- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
495-496

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mya - Myalgi - Mycel, Mycelium - Mycenae - Mycetes - Mycetoma - Mycetophilidae - Mücke, Helmuth von - Myckaflon - Myckleby - Mycoderma - Myconius, Friedrich (Mecum) - Myconius, Oswald (Geisshüsler) - Mycosis - Mydriasis - Mydriatica - Müelich - Myelin - Myelitis - Myelocyter - Mygale - Myggblomstersläktet - Mügge, Otto - Mügge, Theodor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495

Myalgi—Mügge

496

öppna. Djurets sifoner äro förenade och
mycket långa. Det senare är av betydelse,
emedan djuren gräva sig djupt ned i slam och
sand. Släktet lever nu i arktiska och
tempererade hav på u. halvklotet. Vid Sveriges
västkust leva M. truncata och M. arenaria
och vid östkusten endast den senare, vilken
inkom i Östersjön i mycket sen kvartär tid
(AG/a-tiden). Fossilt uppträder släktet först
under tertiärtiden. M. truncata förekom
under istiden i Medelhavet, därmed angivande
ett kallare klimat än det nutida. R. H-gg.

Myalgi [-gi’], muskelsmärta, se M u s k e
1-sjukdomar.

Mycel, M y c è 1 i u m, den vegetativa delen
av svamparnas bål (se Bålväxter),
bestående av ett luckert trådsystem av enkla
cellrader el. en enda lång, förgrenad cell (jfr
H y f). Stundom sammanflätas m. till
kompakta strängar (jfr Honungsskivling)
el. klumpar, sklerotier (se d. o.). Th. Lfs.

Mycènae, se M y k e n a i.

Mycètes, zool., se Vrålapor.

Mycetöma, madurafot (se d. o.).

MycetophiJidae, zool., se Svampmyggor.
Mycetozöa, bot., se Slemsvampar.

Mücke, H e 1 m u t h von, tysk sjöofficer
(f. 1881), var sekond på kryssaren »Emden»
vid världskrigets utbrott och har skildrat
dess färd (se Emden).

Mycklaflon, insjö i n. Småland, S. Vedbo
härad, Jönköpings län; tills, m. den i n. v.
anslutande Skedesjön 19 kvkm, 40 m djup,
209 m ö. h. Avflyter genom Järedaån över
sjön Bellen mot s. ö. till Emmån.

Myckleby, socken i Bohuslän-, Orusts ö.
härad, på ö. kusten av Orust; 55,97 kvkm, 1,669
inv. (1931). Dalbygder (bl. a. den milslånga
Hallendalen) och -sjöar mellan delvis
skog-täckta bergplatåer. 1,542 har åker, 1,428
har skogsmark. Ingår i M., Långelanda och
Torps pastorat i Göteborgs stift, Orusts och
Tjörns kontrakt.

Mycode’rma, bot., se Jäsning och
Jästsvampar.

Mycönius, Friedrich (eg. Fr. M e c u m),
tysk teolog (1490—1546), Luthers vän och
medarbetare. Blev 1524 pastor i Gotha, där
han reformerade kyrko- och skolväsendet. M.,
som deltog i de flesta viktigare
reformations-förhandlingarna, är författare till en
reformationens krönika, »Friderici Myconii historia
reformationis», senast utg. av O. Clemen 1914.
Monogr. av P. Scherffig (1909). (E. Nwn.)

Mycönius, O s w a 1 d (eg. O. G e i s s h ü
s-1 e r), schweizisk teolog (1488—1552),
Zwing-lis vän och medarbetare. Blev 1532
Oecolam-padius’ efterträdare i Basel som Baselkyrkans
förste man och prof, i teologi. M. tog
framstående del i utarbetandet av »Confessio
helveticä prior» (1536). För Calvins
utveckling hade han betydelse. Se P. Wernle,
»Calvin und Basel bis zum Tode des Mycönius»
(1909). (E. Nwn.)

Mycösis, med., se Svampsjukdom.

