Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munday, Anthony - Mundering - Mundt, Theodor - Mundus vult decipi, ergo decipiatur - Mungiga - Mungo (konstull) - Mungo (skunkdjur) - Mungoböna - Munharmonika - Munhåla - Munhäfta - Municipal- - Municipalfullmäktige - Municipalnämnd - Municipalråd - Municipalsamhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
427
Mundering—Municipalsamhälle
428
kvar, bland dem två om Robin Hood, »The
downfall of Robert, earl of Huntingdon»
(1599; hans bästa) och »The death of Robert,
earl of Huntingdon» (1601; tills, m. Henry
Chettle; båda utg. 1828). M. var också en av
de fyra författarna till »Sir John Oldcastle»
(1599), som tillskrivits Shakespeare. J. M.*
Mundering, benämning i Sverige på
soldatens beklädnad och särskilt på olika omgångar
av denna (första och andra m., livmundering,
släpmundering o. s. v.).
Mundt [mont], T h e o d o r, tysk författare
(1808—61), tidningsman, 1850 prof, i
litteraturhistoria och universitetsbibliotekarie i
Berlin. M. skrev halvt journalistiska noveller
och romaner, värdefulla karakteristiker och
litteraturbilder (»Kritische Wälder», 1834,
»Die Kunst der deutschen Prosa», 1837,
»Ge-schichte der Literatur der Gegenwart», 1842;
sv. övers. 1844, m. m.) samt reseskildringar
(»Spaziergänge und Weltfahrten», 3 bd, 1838
—39, m. fl.). Monogr. av O. Draeger (1909)
och W. Grupe (1928). R-n B.
Mu’ndus vult dècipi, e’rgo decipiätur, lat.,
»världen vill bedragas, må den då bedragas»,
från S. Brant (se d. o.) översatt sentens.
Mungiga, instrument, bestående av en
epå-lettformigt böjd järnbygel med tunga, som
knäppes, medan m. hålles i munnen. M., som
torde ha utbildats i Bortre Indien, var
särskilt populär på 1700-talet. I Europa nu
mest barninstrument. Bör ej förväxlas med
inunharmonika. T. N.
Mu’ngo, se Konstull.
Mu’ngo, IIerpe’stes mu’ngo, den i Främre
Indien och på Ceylon förekommande
representanten för mangustsläktet (se d. o.). Den
når en längd av ej fullt 1/2 m, vartill
kommer den något kortare svansen. Den
långhåriga, sträva pälsen är ljusgrå, benen svarta,
kinder och strupe rödaktiga. M. trives i
skogsdungar, på buskbevuxna stränder o. dyl.,
gärna invid människoboningar, där den ofta
anställer skada på fjäderfä o. a. mindre
husdjur. Även frukt ingår i kosten. Mest
bekant är m. på grund av sina strider med
giftormar, vilka den besegrar genom sin vighet
och det skydd den sträva pälsen ger, varefter
bytet uppätes. T. P.
Mungoböna, bot., se B ö n s 1 ä k t e t.
Munharmonika, se H a r m o n i k a.
Munhåla, den i ansiktets nedre del
inneslutna hålan. Dess yttre del (lat.
vesti’bu-lum öris) begränsas utåt av läpparna och
angränsande delar av kinderna, inåt av käkarna
och tänderna.
Den inre delen, den egentliga munhålan
(lat. ca’vum öris), avslutas vid stängd mun
framåt av käkarnas tandutskott och tänderna.
Dess tak utgöres av gommen. Dennas
främre och större del, hårda gommen,
består av en skelettplatta, som skiljer m.
från näshålan och vars munslemhinna framtill
företer 2—4 rudimentära gomlister (att
skilja från gommens pariga utvecklingsanlag.
de sekundära gomlisterna). Gommens bakre
del, mjuka gommen eller gomseglet,
bildar i sin mitt baktill tungspenen och
nedåt åt sidorna de främre och bakre
gombågarna. Vid de förra går m:s bakre
gräns, de senare tillhöra svalget. Mellan
gombågarna står m. bakåt i öppen förbindelse
med svalget. M:s botten utgöres av ett antal
muskler, som tills, bilda tungroten. M.
är (med undantag av tänderna) överallt klädd
med en slemhinna, som innehåller talrika små
slemkörtlar och på tungans bakre del
smaksinnets ändorgan (»smaklökarna»). Förutom
sin uppgift i andningens och
näringens tjänst är m. den viktigaste delen av
röstapparaten (se d. o.). V. Nsl.
Munhäfta, se Munsjukdomar.
Municipäl- (av lat. munici’pium, se d. o.),
som har avseende på en (stads-)kommun.
Municipalf ullmäktige, se
Municipalsamhälle.
Municipalnämnd, se Municipalsamhälle.
Municipalråd, jfr Frankrike, sp. 979.
Municipalsamhälle (av lat. munici’pium, se
d. o.), en i vissa avseenden självständig
kommunal enhet inom svensk landskommun.
Rättsligt sett uppkommer ett m. genom att
K. m:t, efter anmälan från vederbörande K.
B. och sedan ortsinvånarna blivit hörda,
förordnar, att a) ordningsstadgan för rikets
städer, b) byggnadsstadgan för rikets städer eller
de i lag meddelade föreskrifterna om
stadsplan och tomtindelning i stad, c) vad i
brandstadgan föreskrives om stad el. d) vad i
hälsovårdsstadgan föreskrives om stad skall lända
till efterrättelse inom området. Förordnandet
kan avse en el. flera av de nämnda
författningarna el. dem alla. Köping, som ej utgör
egen kommun, är m. Oberoende av
kommunen i övrigt äger m. att själv vårda alla
gemensamma ordnings- och
hushållningsange-lägenheter, som föranledas av de i K. m:ts
förordnande avsedda föreskrifternas
tillämpning inom samhället. Men inga andra
uppgifter har m. att handhava.
Beslutanderätten tillkommer municipalstämma el.
municipalfullmäktige, verkst. organ
äro municipalnämnd,
hälsovårdsnämnd, byggnadsnämnd m. fl.
Lagen om kommunalstyrelse på landet talar i
§§ 87—90 om m. och skall f. ö. tillämpas där
i fråga om val och formerna för ärendenas
behandling m. m. Om i visst fall särskilda
omständigheter påkalla undantag från nyss
angivna stadganden el. nödvändiggöra annan
ordning för m:s beslutande- och
beskattningsrätt, äger konungen, efter framställning av
länsstyrelsen el. kommunen el. av samhället
el. medlem därav, att i ärendet förordna efter
ty skäligt prövas. Det kan hända, att
länsstyrelsen får rätt att tillsätta ordf, i
muni-cipalnämnden (municipalstyrelse).
M:s bildande inom en socken medför icke
förändring av dess område. Samhället tillhör
fortfarande i alla avseenden landskommunen
i fråga. Medlemmarna av m. äro alltjämt
medlemmar av kommunen och ha som sådana
samma rättigheter och skyldigheter som
kommunens övriga medl. men äro dessutom
förpliktade att ensamma sörja för och bekosta
m:s särskilda förvaltningsuppgifter. Denna
kommunala dubbelställning ger anledning till
en tvåfaldig kommunal beskattning, som för
vissa samhällen med utvecklad egen
förvaltning är ganska tyngande. M. ingår i
väghåll-ningsdistrikt. Boktryckeri kan anläggas i m.,
där konungen finner, att ombud för att vaka
över skrifters allmängörande kan förordnas
å orten. — M. ha funnits alltsedan 1875, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
