Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mutation - Mutatis mutandis - Mutaziliter - Mutera - Muther, Richard - Muthesius, Hermann - Mutianus, Conrad M. Rufus - Mutilation - Mutina - Mutkurov, Savva - Mutor - Mutoskop - Mutsedel - Mutsuhito - Mutter - Mutterbricka - Mutton chops - Muttra, Mathura - Mutul - Mutuus consensus - Mutwa - Muzjik - m. v. - Mwanza, Muansa - Mwutan Nsigé, Muta Nzige - Mya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Mutatis mutandis—Mya
494
i andra. Många m. åstadkomma blott så små
förändringar i organismens utseende, att de
vanl. förbises. Baur, som undersökt
växtsläktet Antirrhinum, menar, att i detta omkr.
5—10 % av alla plantor skulle ha muterat
(s. k. Kleinmutationen). En diametralt
motsatt ståndpunkt intar Heribert-Nilsson, som
vill göra gällande, att det allra mesta, som
rubriceras som m., blott är resultatet av
mycket komplicerade utklyvningsprocesser.
De allra flesta kända m. gå i recessiv
riktning, s. k. förlustmutationer, och av de få
dominerande m., som äro kända, äro de allra
flesta letala (se Ärftlighet). Hittills är
intet säkert fall känt, där en verkligen
dominerande m. är fullt livsduglig som
homo-zygot. Därför kan m. ej sägas ha någon
större betydelse vare sig för tolkandet av
evolutionen el. för den praktiska växt- och
djurförädlingen. Orsakerna till m. äro föga
kända. G. N.-L.
Mutätis muta’ndis, lat., sedan det ändrats,
som bör ändras; med vederbörliga ändringar.
Mutazillter, se Islam, sp. 768.
Mutèra, stötvis förändras, undergå
mutation (se d. o.).
Muther [mö’tor], Richard, tysk
konstförfattare (1860—1909). Blev konservator vid
kopparstickskabinettet i München 1885 och
prof, i Breslau 1895. M:s stora »Geschichte
der Malerei im XIX. Jahrhundert» (3 bd, 1893
—94; 2:a eng. uppl., 4 bd, 1907) var ett
banbrytande verk i tysk konstlitteratur. Hans
»Geschichte der Malerei» (»Sammlung Göschen»,
5 bd, 1899—1900) har utkommit i flera uppl.
(eng. uppl., 2 bd, 1907; ty. 4:e uppl., 3 bd,
1922). M. skrev specialstudier om franskt
måleri under 1800-talet, om engelskt och belgiskt
måleri, om Rembrandt, Courbet m. m. G-g N.
Muthesius [moté’sios], Hermann, tysk
arkitekt och konstförfattare (1861—1927).
Studerade i Berlin, var fyra år arkitekt i Tokyo,
därefter i London och blev 1903
Geheime-regierungsrat i Berlin. M. utgav flera
arbeten om engelsk arkitektur, bl. a. »Das
eng-lische Haus» (3 bd, 1904—05; 2:a uppl. 1908),
och därjämte de betydande studierna
»Stil-arehitektur und Baukunst» (1902; 2:a uppl.
1903; sv. övers. 1910), »Kunstgewerbe und
Ar-chitektur» (1907) och »Landhaus und Garten»
(1907; 4:e uppl. 1925). Bland hans arbeten
som arkitekt märkas ritningar till villor,
särskilt i Berlins omgivningar. G-gN.
Mutiänus, Conrad M. Rufus (den
rödhårige), tysk humanist (1471—1526). Samlade
omkring sig det s. k. mutianska förbundet,
där Eobanus Hessus, Crotus Rubianus och
Justus Jonas voro medl. Den ryktbara
satiren »Epistolæ obscurorum virorum» (se d. o.)
har utgått från hans krets. M:s brev utgåvos
1885. Biogr. av F. Halbauer (1929). J. C.*
Mutilatiön, stympning (t. ex. av lemmar).
