista 1903. F. P.
Moray [ma’ri] el. Elgin, grevskap i
Skottland, vid Morayviken, gränsar i s. till
Inver-ness; 1,234 kvkm, 38,300 inv. (1929).
Whiskyproduktion. Huvudstad: Elgin.
Moray [ma’ri] el. Murray, James S tuar t.
earl av, Skottlands regent (1531—70), oäkta
son till konung Jakob V och lady Mary
Erskine (dotter till John Erskine, earl av
Mar). Han påverkades starkt av Knox’
protestantiska förkunnelse, var 1552 ledare för
de protestantiska lorderna mot Maria av
Guise och ledde 1560 det protestantiska
partiet till seger. Då hans halvsyster Maria
blivit änka efter Frans II av Frankrike (dec.
s. å.), besökte han henne i Paris, avrådde
henne från att söka katolisera Skottland och
sökte få till stånd ett närmande mellan Maria
och Elisabet av England. Han blev efter den
unga drottningens återkomst till hemlandet
(aug. 1561) till en början hennes förnämste
rådgivare; 1562 upphöjdes han till earl av M.
Han motarbetade Marias giftermål med
Darn-ley, flydde därefter till England och deltog
i samförstånd med Darnley i komplotten mot
Rizzio, återvände efter mordet (1566) till
Skottland i hopp att själv få övertaga makten
men gäckades i sina planer genom Marias flykt
till Dunbar. Sedermera gav han indirekt sitt
stöd åt sammansvärjningen mot Darnley, reste
kort därpå till Frankrike och återvände först
sedan Maria på Loch Leven avsagt sig kronan
(1567). På hennes begäran åtog han sig (aug.
s. å.) regentskapet och strävade därefter som
regent att omöjliggöra Marias återtagande av
styrelsen. Bl. a. omintetgjorde han genom
segern vid Langside (maj 1568) släkten
Ha-miltons försök att åter uppsätta Maria på
tronen. M. hade städse att bekämpa nya
anslag till Marias förmån och föll till sist offer
för släkthämnd från en medlem av ätten
Ha-milton. — M. var en uppriktig protestant,
statsklok men föga nogräknad om medlen, i
synnerhet vid bekämpandet av halvsystern.
Jfr litt. vid art. MariaStuart. V. S-g.
Moray firth [ma’ri fö’p], havsvik av
Nordsjön på Skottlands n. ö. kust; dess innersta
del, Inverness firth, förbindes med Atlanten
genom Kaledoniska kanalen.
Mora—Älvdalens järnväg, byggd som
självständig järnväg, varav första sträckan
öppnades 1896, den sista 1900, ingår sedan 1921 i
Gävle—Dala järnvägar (se d. o.). F. P.
Morbergsfältet, se N o r b e r g.
Morbihan [mårbiä’], fr. dep. i s. Bretagne,
med kust vid Atlanten; 7,093 kvkm, 543,175
inv. (1926). Till dep. hör ön Belle-ile m. fl.
Mellersta M. genomdrages av
höjdsträckningen Ländes de Lanvaux (175 m ö. h.),
bestående av torra hedmarker. 1/3 av arealen är
odlad. Jordbruk och boskapsskötsel,
betydande fiskeriindustri. Huvudstad: Vannes.
— M. är särskilt rikt på megalitiska
monument (jfr d. o.,. B r e t a g n e, med
karta, och C a r n a c).
Morbleu [mårblö’], fr. (av mort de Dieu!,
Guds död!), för tusan!
Mo’rbus, lat., sjukdom, sjuka. — M.
Addi-söni, se Ad d i s o n s sjukdom. — M.
a’nglicus, se Engelska sjukan. — M.
Basedöwii, se Basedowska
sjukdo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
