Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Murray, sir John - Murray, J. S. - Murray, Robert - Murray, Walter - Murrumbidgee - Murshidabad - Mursuk - Mursvala - Murten - Murtensjön - Murum - Murverk - Mus - Musa (sånggudinna) - Musa, Djebel (berg) - Musa (Mose) - Musa, Musaceae (banan) - Musagetes - Musaios - Mus Allah - Musana - Musangen - Musard, Philippe - Musca - Muscardinus - Muscari - Musch - Muschir - Muschplåster - Musci - Muscicapa - Muscidae - Muscle shoals - Muscoghee - Museal - Museion - Museiteknik - Museiänger - Muselman - Musenalmanach
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
461 Murray, J. S—Musenalmanach 462
1882—96 forskningsresultatens bearbetning
(se Ch a 11 e ngerexpedi tionen). 1880
—82 företog han oceanografiska forskningar
kring Färöarna. 1897—1910 genomförde han
en systematisk utforskning av de skotska
insjöarna, varom 6 bd utgåvos. M. var en av
initiativtagarna till organiserandet av en
internationell havsforskning. Tills, m.
norrmannen Hjort organiserade han’ 1910 med
»Mikael Sars» en värdefull oceanografisk
expedition i n. Atlanten. Biogr. av O.
Pettersson i Ymer 1914. A-l W-n.
Murray [ma’ri], J. S., se M o r a y, J. S.
Murray [mure’j], Robert, läkare,
sjukgymnast (f. 1846); jfr släktart. Blev med. lic.
1876, var 1879—88 läkare vid
Gymnastisk-ortopediska institutet (1887—88 t. f.
föreståndare) samt 1887—1912 prof, och
överlärare i sjukgymnastik vid Gymnastiska
centralinstitutet, där han nedlade ett synnerligen
intresserat arbete. M. tjänstgjorde även som
läkare vid Lysekils havsbadanstalt 1872—
1912; han har skrivit en del uppsatser om
sjukgymnastik m. m.
Murray [mure’j], Walter, ämbetsman (f.
1871 8/10), bror till C. A. A. M.; jfr släktart.
M. blev jur. kand, i Uppsala 1896, fiskal i
Svea hovrätt 1907 och hovrättsråd 1909. Han
var 1908—-14 expeditionschef i Ecklesiastik
-dep., 1914—16 t. f. landshövding i
Norrbottens län, 30 mars—19 okt. 1917
civilminister i ministären Swartz, 27 okt. 1920
—13 okt. 1921 kommunikationsminister i
ministären De Geer—von Sydow och är sedan
1916 landshövding i Västmanlands län. E. Spr.
Murrumbidgee [ma+ømbid^I], biflod fr. h.
till Murray i Nya Syd-Wales, Australien,
inmynnar i Murray på gränsen till Victoria.
2,172 km lång. Mottager fr. h. Lachlan, 1,126
km lång. 385 km nedanför
regleringsdam-men vid Burinjuck (se Australien, sp.
524) ligger M:s bevattningsområde (beräknas
färdigt omfatta 800 kvkm) med frukt-,
vin-och 1924 påbörjad, lovande risodling.
Murshidabäd
Ji-J, stad i britt.-ind. [-presi-dentskapet Bengalen, på v. stranden av
Bhagi-rathi; 10,669 inv. (1921).
Mursu’k, huvudstad och oas i prov. Fezzan,
s. ital. kolonien Libia, en av Saharas största
oasstäder. Viktig vägknut. Omkr. 7,000 inv.
Mursvala, zool., se Seglarna.
Murten [mo’-], fr. Morat, stad i Schweiz
vid Murtensjön, 27 km v. om Bern; 2,178 inv.
(1920). Vid M. besegrade schweizarna 1476
Karl den djärve av Burgund.
Murtensjön [mo’-], fr. Lac de Morat, sjö i
Schweiz, v. om Bern. 433 m ö. h., 46 m djup;
avlopp genom Broye till Neuchåtelsjön.
