Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mussolini, Benito - Mustad, Hans - 1. Mustafa I (turkisk sultan) - 2. Mustafa II (turkisk sultan) - 3. Mustafa III (turkisk sultan) - Mustafa bin Abdallah - Mustafa Kemal pascha - Mustag-ata (Mustag) - Mustasaari - Mustaschfladdermusen - Mustela, Mustelidae - Mustiala - Musäus, Johann Karl August - Mut - Mutanabbi (Abu-t-tajjib Ahmed bin el-Husein) - Mutarotation - Mutation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
491
Mustad—Mutation
492
Italien, sp. 855. — M:s porträtt återges
på plansch vid sp. 488. V. S-g.*
Mu’stad, Hans, norsk industriidkare (1837
—1918). Blev efter faderns, Ole M:s, död
(1884) ensam ägare till ett av denne vid
Gjö-vik 1832 inrättat valsverk och tråddrageri och
utvecklade sin industriella verksamhet till
den största på en enda hand samlade i Norge.
Hela verksamheten är nu samlad i
släktfirman O. Mustad & sön, som i J^xrge bl. a.
har flera mek. verkstäder, gjuteri,
spiksmedjor och valsverk, hästskosömfabriker och en
stor margarinfabrik. I Sverige omfattar
firmans verksamhet bl. a. margarinfabrik i
Mölndal samt spik- och hästskosömfabrik vid
Mustadfors i Långed (se d. o.); aktiekap. 3,5
mill. kr. (1930). Firman (fabriker även i
England, Frankrike, Spanien, Tyskland och
Tjeckoslovakien) är antagl. världens största
i hästskosömbranschen. Bland M:s många
donationer märkes H. M:s och hustrus legat
1910 (grundkapital 100,000 kr.) till
tuberkulosens bekämpande i Norge. K. V. H.*
Mu’stafa, turkiska sultaner. 1. M. I,
Muhammed III:s son (1591—1639). Genom
fjorton års inspärrning i harem förslöad ända till
idioti, regerade han först blott tre månader
(1617—18) men uppsattes åter på tronen 1622,
avsattes följ, år och avlivades senare. —
2. M. II, Muhammed IV:s son (1664—1703),
efterträdde 1695 sin farbroder Ahmed II,
förde under första tiden framgångsrika krig mot
Österrike och Ryssland, men då krigslyckan
vände sig, måste han ingå den för Turkiet
olyckliga freden i Karlowitz (1699). M.
avsattes 1703 av janitscharerna och dog av
förgiftning s. å. — 3. M. III, Ahmed III:s son
(1717—73). Begåvad, kunskapsrik och
kraftfull, arbetade han trots alla hinder på att
trygga och förkovra sitt rike utåt och inåt.
Han vidtog bl. a. åtgärder för en
förberedande undersökning med tanke på
genomgrävning av näset vid Suez. 23 mars 1761 slöt
han ett vänskapsfördrag med Fredrik den
store. Slutligen blev M., emedan han skänkt
Polen sitt stöd, invecklad i ett
förlustbring-ande krig med Ryssland. G. Rqt.
Mu’stafa bin Abdalläh, se Haddji Chalifa.
Mu’stafa Kemal pascha, se Kemal pascha.
Mustag-ata (Mus tag). 1. Berg, se K
a-r a k o r u m. — 2. Bergstopp i ö. Pamir,
7,282 m ö. h.
Mu’stasaari [-säri], se K o r s h o 1 m.
Mustaschfladdermusen, zool., se
Fladdermöss.
Mustela, Mustèlidae, zool., se M å r d s 1 ä
k-t e t.
Mustiala [mo’s-], förut lantbruks- och
mejeriinstitut (gr. 1836) på Mustiala forna
över-stelöjtnantsboställe, Tammela socken,
Tavas-tehus län, Finland, nu lantmannainstitut.
Musäus [moza’os], Johann Karl
August, tysk författare (1735—87), lärare i
Weimar, berömd för sina »Volksmärchen der
Deutschen» (5 bd, 1782—87), folksagor,
berättade i Wielands ironiserande stil. Monogr. av
R. Andrae (1897).
Mut, egyptisk gudomlighet, se A m o n.
