Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Morlanda - Morley, Henry - Morley, John, of Blackburn - Mormaki - Mormon (zoologi) - Mormoner (De yttersta dagarnas helige)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335
Morley—Mormoner
336
2. Säteri i M. socken med vals- och
kvartsmjölkvarnar; 548 har, därav 147 har åker;
tax.-värde 298,400 kr. (1929). Var 1536—1881
i ätten Bildts ägo utom 1675—79, då M.
under danska kriget förlänades åt
generallöjtnant Hans Georg Mörner, vars
efterkommande ännu bära namnet Mörner af Morlanda.
Nuv. ägare är fil. kand. G. Sanne.
Morley [mä’li], Henry, engelsk
litteraturhistoriker (1822—94). Blev 1865 prof, i
engelska litteraturen vid University college i
London och utövade ett omfattande
författarskap i biografi och litteraturhistoria
(»Eng-lish writers», 11 bd, 1864—95, »Clement
Ma-rot and other studies», 2 bd, 1870, etc.).
Morley [må’li], John, sedan 1908 viscount
M. of Blackbur n, engelsk författare och
statsman (1838 24/ia—19 2 3 23/a). Utgav 1867
—82 Fortnightly Review, skrev där mycket
bemärkta essäer i de
»filosofiska
radikalernas» anda, i sin
allmänna åskådning
påverkad av Comte och
John Stuart Mill. Han
var 1880—83
huvudred. för Pall Mall
Ga-zette. 1883 invaldes
M. i underhuset som
liberal och var febr.
—juli 1886 minister
för Irland i Gladstones
tredje ministär samt
Gladstones främste
medhjälpare vid home-rule-billens
utarbetande och försvarande. 1892—95 var han åter
minister för Irland. M., som tidigare utgivit
monogr. över bl. a. Voltaire (1872), Burke
(1879), Cobden (2 bd, 1881) och Walpole (1889)
samt redigerat den litteraturhistoriska
biografiserien »English men of letters», ägnade
sig vid sekelskiftet mest åt en monumental
levnadsteckning över Gladstone (3 bd, 1903;
ny uppl., 2 bd, 1906). Dec. 1905 blev M. i
Campbell-Bannermans kabinett minister för
Indien och bibehöll denna post under Asquith
till nov. 1910. Han beredde de infödda ökat
inflytande över förvaltningen(se Indien, sp.529)
men motsatte sig kraven på indisk
parlamentarisk självstyrelse. Nov. 1910 blev M.
lordpresident, var överhusets ledare under krisen 1911
men avgick 5 aug. 1914, enär han ogillade
Englands deltagande i världskriget. I yngre
år ganska doktrinär, aktades M. emellertid
inom alla partier högt för redbarhet och
karaktärsfasthet. Han skrev vidare bl. a. en
monogr. över Cromwell (1900; ny uppl. 1904).
M:s »Works» utgåvos i 15 bd 1921, postumt
bl. a. »Biographical studies» (1923) och
»Se-lect essays» (s. å.). Sin avgång vid
krigsutbrottet 1914 belyste han i den postumt
utgivna lilla skriften »Memorandum on
resignation» (1928). Litt.: M:s »Recollections»
(2 bd, 1917); biogr. av S. Ali Khan (1923)
och J. H. Morgan (1924); F. W. Hirst, »Early
life and letters of J. M.» (2 bd, 1927). V. S-g.*
Mormaki, zool., se Makisläktet.
Mo’rmon, zool., se L u n n e f å g e 1.
Mormoner, vanligt namn på anhängarna till
den av J. Smith i Nordamerika 1830 stiftade
sekt, som själv benämner sig De yttersta
dagarnas helige (eng. The latter day
saints el., fullständigt, The church of Jesus
Ghrist of latterday saints). Det förra namnet
ha de efter sin religionsurkund, M o r m o n s
bok, det senare på grund av en föregiven
uppenbarelse till stiftaren.
Joseph Smith (1805—44), en obildad
och visionärt lagd timmerhuggare från
Ver-mont, byggde sin lära på en av honom efter
anvisning av »ängeln Moroni» 1827 uppgrävd
och från det »reformerade egyptiska språket»
översatt helig skrift, som utgavs 1830 under
titeln »The book of Mormon» (Mormons bok).
Denna, som innehåller en mytisk historia om
Amerikas bebyggelse och den där genom
profeten Mormon fortsatta gudsuppenbarelsen,
gör anspråk på att komplettera bibeln men
saknar såväl religiöst allvar som litterärt
värde. Den av Smith 1830 grundade nya
kyrkan av »de yttersta dagarnas helige» upptog
snart mission genom utsända »apostlar» men
måste redan 1838 på grund av tvivelaktiga
banktransaktioner flytta sitt huvudsäte från
Kirtland (i Ohio) till Missouri. Efter häftiga
strider mellan statsmilisen och d a n i t e r n a,
m:s väpnade skyddskår, måste Smith fly till
Illinois, där han, efter en glänsande
framgång med en ny stadsanläggning (Nauvoo vid
Mississippi, 1840), genom sina bedrifter på
det ekonomiska och sexuella området
(försvarade med en »uppenbarelse» om månggiftets
berättigande, 1843) uppväckte en sådan
ovilja, att han omsider blev lynchad.
Utvisade från Illinois, företogo m. 1847—
48 under ledning av B r igh am Young
(1801—77, hantverkare, mormon sedan 1832),
en synnerligen skicklig organisatör, sitt
ryktbara tåg genom vildmarken till trakten kring
Stora Saltsjön, där grunden lades till en ny
helig stad, Salt Lake city (Saltsjöstaden), som
alltjämt är sektens Sion. Nu utbildades en
strängt hierarkisk författning. I spetsen stå
presidenten, »profet och uppenbarare», och
två rådgivare. Det högre, melkisedekska,
prästadömet (12 apostlar m. fl.) handhar läran
oeh kulten, det lägre, aronitiska (biskopar m.
fl.), sysslar mest med världsliga ting. Den
ofruktbara ödemarken förvandlades till
bördigt land, och genom en omsorgsfullt
organiserad immigrantvärvning förstärktes de
»heligas» skaror. Sedan landet 1848 övergått
till U. S. A. och ordnats som ett territorium,
Utah, blev Young guvernör i territoriet
(1850), samlade all makten i sin hand och
proklamerade 1852 månggiftet som en genom
gudomlig uppenbarelse legitimerad
institution. Efter en väpnad konflikt med regering
en 1857 måste han lämna
guvernörsbefatt-ningen, men först efter hans död förmådde
statsmakten på allvar göra sin auktoritet
gällande. Från 1882 vidtogos stränga
åtgärder mot polygamien. Bl. a. förklarades
mormonkyrkan upplöst och dess egendom
indragen till staten (1887). Under trycket härav
utfärdade den nye presidenten W. Woodruff
1890 ett manifest, som avrådde från
polygamien. Samtidigt maskerades sektens
politiska övermakt genom mormonvalmännens
uppdelning på de republikanska och demokratiska
partierna. Nu återställdes kyrkoegendomen,
och 1896 upptogs Utah som stat i Unionen.
Därmed kunde mormonkyrkan, vars
ekonomiska styrka beror på medlemmarnas tionde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
