Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musik - Musiken i Sverige - Musiklitteratur - Musikakademier - Musikalier - Musikalisk - Musikaliska akademien i Stockholm - Musikaliska konstföreningen - Musikaliska sällskapet - Musikaliskt Tidsfördrif
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
Musikakademier—Musikaliskt Tidsfördrif
474
ström. Även flera andra ha slutit sig till de
nya skolorna på kontinenten. — Norges
främsta namn äro Grieg och Sinding, Finlands
Sibelius, Danmarks Gade, J. P. E. Hartmann
och C. Nielsen.
Musiklitteratur. M:s teori har särskilt
representerats av Fux, Rameau, Kirnberger
och Vogler under 1700-talet, Fétis, Gevaert,
Hauptmann, Bellermann, Jadassohn och
Riemann under 1800-talet, Schönberg under
1900-talet. M:s historia har bearbetats
främst av Fétis, Ambros, Chrysander, Spitta,
Kretzschmar, Adler, Abert, Moser, J. Wolf
och Riemann. — Musiklexika ha
utgivits av bl. a. Fétis, Grove, Riemann och
Eit-ner. Ett svenskt musiklexikon har utarbetats
av T. Norlind (2:a uppl., 2 bd, 1929). — Bland
ledande musiktidskrifter kunna
nämnas Die Musik, Musical Times, Rivista
Musi-cale Italiana, Musical Courir. — Den svenska
musikhistorien har representerats av A.
Lindgren och T. Norlind, G. Jeanson och C. A.
Moberg. Den svenska musikforskningens
ledande organ är Svensk Tidskrift för
Musikforskning. Av musiktidningar kunna nämnas
Svensk Musiktidning och Musikern. T. N.
Musikakademier, urspr. sammanslutningar
av musikkunniga, sedan även konsertsällskap
och operaföretag. Under 1700-talet blevo flera
sådana m. statsinstitutioner (så t. ex. i Paris,
Bryssel och Stockholm). Vid många fästes
även undervisningsanstalter. En ren sådan
institution för musikundervisning är den 1822
i London grundade Royal academy of music. —
Se vidare Musikaliska akademien.
Musikälier, nothäften, tryckta el. skrivna
notböcker.
Musikalisk, som tillhör musiken; som har
begåvning för musik; melodisk.
Musikaliska akademien i Stockholm
stiftades till tonkonstens befrämjande 1771
genom medlemmar av det litterära och
musikaliska sällskapet Utile dulci, främst P.
Alströmer, A. G. Leijonhufvud (förste preses
i akad.) och hovkapellmästaren F. Zellbell.
Främsta uppgiften skulle vara att grunda en
undervisningsanstalt. Medel härtill erhöllos
till en början genom konserter, men dessa
upphörde snart, och endast ett år (1772—73)
kunde regelbunden undervisning
upprätthållas. 1796 upptogs läroanstalten ånyo, nu med
P. Frigel som ledare. Endast en sångskola
kunde upprätthållas en längre tid. 1813
skänkte dåv. kronprinsen 10,000 rdr för
undervisningens främjande, och läroanstaltens
mål blev nu att dana organister för rikets
kyrkor. Arbetena för koralbok upprätthöllos
en tid av Frigel men överflyttades snart till
Hæffner. På 1840-talet utvidgades
undervisningsverksamheten betydligt och omfattade
omkr. 1860 såväl undervisning för
musikplatser som för konstnärlig verksamhet. 1864
antog läroanstalten namnet »konservatorium».
Hertigen av Östergötland, sedermera konung
Oskar II, var preses vid akad. 1864—72, och
under dessa år utvecklades en livlig
verksamhet till musikens förkovran.
Musikhistorien främjades genom föredrag över
tonkonstens stormän, svensk musik uppfördes vid
akad:s högtider. Stor omtanke visade akad.
utbildandet av goda regementsmusiker.
Biblioteket ordnades och blev till stor hjälp för
Musikaliska akademiens byggnad.
musiken i hela landet. Stora donationer
erhöllos, och stipendier för vidare utbildning
i utlandet utclelades (främst
Jenny-Lindsti-pendiet). Elevkonserter började med
1870-talet anordnas, och en särskild elevorkester
bildades. 1878 invigdes vid Stallgatan och
Nybroviken en akademibyggnad, ännu använd
(med vissa tilläggsutrymmen i en
angränsande byggnad). Antalet lärjungar är f. n.
(1931) omkr. 200, antalet lärare omkr. 40.
Preses är presidenten E. Marks v. Würtemberg.
Sekr. är O. Morales och dir. för
Konservato-riet S. Kjellström. Biblioteket, som under
senaste åren fått betydligt vidgade lokaler,
förestås av C. F. Hennerberg. Vid akad.
finnas i övrigt ett förvaltningsutskott och en
läroverksstyrelse. Akad:s nu gällande
stadgar äro av 1911, reglementet för
Konservato-riet av 1930. — Till M:s verksamhet har på
senare åren även fogats utdelande av
stipendier och belöningar till svenska tonsättare.
På förslag av akad. ha även statsunderstöd
lämnats åt orkesterföreningar i tre städer
(Hälsingborg, Gävle och Norrköping), vilka
föreningar ställts under akad:s överinseende.
Flera donationer ha tillkommit på senare
åren, däribland Kristina Nilssons på omkr.
786,000 kr. för sångundervisningens
främjande. — Litt.: O. Morales och T. Norlind,
»Kungl. Musikaliska akademien 1771—-1921.
Minnesskrift» (1921). — Se vidare
Musikundervisning. T. N.
Musikaliska konstföreningen, en 1859
stiftad förening med central i Stockholm för
utgivande av svenska (till 1905 även norska)
tonsättares verk (företrädesvis nya
kompositioner). Sedan 1860 har ett hundratal verk
utgivits av alla Sveriges främsta tonsättare.
Antalet led. är f. n. omkr. 500. En
50-års-berättelse är intagen i 1910 års matrikel. T. N.
Musikaliska sällskapet, i Stockholm
verksamt sällskap för körsång av blandade röster,
stiftat 1916. Framgick ur S. S. U. H.-kören
(stiftad 1910). Stiftare och ledare är David
Åhlén. Sällskapet, som består av omkr. 100
pers., har företrädesvis odlat a cappellasången
och oratoriet. Det har på senare åren
samarbetat med Konsertföreningen. T. N.
Musikaliskt Tidsfördrif, Sveriges första
musiktidning, utg. i Stockholm av krigsrådet O.
Åhlström 1789—1834. Den innehöll dåtidens
mest omtyckta kompositioner, i original el.
arrangerade för piano (med sång). T. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