Mutana’bbi (hette eg. A b u -1 -1 a j j i b
Ahmed bin e 1 - H u s e i n), en av de
största diktarna på arabiskt språk (915—965). I
ungdomen förleddes han av sin vältalighet att
uppträda som profet och söka fördunkla
Muhammed, varav han fick tillnamnet
el-muta-nabbi (»den som gör anspråk på att vara
profet»). Men han hade ingen framgång och
blev för en längre tid hållen i fängelse. 948
kom han till emiren Saifeddaula i Aleppo, var
hovpoet hos denne i nio år, därefter i Kairo
hos Kafür, Egyptens dåv. regent, och sedan i
Persien hos Adudeddaula. Under en resa blev
han överfallen av en beduinstam, vars chef
han retat med en smädedikt, och dog en
vitt-besjungen hjältedöd. — Innehållet i M:s
»Divän» (Diktsamling) är som i all arabisk
poesi till stor del obegripligt utan
kommentar. Han besjunger hästen, kamelen, svärdet,
älskarinnan m. m. M. äger livlig fantasi,
men hans diktning utmärker sig i hög grad
för österländsk svulst. — M:s arbeten ha
utgivits av bl. a. Fr. Dieterici (»Mutanabbii
car-mina cum commentario Wähidii», 1861). Tysk
övers, av J. v. Hammer-Purgstall,
»Mote-nebbi» (1823). (P. L.)
Mutarotatiön, fys. kem., se O p t i s k v r i
d-ningsförmåga.
Mutation (lat. mutätio, ombyte). 1. (Mus.)
Målbrott (se d. o.). Se även Solmisation.
— 2. (Biol.) M. el. Spontan variation
(tidigare kallad Heterogenes), förändring av
arvsanlagen, som ej har uppstått på grund
av korsning. H. de Vries (se d. o.), som
införde den nuv. terminologien (»Die
Mutations-theorie», 1901—03), trodde sig med stöd
hu-vudsakl. av sina iakttagelser inom
växtsläktet Oenothera med tillhjälp av
mutationsteo-rien kunna förklara utvecklingen och
uppkomsten av nya arter. Sedan Oenotheras
starka »mutabilitet» kunnat förklaras på
annat sätt, torde teorien ha spelat ut sin roll
som förklaring av evolutionen. —
Mutationerna kunna dels träffa gameterna
(gamet-mutationer), i vilket fall hela de individ, som
uppstå ur dem, äro förändrade, dels kunna de
uppstå i de vegetativa vävnaderna (vegetativa
el. knoppmutationer). I så fall består
organismen av två slags vävnader, den normala
och den muterade, vilken senare ofta till
utseendet starkt avviker från den förra.
Exempel på vegetativa m. äro en mängd
brokbla-diga former av trädgårdsväxter, som bruka
odlas som kuriositeter. Som ex. på
gamet-mutationer kunna nämnas laciniata-tormen av
Chelidonium majus, som uppstått spontant i
en apotekares trädgård i Heidelberg 1590,
vidare det s. k. Anconfåret, som uppkom i
Massachusetts i slutet av 1700-talet och
utmärktes av mycket korta ben. Relativt vanliga
gametmutationer äro de mer el. mindre
klorofyllfattiga eller -lösa former av olika
växtarter man ofta finner både i naturen och i
kulturer. Hos t. ex. korn har ett mycket stort
antal olika sådana m. kunnat fastställas.
Till detta slag av m. hör uppkomsten av
vit-havretyper ur svarthavre o. s. v. — En
förändring av egenskaperna hos en organism el.
en del av en organism kan ej bevisas vara
uppkommen genom m., förrän man även
undersökt dess avkomma och konstaterat, att
en förändring skett även i arvsanlagen. —
De flesta m. uppträda endast ytterst sällan,
medan andra, ss. de nyss nämnda
vithavre-mutationerna, förekomma med en viss
regelbundenhet, dock oftare i vissa stammar än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
