Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moth, Mathias - Mothe-Guyon - Mothersills seasick remedy - Motherwell and Wishaw - Motion - Motionera - Motiv - Motivera - Motley, John Lothrop - Motläsare, Motläserska - Motokultur - Motor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
373
Mothe-Guyon—Motor
374
1695 geheimeråd, 1679 adlad. M. avskedades
från sina ämbeten kort efter tronskiftet 1699.
Hans samling på 60 folioband till en dansk
ordbok finnes i kungl. bibi, i Köpenhamn och
är av stort värde för alla senare liknande
arbeten. Den bygger övervägande på
dåtidens talspråk. P. E-t.
Mothe-Guyon [måt-gijå’], se G u y o n.
Mothersills seasick remedy [ma’öosilz sPsik
re’midi], eng., medel mot sjösjuka, vars
sammansättning uppges olika. Enl. nyare
uppgifter skall det bestå av kloreton
(trikloriso-butylalkohol) och koffein jämte små mängder
atropin och skopolamin. C. G. S.
Motherwell and Wishaw [ma’öoa>el ond [-coi’-Jå],-] {+coi’-
Jå],+} stad i skotska grevsk. Lanark, i
Clydes-dales kol- och järndistr., 18 km s. ö. om
Glasgow; 70,100 inv. (1929). Stort järnverk med
masugnar, tillv. särskilt av
brokonstruktioner. Wishaw (25,263 inv. 1911)
inkorporerades 1920.
Motion. 1. Kroppsrörelse. — 2. (Statsr.)
Förslag, som väckes i en beslutande
församling (särskilt riksdagen) av någon dess
ledamot. Termen torde ha inkommit i svensk
statsrätt först genom 1810 års R. O. och har
sedan dess använts för att beteckna enskild
riksdagsmans förslag i motsats till av K. m:t
gjord framställning till riksdagen
(proposition, se d. o.); den är trol. ett lån från
England. Redan 1810 års R. O. införde en viss
begränsning av tiden för väckandet av m.,
och reglerna härom ha sedermera ytterligare
skärpts. Nu gällande regler (från 1909 och
1918; R. O. § 55) äro följande: m. i ämne,
som tillhör tillfälligt utskotts handläggning,
får ej utan särskilt tillstånd av kammaren
väckas senare än 20 dagar, m., som faller
under ständigt utskott, får i regel ej väckas
senare än tio dagar och m. i grundlagsfrågor
icke senare än 40 dagar efter riksdagens
öppnande. Med avseende på frågor, som röra
någondera kammaren enskilt, är motionstiden
obegränsad. Dessutom får m. väckas när som
helst med anledning av under riksdagen
inträffad händelse; dock får m. i anledning av
k. prop. ej väckas senare än tio dagar från
propositionens avlämnande, såvida ej
vederbörande kammare medger förlängning av
motionstiden intill tjugu dagar. Brytes mot
dessa tidsbestämningar eller äro i m.
sammanförda flera mål av olika beskaffenhet
eller strider motion f. ö. mot grundlags
lydelse, bör talmannen genom
propositionsväg-ran söka hindra dess vidare behandling. M.
i ämnen, som tillhöra ständigt utskott, får
ej upptagas till bifall el. förkastande utan
föregående utskottsbehandling, och m. i
annat ämne, med undantag av sådan, som rör
kammare enskilt, får ej bifallas utan
behandling i utskott. När m., som skall
avlämnas skriftligen till protokollet, framställes
i kammare, bordlägges den (se
Bordläggning) till nästa sammanträde (då remiss el.
avgörande bör ske), såvida ej kammaren
genast enhälligt remitterar den till utskott.
Om m:s följ, behandling se Omröstning
och Utskott. S. B.*
Motionera, ge kroppsrörelse; väcka förslag.
Se Motion.
Motiv, bevekelsegrund, skäl, drivfjäder till
handling. — Estetiskt, särskilt litterärt,
är m. eg. en ur ett konstverk abstraherad
grundtanke men får oila betyda dets. som
ämne el. stoff. — Om musikaliskt m. se
Melodi. — Inom konsthistorien betecknar
m. ämnet för, idén till eller den bärande
tanken i ett konstverk, t. ex. figur- el.
landskapsmotiv, religiöst, historiskt el.
genremotiv. Inom juridiken menas med m.
förklarande anmärkningar, som åtfölja ett
officiellt lagförslag och sedermera pläga
användas som hjälpmedel för uttolkningen av den
på grund av förslaget tillkomna lagen.
Även namn på i handeln förekommande
fabriks- el. handgjorda, avpassade delar av
spets- el. broderiarbeten.
Motivera, giva skäl för, stödja med
grunder; om ett diktverk: förklara orsakerna till,
visa sannolikheten, följdriktigheten av
händelsernas utveckling. Jfr Dagordning.
Motley [må’tli], John L o t h r op,
amerikansk diplomat och historieskrivare (1814—
77). Blev som student i Göttingen god vän
med Bismarck samt ägnade sig efter en kort
tids diplomatisk
verksamhet åt litterär
verksamhet och slog
sig 1851 ned i Europa.
Han skrev »The rise
of the dutch republic»
(3 bd, 1858; sv. övers.,
4 bd, 1884—87),
fortsatt av »History of
the United
Nether-lands» (4 bd, 1860—
68). M. var
Förenta staternas sändebud
1861—67 i Wien och
1869—-70 i London
samt därefter till sin död bosatt i England.
Hans »Oorrespondence» utgavs 1889 av G. W.
Curtis, hans samlade arbeten i 9 bd 1903—04
i London. Biogr. av O. W. Holmes (1878; 3:e
uppl. 1888); M:s dotter Susan S:t John
Mild-may, »J. L. M. and his family» (1910). (L-ts.)
Motläsare, Motläserska, vid
korrekturläsning den person, som läser
originalmanuskriptet högt, medan en annan följer med
i korrekturavdraget och gör rättelserna däri.
Motokultur, bearbetning av jorden med
mekanisk motor som dragkraft, fick först
praktisk tillämpning i England på 1850-talet.
I Sverige har Svenska motokulturföreningen,
bildad 1911 och 1927 omorganiserad till
Jord-brukstekniska föreningen, verkat för m.
Motor, lat., »som sätter något i rörelse», i
allm. varje kropp, som utför mekaniskt
arbete. Ex. på tekniska motorer (d.
v. s. inom tekniken använda) äro i rörelse
varande vatten-, luft- och gasmassor, vätskor,
ångor och gaser av högt tryck samt explosiva
ämnen. Levande m. kallas människor och
djur vid deras utvecklande av mekaniskt
arbete. Alla dessa m. äro primära. En m.,
som genom påverkan av en primär m.
försättes i sådant (»motoriskt») tillstånd, att den
i sin tur kan förrätta mekaniskt arbete,
benämnes sekundär m. — I dagligt tal
avses med m. en kraftmaskin, som drives av
en primär m., och särskilt
förbränningsmotorer samt elektriska m. Dylika maskiner
äro alltså sekundära m. (se Elektriska
maskiner, Förbränningsmaskin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
