Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Muskö - Musköt - Muslim - Muslin - Musonius Rufus - Musophagidae - Musorgskij, Modest Petrovitj - Muspelhem - Muspell, Muspells söner - Muspilli - Muspratt, James Sheridan - Mussafia, Adolfo - Musseldjuret - Musselförgiftning - Musselkalk - Musselkräftor - Musselvalv - Mussera - Musserande viner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
485
Muskö—Musserande viner
486
Muskö, socken i Stockholms län, Sotholms
härad, omfattar öarna Muskö (med
Sånölan-det), det för sin flotthamn kända Älvsnabben
(se d. o.), Kapellön, Vitsgarn, Björnholmen
m. fl. mellan Mysingsfjärden och s.
Södertörns-landet, varifrån M. i n. v. skiljes av
Hårsfjärden (se d. o.); 40,31 kvkm, 392 inv. (1931).
Naturskön, berglänt skärgårdssocken med
jordbruk och fiske. 521 har åker, 2,399 har
skogsmark. Egendomar: Arbottna (se d. o.)
samt Ludvigsberg, som äges av a.-b. Hem på
landet. Ingår i Västerhaninge och M.
pastorat i Strängnäs stift, Södertörns kontrakt.
Musköt, se Handeldvapen, sp. 447.
Mu’slim, arab. (plur. muslimin),
muhammedan (se I s 1 a m). Den arab, pluralen har i sv.
och ty. ombildats till »museiman». (P. L.)
Muslin (av Mosul, se d. o. 2), lätt,
fju-nigt och glest tvåskaftstyg av löst spunnet,
fint bomullsgarn. Förr importerat från
Orienten (bl. a. från Mosul), tillverkas tyget nu
billigare i Europa. Enfärgat, mönstervävt el.
färgtryckt, brukas m. till klänningar och
gardiner. — Yllemuslin är tunt
klänningstyg av ylle med tryckt mönster. (E. v. W.)
Musönius Rüfus, stoisk filosof, moralist (f.
omkr. 20—30 e. Kr.). M. fördrevs av Nero
från Rom men återvände dit efter dennes
fall. Han var lärare till Epiktetos (se d. o.),
som upptog hans filosofi. G. O-a.
Musopha’gidae, zool., se
Bananätar-fåglar.
Musorgskij [moså’rkskij] (namnet ofta
transkriberat Moussorgsky), Modest
Pe-t r o v i t j, rysk tonsättare (1835—81), officer
i ryska armén, ungrysKa skolans mest geniale
tonsättare. Slöt sig
på 1860-talet till
Ba-lakirevs krets och
utbildade sig under
denne och
Rimskij-Kor-sakov till
nyromantiker med inslag av
rysk folklig
tongiv-ning. Av M:s verk har
särskilt den historiska
operan »Boris
Godu-nov» (1874) vunnit
beaktande och
uppförts på alla större
scener (Sthlm 1911).
Den är omarbetad av Rimskij-Korsakov. I
Stockholm har orkesterstycket »En natt bland
fjällen» givits 1913. Som romanskompositör
vann .M. allmänt erkännande. — Biogr. av
M. D. Calvocoressi (1908; fransk), O. v.
Riese-mann (1926; tysk). T. N.
Muspelhein (isl. Muspellzheimr, »Muspells
värld»), enl. Snorres Edda en ljusets och
eldens värld, belägen s. om Ginnungagap. Av
kringflygande gnistor från M. skapade
gudarna sol, måne och stjärnor. Vid gränsen
till M. sitter Surt med ett lågande svärd;
vid tidens slut skall han uppbränna hela
världen i eld. — Ordet Muspell synes i
nordisk mytologi ha varit knutet till
föreställningen om världens förstörelse genom eld.
»Muspells söner» (el. »Muspells skaror»)
kämpa vid ragnarök mot gudarna (enl.
edda-dikterna »Vpluspa» och »Lokasenna»); deras
anförare är Surt. Ordet Muspell möter också
i forntysk diktning från kristendomens
äld
sta tid; det betyder där världens undergång,
domedagen. Dess språkliga förklaring är
omstridd. E. W-én.
Muspell, Muspells söner, se Muspelhem.
Müspilli, ty., »förkunnelse om världens
öde», tysk allittererande kristen dikt från
800-talet. Jfr G. Baesecke, »Muspilli» (1918).
Muspratt [ma’sprät], J ames Sheridan,
engelsk kemist (1821—71), son till James
M. (1793—1886), den engelska
sodafabrikationens grundläggare. M. var prof, vid det
av honom grundade College of chemistry i
Liverpool. Han utgav bl. a. »Dictionary of
chemistry», som i ty. övers, och bearb.
utkommit i flera uppl. med tilläggsband (4:euppl.,
bearb. av Bunte m. fl., 1886—1922). I. B.
Mussa’fia [mo-], A d o 1 f o, italiensk
romanist (1835—1905). Blev 1860 e. o. och var
1867—1902 ord. prof, i romanska språk vid
univ. i Wien. M:s rika produktion, till större
delen bestående av smärre avh. och
tidskriftsartiklar, utmärkes för exakthet och
tanke-skärpa, och hans resultat ha i de flesta fall
visat sig definitiva. Bland M:s arbeten må
nämnas »Zur Presensbildung im Romanischen»
(1883), serierna »Zur Kritik und
Interpretation romanischer Texte» och »Studien zu den
mittelalterlichen Marienlegenden», båda i
Wienakad:s förhandi., samt hans
undersökningar av italienska dialekter, särskilt
»Bei-trag zur Kunde der norditalienischen
Mund-arten im XV. Jahrhundert» (1873).
Fullständig bibliogr. i festskriften »Bausteine zur
romanischen Philologie» (1905). E. S-f.
Musseldjuret, zool., se Infusionsdjur.
Musselförgiftning. Musseldjur, t. ex. ätliga
musslan (Mytilus edulis), kunna stundom
framkalla svår, t. o. m. dödande förgiftning, om
de levat i förorenat, stillastående vatten (t.
ex. i vissa hamnar). Giftämnet (m y t i 1
o-toxin) är till sin kemiska natur okänt;
mest karakteristiskt är, att det förlamar
genom kurareverkan (se Kura re). C. G. S.
Musselkalk, den mellersta delen av
trias-systemet (se d. o.), sådant det finnes utbildat
i Tyskland, övervägande en grå marin
kalksten med en fattig fauna, som antyder grunt
vatten med jämförelsevis låg salthalt. M.
nyttjas såväl till kalkbränning och
cementfabrikation som till byggnadssten. K. A. G.
Musselkräftor, Ostra’coda, en ordn. av
kräftdjuren (se d. o.), omfattande i regel omkr.
millimeterstora former, vilka utmärkas av att
den otydligt segmenterade kroppen är
omgiven av två skal, liknande en musslas. De
simma med de båda antennparen och finnas
både i havet och i sött vatten. Bland de förra
märkas havslopporna, tillhöriga fam.
Cytheridae. Sötvattensformerna uppträda både
i ytplankton och bland vattendjuren; de
förekomma i sjöar, diken, dammar och
tillfälliga vattensamlingar. De vanligaste
tillhöra släktena Candona och Cypris. T. P.
Musselvalv, byggnk., se Val v.
Mussèra (fr. mousser), skumma, »bornera».
Musserande viner (jfr Mussera) beredas
därigenom, att man i naturvinet kvarhåller
kolsyra, som bildas vid en i slutet kärl
framkallad efterjäsning och vid flaskans öppnande
avgår under skummande. Det förnämsta av
hithörande viner är den äkta franska
champagnen (se Champagne), men numera
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
