Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Munkácsy, Mihaly (Mikael, Lieb) - Munka-Ljungby - Munkar (bullar) - Munkarp - Munkbron - Munkbroteatern - Munkeboda - Munkedal - Munkedals järnväg - Munkeliderna, Munkelägret - Munkeliv - Munkfors (församling) - Munkfors (Letälven) - Munkgam - Munkholmen - Munkhätta - Munklikör - Munklöss - Munkordnar, Nunneordnar, Religiösa samfund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Munka-Ljungby—Munkordnar
432
museum i Stockholm. — Monogr. av F. W.
Ilges (1899) och Ch. Sedelmeyer (1914). G-g N.
Munka-Ljungby, socken i Kristianstads län,
N. Åsbo härad, på Ängelholmsslätten och
sluttningarna mot Hallandsås, ö. om
Ängelholm; 45.89 kvkm, 2,376 inv. (1931). Gräns
i s. v. Rönne å. 2,710 har åker, 918 har
skogsmark. Egendom: Skäldinge el. Skillinge. Vid
kyrkan Nordvästra Skånes folkhögskola (med
hemby gdsmuseum), s. därom M.
stationssamhälle (omkr. 550 inv.). Ingår i M. och
Ängel-holms pastorat, Lunds stift, N. Äsbo kontr.
Munkar, små bullar av finare vetedeg, ofta
med sylt inuti, kokade i flottyr och rullade
i socker. Jfr Beignets. D-e.
Munkarp, socken i Malmöhus län, Frosta
härad, på sluttningarna från n. ö. mot V.
Ringsjön och Rönne å; 29,82 kvkm, 744 inv. (1931).
Invid ån Ageröds mosse med torvfabriker, ö.
därom bördig lermylla på märgelbotten, f. ö.
mest skogsbygd och ljungbackar, i n. v.
sand-stensbrott. 975 har åker, 1,301 har
skogsmark. Ingår i Höörs och M:s pastorat i
Lunds stift, Frosta kontrakt.
Munkbron, matvarutorg i Staden inom
broarna i Stockholm, urspr. en lastkaj (»bro»)
vid det sund, på vars andra sida
Gråmunke-holmen (nu Riddarholmen) låg med sitt
franciskankloster.
Munkbroteatern, se Stockholms teatrar.
Munkeboda, se N o r s h o 1 m.
Munkedal, pappersbruk och pappfabrik
med sulfitfabrik och träsliperi i Foss socken,
Bohuslän, vid Munkedalsälven; omkr. 1,550
inv. (1921), vartill komma omkr. 400 inv. vid
M:s station på statsbanan
Göteborg—Strömstad 2 km söderut. Bruket äges av M:s a.-b.,
gr. 1871, aktiekap. 3 mill. kr., årstillv. 12,000
ton papper och papp, 500 arb. Bolaget har
egen järnväg (Munkedals järnväg,
sign. M. J., öppnad 1896, 5,3 km lång,
spårvidd 0,6 m) till Skree, M:s hamn (6.5 m
kajdjup) vid Gullmarsfjorden. — På 1830-talet
anlades M:s järnbruk, som på 1870-talet
övertogs av M:s a.-b. och nedlades.
Munkedals järnväg, se Munkedal.
Munkeliderna, Munkelägret, äldre namn
på Kungsholmen i Stockholm (se d. o.).
Munkeliv, ett av Norges förnämsta och
rikaste kloster, gr. före 1110 på Nordnes vid
Bergen av konung öystein Magnusson och
länge tillhörigt benediktinorden. Efter
vita-liebrödernas och pestens härjningar i slutet
av 1300-talet förföll M., överläts 1426 åt
bir-gittinorden och kallades S:ta Marias och S:ta
Birgittas kloster. Det brändes 1455 av
hansea-ter, återuppfördes av cisterciensmunkar och
kom 1478 åter till birgittinerna. 1531
sekulariserades M. och förstördes 1536 genom
mordbrand.
Munkfors, kapellförsamling, omfattande n.
delen av Ransäters (se d. o.) kommun och
pastorat, Värmlands län; 55.47 kvkm, 4,262
inv. (1931). Vid fall av Klarälven ligger här
det betydande järnverket Munkfors bruk
(se Ud deh ol m s verk en) med station vid
Nordmark—Klarälvens järnväg, hotell,
banker; 2,305 invånare (1931). Munkfors
kraftverk har utbyggts 1925—30 med
två Kaplanturbinaggregat, som vid 15,4 m
fallhöjd lämna tills. 22,000 kw.
Munkfors, forssträcka i Letälven,
omedel
bart före utfallet i Skagern. F. n. (1931)
under utbyggnad för kraft-a.-b.
Gullspång-Munkfors med två Kaplanturbinaggregat,
som vid 9,5 m fallhöjd lämna tills. 8,700 kw.
Beräknas iärdig 1933. Bg.
Munkgam. zool., se Gamfåglar.
Munkholmen, holme i Trondhjemsfjorden
utanför Trondhjem. Här grundades på
1100-talet (enl. engelska källor redan 1028) ett
till kluniacenskongregationen hörande
kloster, där Magnus den blinde hölls fången 1135
—37 och vigdes till munk. Samtidigt med
Trondhjems domkyrka nedbrann klostret 1531.
På holmen uppfördes på 1660-talet fästet M.,
under danska tiden stundom brukat till
stats-fängelse (för bl. a. P. Griffenfeld, se d. o.)
men blott 1718 för krigsändamål. Fästet
iståndsattes senast 1848. Nu fyrstation.
Munkhätta, Arum maculatum.
Munkhätta, Ärum, växtsläkte av fam.
Ara-ceae, fleråriga örter med underjordisk
knölstam och vanl. pillika blad och enkönade,
nakna blommor. Längst ned på kolven sitta
honblommor och ovanför dessa hanblommor;
kolvens övre del är steril, klubblik. Hölstret
har en bukformig utvidgning nedtill. En art,
A. maculatum, växer, sedan gammalt
förvildad, i Skåne och har f. ö. vidsträckt
utbredning i s. och mell. Europa; har 10—15 cm
långt, gulgrönt hölster, upptill purpurröd kolv;
dess knölstam var förr officinell (a r o n s r o t,
danskingefära). G. M-e.
Munklikör, se Likör.
Munklöss, bot., se Hundtunga.
Munkordnar, Nunneordnar och R
e-ligiösa samfund inom rom.-kat.
kyrkan äro samfund av män och kvinnor
(religiösi), som sammanslutit sig till gemensamt
religiöst liv. Man skiljer off. mellan 1)
ordnar, med av kyrkan godkänd regel och
högtidliga, för livet bindande löften (lat. vötum
sole’nne), 2) kongregationer, utan
klosterregel och med mindre omfattande och
högtidliga löften (lat. vötum si’mplex), samt
3) religiösa institut (med ännu
mindre fast organisation än kongregationerna},
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
