Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Musikundervisning - Musil, Alois - Musis amici - Musivisk - Musjik, Muzjik - Muskarin - Muskat el. Muskatell (viner) - Muskat (stad) - Muskatell - Muskedunder - Muskel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
479
Musil—Muskel
480
Morales och T. Norlind, »Kungl. Musikaliska
akademien 1771—1921» (1921). T. N.
Musil [mo’-], A 1 o i s, tjeckoslovakisk
orientalist (f. 1868 i Mähren), sedan 1919 prof, i
Prag, har företagit flera forskningsresor till
Arabia Petraea, n. Hidjaz, Centralarabien
och Mesopotamien. Bland hans arbeten
märkas »Kusejr ’Amra» (2 bd, 1907), »Arabia
Petræa» (3 bd, 1907—08) och »Topographical
itineraries of exploration in Arabia and
Me-sopotamia» (6 bd, 1926—28), vilka innehålla
utomordentligt rikhaltiga topografiska och
etnografiska iakttagelser. K. V. Z.*
Müsis amlci, lat., sånggudinnornas vänner,
se Aurora (förbundet.
Muslvisk o. s. v., se M u s(s)i v i s k o. s. v.
Musjik [-JTk], rättare M u z j i k, ry.,
bonde.
Muskarln, kem., se Svampgifter.
Muskät el. M u s k a t e’l 1 (eg.
»myskdof-tande», av lat. mu’scus, mysk), söta,
tjockflytande aromatiska viner från
Medelhavsländerna. Berömda italienska muskatviner äro
Montefiascone och Lacrima Christi. Även i
Spanien, Grekland, på Madeira och Cypern
framställas dylika viner. G. H-r.
Muskat, stad i Arabien, se Maskat.
MuskateTl, se M u s k a t.
Muskedu’nder (ty. Muskedonner), forntida
tungt, klumpigt, storkalibrigt gevär.
Muskegon [moskFgon], hamnstad i
Michigan, U. S. A., vid en vik av Michigansjön;
41,390 inv. (1930). Trävaruhandel.
Muskel (lat. mu’sculus), plur. muskler.
Det finnes tre slag av muskelvävnad:
tvär-strimmig el. skelettmuskulatur, glatt el.
in-älvsmuskulatur samt hjärtmuskulatur. De
tvärstrimmiga m. utgöra ung. hälften av
kroppens massa och kallas i dagligt tal
kött. En typisk skelettmuskel består av
ett antal muskelbuntar, inneslutna i en
bind-vävsskida, fascia. Varje muskelbunt är
omgiven av och förenad med sina grannar
genom en finare bindvävshinna, perimysium, och
består av ett antal muskeltrådar, vanl.
ordnade i smärre knippen. M. är ofta i båda
ändar fäst till skelettdelar medelst s e n o r.
Den centrala ändan kallas m:s ursprung,
den perifera fäste. M. ha förmåga att
under vissa förhållanden sammandraga sig.
Förkortningens storlek är proportionell mot
muskeltrådarnas längd, som i kroppens
längsta m. kan bli ända till 15 cm. På
längdsnitt av muskeltrådar i vila iakttagas redan
vid liten förstoring omväxlande mörkare och
ljusare strimmor vinkelrätt mot trådarnas
längdriktning, vilka givit anledning till
namnet tvärstrimmig. Bredden av en mörk och
en ljus strimma är hos däggdjuren tills, omkr.
0,003 mm. I polariserat ljus är den förra
dubbel-, den senare enkelbrytande. Mindre
påfallande är en fin längsstrimmighet,
sammanhängande med att muskeltråden är uppbyggd
av ett antal ytterst fina fibriller. Den
mellan dem befintliga massan kallas
sarco-plasma. När m. sammandrager sig, kommer
— åtm. på insektsmuskler — hela
förkortningen på det dubbelbrytande skiktet,
sannolikt beroende på att muskelplasma övergår
därifrån till det enkelbrytande.
De glatta m. visa ingen tvärstrimmighet.
Genom vissa reagens kan man även hos dem
framkalla en viss längsstrimmighet, vilken
tolkas så, att även glatt muskulatur är upp
byggd av fibriller, som ligga i en
grundsubstans. Hjärtmuskulaturen är tvärstrimmig
men visar f. ö. till byggnad och
verkningssätt vissa avvikelser från både glatt och
tvärstrimmig muskulatur.
Muskelvävnad innehåller ung. 80 % vatten.
Återstoden utgöres väsentligen av
äggviteämnen, myosin och myogen. Ett stort antal
andra ämnen förekommer i små kvantiteter,
färgämnet hemoglobin, fetter, kreatinin,
gly-kogen samt salter.
M:s uppgift är ur fysiologisk synpunkt
väsentligen att omsätta kemisk energi i
spänning. Spänningsförändringen kan vara
förenad med längdförändring. Om en ur
kroppen uttagen m. retas med en momentan
retning, uppkommer efter en latenstid på omkr.
O,oo25 sek. en enda kort kontraktion,
omedelbart följd av avslappning. Muskelryckningen
tar en tid av ung. 0,1 sek. Avslappningen
är rent passiv, och tänj ningen sker vanl.
på grund av tyngdens verkan.
Kontraktio-nens storlek beror inom vissa gränser på
retningens styrka. En minimal kontraktion
betyder, att några, en maximal, att alla trådar
utveckla spänning. Däremot utför varje
enskild muskeltråd vid retning antingen en
maximal kontraktion el. ingen alls
(allt-eller-intet-lagen). Om en ny retning sändes till m.
kort efter den första, sker ny
energiutveckling, och kontraktionen blir kraftigare. De
två retningarnas verkan har summerats. Om
en serie retningar med korta intervall
tillföres m., kvarblir den i kontraktionstillstånd.
En sådan ihållande ryckning kallas tetanus.
Våra vanliga muskelrörelser äro exempel på
dylika ryckningar.
En m. kan icke sammandraga sig hur länge
som helst. Trötthet uppkommer dels av
brist på energilämnande ämnen, dels av
anhopning av förbränningsprodukter. En
utskuren m. kan utföra en normal kontraktion utan
syre. Då bildas ej heller kolsyra. Men m.
tröttas mycket snabbt. Då den är fullständigt
uttröttad, innehåller den omkr. 0,2 %
mjölksyra, som endast spårvis förekommer i den
utvilade m. Samtidigt har m:s halt av
gly-kogen minskats. Tillföres nu syre, hämtar
sig m. snabbt. Även i kroppen kunna m.
sammandraga sig utan syre. Vid kortvariga
kraftiga arbeten, t. ex. sprinterlopp, förmår
andningen endast högst ofullständigt täcka
det erforderliga syrebehovet. Då bildas i
kroppen betydande mängder mjölksyra, vilka efter
arbetets upphörande bortskaffas genom den
till en början fortfarande uppdrivna
andnings-verksamheten. Den »syreskuld», som kroppen
på så sätt kan ådraga sig, kan uppgå till
19 1, vilket motsvarar det normala
syrebehovet i vila under mer än 1 timme.
Alldaglig erfarenhet lär, att
muskelverksamhet är förenad med ökad
värmeproduktion. Denna sker i två faser, en i omedelbart
samband med kontraktionen, en under
återhämtningen. Muskelverksamhet åtföljes av
en elektrisk förändring, akti ons strö
m-m e n, som föregår den mekaniska
förändringen och fortskrider genom m. med samma
hastighet som denna (6—12 m/sek.).
Tidsskillnaden är ung. O,oo25 sek. Hjärtats ak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