Murum, socken i Älvsborgs län, Ås härad,
i höglandsterrängen n. v. om Ulricehamn, på
övergången från Svältorna till
»knallebyg-den»; 27,37 kvkm, 377 inv. (1931). Är
bebyggd kring en östlig källarm till Lidan. 519
har åker, 1,609 har skogsmark. Ingår i
Häll-stads, M:s, S. Vånga och Möne pastorat i
Skara stift, Ås kontrakt.
Murverk, se Mur.
Mus. 1. Lat. namnet på råttsläktet (se
d. o.). — 2. Svensk benämning (plur. möss)
på de mindre arterna av nämnda släkte.
Ordet nyttjas även i sammansatta namn på
smärre arter av andra däggdjurssläkten.
Müsa, sånggudinna, se M u s e r.
Musa, D j e b e 1 (Moses berg), forntidens
Abyla, berg i Marocko mitt emot Gibraltar,
känt som en av Herakles’ stöder (se d. o.).
Müsa, arab, namnform för M o s e.
Müsa, Musäceae, bot., se Banan.
Musage’tes, se A p o 11 o n, sp. 1157.
MusäPos (lat. Musdè’us), forngrekisk skald,
med tillnamnet Grammatikern (omkr.
500 e. Kr.), författade ett litet, erotiskt epos
om Hero (se d. o.) och Leander, vilket
utmär-kes genom korrekt form samt egendomlig
blandning av antik enkelhet och sentimental
romantik, utg. av C. Dilthey (1874) och av
A. Ludwich (1912; sv. övers, av G. Regnér i
»Försök till metriska öfversättningar från
forntidens skalder», 1801). A. M. A.*
Mus Allah, se Bulgarien, sp. 212.
Musana, en Svenska missionsförbundets
station i Moyen-Congo (Fr. Ekvatorialafrika),
gr. 1910. Kyrka, folkskola, dispensär.
Musa’ngen, zool., se Rullmårdar.
Musard [myzä’r], Philippe, fransk
dans-kompositör (omkr. 1792—1859). Anordnade
på 1830-talet i Champs-Élysées
danskonser-ter, som blevo populära och efterbildades bl. a.
i Stockholm på 1840-talet (»concerts ä la
Musard»). M. skrev en mängd danser och
utbildade kadriljen som musikstycke. T. N.
Mu’sca, zool., se H u s f 1 u g a n.
Muscardlnus, zool., se H a s s e 1 m ö s s.
Mu’scari, bot., se Pärlhyacint.
Musch (fr. mouche, fluga), liten svart
taft-lapp, som särskilt på 1600- och 1700-talet
plägade fästas på huden för att genom
kontrastverkan öka intrycket av dennas vithet.
Muschlr, arab., »rådgivare», i Turkiet en
befälhavare över en ordu, armékår;
fältmarskalk.
Muschplåster, se Engelskt plåster.
Mu’sci, bot., se Bladmossor.
Musci’capa, zool., se F 1 u g s n a p p a r e.
Muscldae, den kollektiva benämningen på
flugorna, omfattande b e t f 1 u g a n (se d.
o.), Calliphora (se Spy flugan),
husflugan, köttflugor, renflugan,
stickflugan och styngflugor (se
dessa ord).
Muscle shoals [masl Jåulz], omkr. 40 m höga
vattenfall i floden Tennessee, vid Florence,
Alabama, U. S. A.; började enl. en storartad
plan utbyggas 1918 (se vidare Tennessee,
flod).
Muscoghee [maskågl’], se M u s k o g e e r.
Museäl, musei-; adj. till museum el.
musei-vetenskap.
MuséFon, se Museum.
Museiteknik, se Museum.
Museiänger, Anthrènus museörum, en liten
till fam. Dermestidae hörande skalbagge, 2—3
mm lång, svart med gula och grå insprängda
teckningar. M. är en kosmopolit och har gjort
sig känd som en farlig skadegörare på
allehanda torkade produkter inom växt- och
djurriket, pälsverk, matvaror, herbarier,
insektsamlingar m. m. I. T-dh.
Museiman (ombildning av det arab,
musli-min, plur. av muslim, se d. o.), muhammedan.
Av samma stam som islam (se d. o.).
Musenalmanach [mö’zona’lmana^], ty ,
kallades efter franskt mönster (Almanach des
Muses, sånggudinnornas kalender) en mängd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
