Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Motor - Motorartilleri - Motorbåt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Motorartilleri—Motorbåt
Bild 1. Schematisk framställning av en ruffad
inomskärskryssares konstruktion. 1 förstäv,
2 akterstäv, 3 köl, 4 akterspegel, 5
bordläggning, 6 spant, 7 balkvägare, 8 däcksbalkar,
9 skarndäck, 10 däck, 11 bottenstock, 12
våghål, 13 spunning, 14 köllask, 15 stävkraft,
16 skott, 17 durk, 18 sarg, 19 ruff sida,
20 skjutlucka, 21 lucksarg, 22 luckgejdrar,
23 garnering, 24 sittbänk, 25 brits, 26 byrå,
27 garderob, 28 kättingbox, 29 däcksklys, 30
pol-lare, 31 flaggstångshylsa, 32 ventil, 33 fotlist,
34 fender (avbärarlist), 35 roder, 36 skädda,
37 hjärtstock, 38 packningsbox, 39 rorkult,
40 kvadrant, 41 ratt, 42 motor, 43 maskinbädd, 44 propelleraxel, 45 propeller, 46 bensintank, 47 verktygsskåp.
Turbin och Ängmaskin). I praktiken
avses med primär m. ofta en maskin, som
driver en annan, vilken i sin tur arbetar som
sekundär m., t. ex. en ångmaskin, som driver
en elektrisk generator. O. B-n.
Motorartilleri, artilleri, som förflyttas med
motorkraft. Se Artilleripjäs.
Motorbåt, mindre fartyg, framdrivet med
förbrännings- el. explosionsmotor(er); se F ö
r-bränningsmaskin. — Fransmannen
Fernand Forest anses ha konstruerat
den första båtmotorn, på vilken många av de
principer, som känneteckna de moderna
motorerna, redan tillämpades. Med sin m.
»Vo-lapyk» företog han 1870 färder på Seine. Men
först 1886 kom tyske ingenjören Gottlieb
D a i m 1 e r med en m., vilken kan betecknas
som urtypen för våra dagars m. I Sverige
infördes m. omkr. 1890. Under 1900-talets
tre första årtionden ha motorerna, alltmera
driftsäkra, på ett revolutionerande sätt slagit
igenom som framdrivningsmaskineri för
mindre lust- och fiskefartyg.
Moderna båtmotorer ha ganska högt
varvtal, 400—4,000 per minut, beroende på båttyp
och fart. På stora motorjakter brukas ofta
dieselmotorer, då varvantalet liksom hos
andra marina råoljemotorer brukar ligga mellan
200 och 1,000 per min. Motorn är vanl.
direkt-kopplad till propellern, d. v. s. denna roterar
med samma varvantal som motorn.
Trebla-diga propellrar brukas mest, tvåbladiga
ibland vid stort varvantal. Backning
åstad
kommes på mindre båtar i regel medelst en
akter om motorn placerad
backslagsanord-ning, stundom medelst omställning av
propellerbladen.
Av olika motorbåtstyper kan man
särskilja dels öppna el. halvdäckade, dels
däc-kade båtar med större el. mindre
överbyggnader. Motorkryssare, inredda
med kojplatser o. dyl., medgivande en längre
tids vistelse ombord, ha i allm. 8—25 m
längd och en fart av 8—15 knop; mindre
ruffbåtar finnas dock med ned till 5 m
längd. Snabba motorkryssare,
expresskryssare, förekomma även — särskilt
amerikanerna bygga sådana med upp till 30—
40 knops fart. Motsatsen till
expresskryssarna äro de s. k. husbåtarna,
långsamgående men rymliga. Av motorkryssare och
av vanliga öppna el. delvis däckade m.
förekomma två huvudformer, rundbotte
n-båtar och V-bottenbåtar, de förra
med avrundat slag (övergången mellan sidan
och bottnen), de senare med skarpt slag. För
relativt hög hastighet har V-bottenformen ur
motståndssynpunkt vissa fördelar. Stora m
o-tor jakter (bild 4) äro numera betydligt
vanligare än ångjakter och förekomma med
upp till omkr. 100 m längd och flera tusen
axelhästkrafters (ahk) maskinstyrka. S j
ö-släden är en amerikansk typ, relativt
bred och med nästan plana sidor ned till de
skarpt formade slagen. Bottnen är
inåtbuk-tad med de framåtskjutande delarna av sia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
