Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muskelsjukdomar - Muskelströmmar - Muskelton - Muskeltrådar - Muskelverkan - Muskelvärme - Musketerare - Musketörer - Muskogeer, Muscoghee, Maskoki - Muskon - Muskot, Muskotblomma, Muskotnöt - Muskotträd - Muskovit - Muskulator - Muskulös
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
Muskelströmmar—Muskulös
484
tryck inom muskeln på grund av en
förändrad vätskefördelning inom denna. Härav
framkallade små muskelkontraktioner kunna
kännas som »myiter». Även en kemisk
inverkan av vissa substanser, som på grund av
den ändrade cirkulationen icke hastigt nog
frigöras ur muskeln, spelar måhända en viss
roll vid dylika tillstånd. På detta sätt skulle
man lättare kunna förstå massagens verkan.
Frågan om »muskelreumatismen» och
myi-terna är ännu ingalunda slutgiltigt löst.
Emellertid förekomma, ehuru sällsynt,
inflammatoriska m. av infektiös art, s. k. m y
o-s i t e r, med hög feber och ofta synnerligen
starkt påverkat allmäntillstånd hos den sjuke.
Dylika inflammationer läkas vanl. ej utan att
i den angripna muskeln framkalla
bindvävs-ärr. I dylika ha ibland efter längre tid
kalk-bildningar iakttagits. En annan verklig
sjukdom åstadkommes i muskulaturen av
svulstbildningar. En speciell dylik är det hos
kvinnor särskilt i livmodern ofta förekommande
myomet (se M y o m). Elakartade
svulstbildningar, sarkom o. dyl., med ursprung från
muskulaturen äro relativt sällsynta. I. H.
Muskelströmmar, såsom muskelns viloström
och muskelns aktionsström, se
Djurelektricitet.
Muskelton, se Muskelljud.
Muskeltrådar, se Muskel.
Muskelverkan. Musklernas mest påfallande,
ehuru icke enda, verkan är att förändra hela
kroppens rörelsetillstånd el. vissa dess delars.
En muskels verkan på en ledgång betecknas
som böjning, sträckning, inåtförning,
utåt-förning el. vridning. Många muskler kunna
ha flera av dessa verkningar antingen
samtidigt el. efter varandra i olika delar av
rörelsebanan. Olika delar av en och samma
muskel kunna ha olika verkan. Allteftersom
en muskel mellan sitt ursprung och fäste
passerar över en el. flera ledgångar, skiljer man
mellan en- och flerledsmuskler. Även en
enledsmuskel påverkar dock i allm. flera leder
än den, över vilken den passerar. E. Abr.
Muskelvärme, se Muskelarbete och
Muskel.
Musketèrare, fordom den med musköt
väpnade fotsoldaten. Då hakebössa på 1500-talet
efter hand ersattes av musköt, kom
manskapet vid fotfolket att bestå av 2/3 pikenerare
och Vz m. Pikenerarna bildade fyrkantens
kärna, i allm. på alla sidor omgiven av några
led m. Under Gustav II Adolf blev
förhållandet mellan pikenerare och m. som 1 till 2
och uppställningen i samband därmed mindre
på djupet. Med avskaffandet av piken vid
mitten av 1700-talet och muskötens ersättande
av gevär upphörde benämningen m. M. B-dt.
Musketörer (fr. mousquetaires), det med
musköter väpnade, adliga livgarde, som
uppsattes 1622 i Frankrike av Ludvig XIII. Det
upplöstes 1775, återupprättades 1814 men
upplöstes åter 1815. M. B-dt.
Muskogeer, Muscoghee, Mask oki
(eng. muskhogean), en av de största
språkgrupperna i Nordamerika, omfattande creek,
choctaw, chickasaw, seminoler m. fl. stammar,
vilka innehade nuv. U. S. A:s sydöstra delar.
M. voro tappra och krigiska och försvarade
segt och länge sitt land mot de vita. Deras
motstånd bröts först fullständigt i och med semino-
lernas sista, hopplösa kamp 1835—42. Större
delen av stammarna förflyttades till
indianterritoriet i Oklahoma, men de bibehöllo en
viss självstyrelse till 1906. M. beräknades vid
upptäcktstiden till 50,000. Genom blandning
med negrer och vita växer deras antal
fortfarande. Litt.: A. S. Gatschet, »Migration
legend of the creek indians» (1884); C. Mac
Cauley, »The seminole indians of Florida»
(1887); J. C. Pilling, »Bibliography of the
muskhogean languages» (1889). S. L-é.
Muskon [-å’n], en keton, som ger mysken
(se d. o.) dess doft och förekommer i denna
med omkr. 1—2 %. Tjockflytande olja med
kpt 328° C. I. B.
Muskot, Muskotblomma, Muskotnöt, bot., se
M u s k o 11 r äd.
Kvist av muskotträd med muskotnötter.
Muskotträd, Myri’stica, artrikt
dikotyledon-släkte i tropiska länder, bildar ensamt fam.
Myristicaceae. Bladen stå skiftesvis, i två
rader, och äro enkla, utan stipler, blommorna
små, enkönade, med treflikigt hylle. Frukten
är en enfröig kapsel med köttig vägg, fröet
försett med fröhylle (arillus). Viktigaste
arten är M. fr agrans, ett 15—20 m högt träd,
som växer vilt på Moluckerna och planterat
mångenstädes i Ostindien o. a. varma länder.
Det i friskt tillstånd bjärt röda, i torkat
gula fröhyllet innehåller flyktig olja. Säljes
under namn av muskotblomma el. m
a-c i s, ej sällan förfalskad med fröhyllet av
sämre arter, och nyttjas som krydda. Bästa
sorten är Bandamacis. Även fröna
(muskotnötter) innehålla flyktig olja jämte fett
och muskotkamfer och ha en egendomlig arom.
Genom behandling med kalk berövas de
gro-ningsförmågan, varefter de torkas och säljas
(muskot). De nyttjades förr mera än nu
som läkemedel. S. k. amerikanska
muskotnötter äro frukterna av en lagerväxt,
Crypto-carya moschata. G. M-e.
Muskovlt, se G 1 i m me r.
Muskulatur, muskelsystem;
sammanfattningen av en organisms muskler.
Muskulös, muskelstark, försedd med stora
och kraftiga muskler.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