MydrPasis, förstoring av pupillen i förening
med nedsättning el. förlust av dess rörlighet.
S. k. p a r a 1 y t i s k m. beror på en
försvagning el. förlamning av den runt om pupillen
löpande muskulaturen, sphincter pupillae, som
normalt förminskar pupillen, och s. k.
spastisk m. beror på sammandragning av de

radiärställda muskelstråk, dilatator pupillae,
vilka normalt vidga pupillen. Ett hårt slag
mot ögat medför ej sällan m. Vid vissa
ögon-och nervsjukdomar, förgiftningar o. s. v.
inträder en- el. dubbelsidig m. M. framkallas
även av indrypning i ögat av s. k. mydriatica
(se d. o.). K. G. P-n.

Mydriatica, pupillutvidgande läkemedel el.
gifter, som oftast nyttjas i lösning till
indrypning i ögat. De mest använda äro a t r
o-p i n och de därmed lika verkande h y o s c y
a-m i n, skopolamin el. hyoscin samt
homatropin, vilka framkalla paralytisk,
samt kokain, som medför spastisk
mydria-sis (se d. o.). Den förra gruppen nedsätter
förmågan att se på nära håll. M. böra blott
användas under sakkunnig kontroll. K. G. P-n.

Müelich [my’li^], se M u e 1 i c h.

Myelln (av grek. myelo’s, märg),
nervmärg, kallades av Virchow den
märglika substans (se 2 på bilden),
som fyller de vita nervtrådarna
mellan skidan (3) och axelcylindern (1).
M. består av ädelfetter som lecitin
och kolesterin samt bildas
säkerligen av celler, Sehwannska
celler, vilkas kärna (5) och
pro-toplasma ligga inskjutna mellan
axelcylindern (neuriten) och
nervskidan (neurilemma). Myelinskidan
i nervtråden anlägges senare än
axelcylindern, och först sedan
mye-linet hunnit färdigbildas, kan
tråden i allo fylla sin retningsledande
uppgift. E. Hgn. (S. I-r.)

Myelltis, inflammation i ryggmärgen. Se
Ryggmärgssjukdomar.

Myelocyter, rundkärniga vita blodkroppar
i benmärgen. De äro omogna former av
leu-kocyter (se d. o.), som uppträda i stor mängd
vid leukemi (se d. o.). S. I-r.

Mygale, zool., se Fågelspindlar.

Myggblomstersläktet, Mala’xis, orkidésläkte
med två svenska arter, i kärr (vanl. bland
vitmossa) växande, späda örter med stamknöl
och talrika små, gulgröna blommor i upprätt
klase. Den ena, M. paludosa, har två- el.
tre-bladig stjälk och anträffas här och där upp
till s. Lappland och Västerbotten. Den andra,
M. (Achroanthes) monophylla, »knottblomster»,
har vanl. endast ett brett stjälkblad;
förekomma sällsynt i mell. Sverige Stundom
föres hit även den fåblommiga, growuxnare
Li-paris (Sturmia) Loeselii, »myggnycklar», som
växer sällsynt i kärr på kalkgrund i ö.
Sverige upp till Gästrikland. G. M-e.

Mügge, Otto, tysk mineralog (f. 1858 4/3).
Blev prof, i Münster 1886, Königsberg 1896
och Göttingen 1908, där han kvarstod till
1927. M. är bekant för sina viktiga arbeten
över mekanisk tvillingbildning hos kristaller,
regelbunden sammanväxning av kristaller av
olika slag, möjligheterna att avgöra om en
kvartskristall utkristalliserat som a- el.
kvarts (jfr Kvarts), strukturerna hos
vulkaniska tuffer m. m. N. Zn.

Mügge, T h e o d o r, tysk författare (1806—
61), skrev reseskildringar och romaner, ofta
med utpräglat liberal tendens. »Schweden im
Jahr 1843» (2 bd, 1844; sv. övers. 1845)
skildrar bl. a. det nordiska landskapets tjusning
men är ej tillförlitlig; »Afraja» (sv. övers.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free