Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morbus - Morchella - Mord - Mordaunt, Charles - Mordbrand - Mordent - Mordvinerna - Mordvinska området - More, Hannah - More, sir Thomas (Thomas Morus)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Morchella—More
316
men. — M. Brighti [-bräl’ti], se B r i g b t,
R., och Njursjukdomar. — M.
caeru’-leus, se C y a n o s. — M. ga’Uicus, se S
y-f i 1 i s. — M. hispänicus, »spanska sjukan»,
var förr ett namn på syfilis men gavs 1918
åt influensan (se d. o.). F. B-m.*
Morchedla, bot., se Murklor.
Mord betecknade i den äldre germanska
rätten ett förhemligat dråp (se d. o.). Enl.
1734 års lag ägde m. rum, då någon
»försåtligen och i löndom» dödade annan (uppsåt att
döda krävdes ej nödvändigt; uppsåt att
misshandla gjorde till fyllest). Enl. de nyare
strafflagarna hänföres till m. sådant
upp-såtligt dödande, som sker med be rå 11
m o d, d. v. s. med överlagt uppsåt att
beröva en annan livet. Som straff för m. stadga
de flesta lagar dödsstraff, antingen ensamt
(så t. ex. i Tyskland) el. alternativt med
straffarbete på livstid (så i Finland).
Dödsstraff bortfaller emellertid ofta på grund av
benådning, och i de länder, bl. a. Sverige,
där detta straff är helt avskaffat, kan på sin
höjd livstidsstraff ifrågakomma. Icke ens
detta är emellertid i nutidens lagstiftning
obligatoriskt för uppsåtligt dödande med
be-rått mod. Å ena sidan har man näml,
funnit den omständigheten, att olika stridiga
motiv kämpat om herraväldet i den
brottsliges själ, stundom rent av vara ett tecken
på en lägre grad av samhällsfarlighet, än om
så icke varit fallet, och å andra sidan kan
den omständigheten, att en person handlat
utan varje överläggning, stundom vara ett
tecken på en särdeles höggradigt farlig
förbrytartyp. Man har därför inom den nyaste
strafflagstiftningen, t. ex. de norska och
danska strafflagarna, alldeles upphört att
uppställa m. som en särskild brottsform och
endast föreskrivit, att straffet för
uppsåtligt dödande kan stiga till livstids
frihetsstraff, varvid som försvårande omständighet
stundom framhålles. att brottslingen
handlat överlagt. — Jfr Barnamord. N. S-g.*
Mordaunt [mä’dont], Charles, earl av
Peterborough (se d. o.).
Mordbrand, eg. hemligt anlagd brand,
ta-ges ej sällan i så vidsträckt betydelse, att
däri innefattas alla uppsåtliga förbrytelser, i
vilkas karaktär det ingår, att de förövas
medelst åsättande av eld. Man räknar då dit
även antändning av annans uthus, skog,
hö-el. halmstack o. dyl., vid vilka brott faran
för främmande egendom är det huvudsakliga,
och likaså antändning av egen egendom i
uppsåt att bedraga försäkringsgivare. I
inskränkt mening inbegripas under m. endast
sådana fall, i vilka människoliv genom
branden sättas i fara el. som åtm. gälla sådana
föremål, vilkas brand vanl. utsätter
människor för fara. Sålunda äger enl. svensk rätt
egentlig m. rum, då någon sätter eld på hus,
byggnad, fartyg el. annat, där människor bo
el. vanligt el. veterligt är, att de eljest
vistas, el. på något, varifrån elden lätteligen
kan spridas till sådana boningar el.
vistelserum. Härmed likställas emellertid sådana
fall av m. i vidsträckt mening, i vilka
gärningsmannen visste, att någon fanns på
platsen och blottställdes för fara. Straffet för
m. i inskränkt mening är synnerligen strängt.
Det är i regel straffarbete fr. o. m. sex t. o.
m. tio år. Lindrigare straff kommer till
användning bl. a. om elden släckes, innan den
utbrett sig och gjort skada. För vissa
svårare fall förekommer livstids straffarbete, t.
ex. då någon, som å stället förevar, av
branden fått döden. Jfr J. Hagströmer, »Om
mordbrandsbrotten enligt svensk rätt» (i
Tidsskrift for Retsvidenskab 1897). R. B-l.
Morde’nt (it. morde’nte, bitare), mus.,
ut-sirning av en not, utgörande en snabb
växling mellan huvudnoten och lilla sekunden
nedanför; skiljes från pralldrillen
(växling mellan huvudnot och övre sekund),
genom ett lodrätt streck. M. tecknas 1
pralldrillen -w . T. N.
Mordvinerna, ett i mell. och ö. Ryssland
på båda sidor om Volga s. och s. ö. om
Nizjnij-Novgorod och Kazan ända nedåt
Sa-ratov och Orenburg bosatt finsk-ugriskt folk,
1920 beräknat till 1,167,537 pers., fördelade
i en mängd språköar, särskilt v. om Volga.
De delas, närmast av språkliga skäl, i två
grupper, en mera sydlig och mindre, moksja,
och en större, mera nordlig, ersa, vardera
med sitt särskilda litteraturspråk (jfr
Finsk-ugriska språk). M. omtalas redan av
Jordanes, då som östgoten Ermanariks
undersåtar. Av ryssarna underkuvades de
krigiska m. fullständigt först mot slutet av
1300-talet, varefter de kristnades. K. B. W.
Mordvlnska området (ry. Mor do’vska ja
av-tono’mnaja o’blastj), mordvinernas autonoma
område, bildat 1930, i Mellersta
Volgaregio-nen, n. om Penza; 26,400 kvkm, 1,370,000 inv.
(1930), därav 32,2 % mordviner och 63,3 %
ryssar. Huvudstad: Saransk (15,000 inv.).
More [må’o], Hannah, engelsk
författarinna (1745—1833). Efter några tidigare,
delvis framgångsrika dramer inriktade hon
sitt skriftställeri på allvarligare spörsmål
(»Sacred dramas», 1782, »An estimate of the
religion of the fashionable world», 1790,
»Strictures on female education», 1799, den
berömda »Coelebs in search of a wife», 1809,
»Practical piety», 1811, »Moral sketches»,
1819). Livlig och frisk i uttryckssättet,
behärskade hon med talang både prosa och vers.
Hon utgav även skriftserien »Cheap
reposi-tory tracts» (1795—98; mot franska
revolutionen). »Works» i 9 bd 1847—49, memoarer
och brev utg. av W. Roberts (4 bd, 1834—35).
Ett par av hennes uppfostringsskrifter
översattes till sv. 1844. Se biogr. av Annette
Meakin (1911) och »Selected letters» (utg.
1924). S. B.L.
More [må’9], sir Thomas (lat. Thomas
Morus), engelsk statsman och humanist
(1478 7/2—1535 7/7). Studerade från 1492 några
år i Oxford, utbildade sig i London till
advokat, var framstående humanist och knöt vid
Erasmus’ besök i England 1499 förtrolig
vänskap med denne. M. var led. av 1504 års
parlament, företog 1508—09 en utländsk
studieresa, anlitades av Henrik VIII i diplomatiska
värv och blev (trol. 1518) led. "av hemliga
rådet, 1521 underskattmästare, var 1523
underhusets talman och efterträdde okt. 1529
kardinal Wolsey som lordkansler. Han kunde ej
förmås att medverka till konungens
strävanden efter supremati över engelska kyrkan och
nedlade 1532 sitt höga ämbete, enär han
ogillade dennes giftermål med Anna Boleyn. 1534
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