Mu’tina, lat. namn på Modena.
Mutkurov [motko’råf], S a v v a, bulgarisk
officer, politiker (1852—91). Major i
öst-rumeliens milis, var M. en av ledarna för den
kupp, varigenom detta land 1885 förenades
med Bulgarien, deltog i kriget mot Serbien
s. å., ställde sig efter furst Alexanders
störtande 1886 i spetsen för kontrarevolutionen
i Filippopel och besatte Sofia. Efter furst
Alexanders abdikation s. å. var han medlem
av tremannaregentskapet och efter furst
Fer-dinands regeringstillträde 1887 krigsminister
i sin svåger Stambolovs ministär. Vid sin
avgång 1891 blev han general och
överinspektör för armén. H. B-n.
Mutor, penningbelopp el. annan ekonomisk
förmån, som gives för att förmå till orätt
ämbetsåtgärd el. trolöshet mot den, vars
angelägenheter mottagaren skall vårda.
Givande och mottagande av m. är i flera fall
belagt med straff, och m. kunna förverkas till
kronan. C. G. Bj.
Mutoskop [-skä’p] (av lat. mutäre, ombyta,
och grek. skopei’n, se), ett slags tittskåp för
förevisning av kinematografiska seriebilder
på papper.
Mutsedel, se Inmutning.
Mutsuhito, kejsare
av Japan (1852 3/u—
1912 29/?), efterträdde
3 febr. 1867 sin fader,
kejsar Komei, och
kröntes 31 okt. 1868.
Om den epokgörande
omdaning, som Japan
undergick under hans
regering, se Japan,
sp. 1001—06. Hans
regeringstid bär i Japan
namnet Meiji
(»upplyst styrelse»), M.
förmälde sig 1869 med
Haruko, dotter till prins Tadaka av släkten
Fujiwara Ichijo; deras son Yoshihito
efterträdde honom.
Mutter, se S k r u v.
Mutterbricka, se Bricka.
Mutton chops [ma’tn tjå’ps], eng.,
fårkotletter, halstrade och serverade på engelskt
sätt. Kotlettbenet är klätt med klippt papper.
Muttra [eng. uttal ma’tro], M a t h u r ä,
stad i britt.-ind. Förenade provinserna Agra
och Oudh (jfr d. o.) vid floden Jumna, s. om
Delhi; 52,840 inv. (1921); en av Indiens
heligaste städer (centralpunkt för dyrkan av
Krisna). Garnisonsort, viktig järnvägsknut.
M. har amerikansk missionsstation och
arkeologiskt museum.
Mutül (lat. mu’tulus, plur. mu’tuli). I den
doriska stilens kolonnordning finnas på
undersidan av kranslistens framspringande parti
fyrkantiga skivor el. plattor, »mutuler»; från
dem nedhänga i regel »droppar» i tre rader
med sex i varje rad. Jfr Droppar, bild 2,
och Kolonnordningar, sp. 994.
Mütuus conse’nsus, lat., »ömsesidig
vilje-överensstämmelse», jur., är i princip, om än
ej obetingat, erforderlig för avtals giltighet
(se Avtal, sp. 621).
Mutwa, se B a t u a.
Muzjik [mo^y’k], ry., bonde.
m. v., mus., förk. för mezza voce (se d. o.).
Mwanza, M u a n s a, stad i britt.
Tangan-jikaterritoriet (f. d. Tyska Östafrika), vid
sydligaste viken av Victoria njansa; omkr.
12,000 inv. Centrum i ett tätt bebyggt
bo-skapsdistrikt (export av hudar, jordnötter
m. m.). Jfr Kap—K a i r o - j ä r n v ä g e n.
Mwutan Nsigé, Muta Nzige, se
Albert njansa.
Mya, musselsläkte av ordn.
Pseudolamelli-branchia. Skalen äro i bägge ändarna
halv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
