Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myrslokar - Myrsnäppan - Myrspov - Myrstack - Myrsyra, Vätekarbonsyra - Myrtaceae - Myrten - Myrtenväxter - Myrtoiska havet - Myrtus - Myrvänner - Mürz - Mürzstegöverenskommelsen - Myrö - Mysien - Mysingen, Mysingsfjärden - Mysis - Mysk, Desman - Myskand - Myskbock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
555
Myrsnäppan—Myskbock
556
cophaga tridactyla (jubata), når en längd av
2,3 m, varav nära 1 m kommer på svansen.
Kroppen är täckt av borstliknande hår, som
på ryggen och svansen äro förlängda till en
man. Färgen är svartgrå med en svart
strimma, kantad med vitt, över vartdera
bogpartiet. Den förekommer från La Plata i s.
till Guatemala i n. och vistas alltid på
marken. Köttet ätes av indianerna. T a m a
n-d u a n el. kaguaren, Tamandua
tetradac-tyla, blir 1 m lång, varav omkr. 0,4 m komma
på svansen, som är tjock, cylindrisk,
muskulös och begagnas som griporgan vid klättring
i träd. Tamanduan är korthårig, vitgul, på
skuldror och kroppssidor svart; den lever
i skogstrakter i Paraguay och Brasilien.
Dvärgmyrsloken el.
tvåtåigamyr-s 1 o k e n, Cyclopes (Cycloturus) didactylus,
blir stor som en ekorre och har gripsvans;
pälsen är mjuk, färgen ovan röd el. gul, under
grå. Den finnes i Sydamerikas nordliga delar,
vistas alltid i träd och för ett nattligt
levnadssätt. T. P.
Myrsnäppan, zool., se Småsnäppsläktet.
Myrspov, zool., se Långnäbbsläktet.
Myrstack, se Myror.
Myrsyra, Vätekarbonsyra, H CO2H,
förekommer i myror, i flera insekters
giftorgan, i kött, svett, urin, vissa växtämnen
m. m. M. erhålles genom upphettning av
oxalsyra med glycerin el. i tekniken genom
behandling av koloxid med natriumhydroxid
under tryck vid 200° C. Den fria syran
nyttjas i läderindustrien och yllefärgerierna samt
som reduktionsmedel. Salterna kallas f o
r-m i a t och äro vattenlösliga. I. B.
Myrtäceae, bot., se My r ten växt e r.
Myrten, My’rtus,
art-rikt släkte av fam.
myrtenväxter. En art,
M. communis, med
vita, femtaliga blommor
och svartblå bär,
växer i
Medelhavsländerna. En småbladig
va-rietet odlas i Sverige
i kruka och nyttjas
till brudkronor,
kransar m. m. G. M-e.
Myrtenväxter,
Myrtäceae, familj med
omkr. 3,000 arter,
ständigt grönskande
träd el. buskar
före
trädesvis i tropiska länder. De vanl.
motsatta bladen äro enkla, helbräddade och
genomskinligt punkterade. Blommorna äro
oftast fyrtaliga, med talrika ståndare och
vanl. undersittande fruktämne. Frukten
ut-göres av bär, kapsel el. stenfrukt. Hit höra
talrika gagnväxter, som lämna kryddor, t. ex.
kronpiment (av Calyptranthes), kryddnejlika
och kryddpeppar, värdefullt virke,
välsmakande frukter (av Psidium, Campomanesia
m. fl.) m. m. Som prydnadsväxter odlas bl. a.
arter av släktena C allist emon och Myrtus
(se Myrten). G. M-e.
Myritöiska havet, i forntiden s. v. delen
av Egeiska havet.
My’rtus, bot., se Myrten.
Myrvänner, se Myr gäster.
Mürz [myrts], vänsterbiflod till Mur,
upp
Blomma och blad av
Myrtus communis.
rinner i Schneebergmassivet (österrikiska
Alperna); utmynnar vid Bruck; 98 km. Dess
dal bekant för sin alpboskap, Mürztalrasen.
Mürzstegöverenskommelsen [my^tsjtèk-],
fördrag av 1 okt. 1903 vid ett möte mellan
kejsar Frans Josef och tsar Nikolaus II i det
kejserliga jaktslottet Mürzsteg i Steiermark.
M., som är undertecknad av
Österrike-Ung-erns och Rysslands utrikesministrar
Goluchow-ski och Lamsdorff, avsåg reformer i
Make-donien (se d. o., sp. 671). Jfr Lamouche,
»Quinze ans d’histoire balkanique» (1928).
Myrö, gods i Rinkaby m. fl. socknar, Närke,
på n. stranden av Hjälmaren, 5 km n. ö. om
Örebro; 1,152 har, därav 598 har åker;
tax.-värde 672,300 kr. (1928). Tillhörde
Vårfruklostret i Örebro, på 1500-talet bl. a. Sigrid
Banér och dottern Kristina Gyllenstierna, på
1600-talet bl. a. Margareta Brahe, som 1631
gjorde M. till sätesgård, och Seved Bååt (se
d. o.), senare släkterna Ribbing, Wachtmeister
och Spens; köptes 1754 av greve Per Kalling
(se d. o.), nybyggdes och gjordes till
fideikommiss. Slottet restaurerades 1903—04 av
L. Wahlman. Nuv. innehavare är greve
Peder Kalling.
Mysien (grek. Mysi’a, lat. Mysia), i antiken
Mindre Asiens nordvästligaste landskap,
begränsat i n. av Propontis och Hellesponten,
i v. av Egeiska havet, i s. av Lydien och i
ö. av Frygien och Bitynien. Dess n. v. del
är Troas. M. är ett bergland (Ida, nu Kas
dag, Olympos, nu Keschisch dag) med
slingrande dalar och vattenrika strömmar
(Gra-nikos, Skamandros m. fl.). I s. låg Pergamon
(se d. o.). M. fick trol. namn av en
invandrad trakisk stam, men denna har blivit starkt
uppblandad. M. Pn N-n.
Mysingen, M y s i n g s fjärden, fjärd
mellan Södertörn och Muskö i v. samt Nåtarö,
Rånö, Utö och Ornö i ö. Dess s. inlopp är
Danziger gatt.
My’sis, zool., se Ishavsrelikter och
Kräftdjur.
Mysk (lat. modehus), D e’s m a n, en
egendomlig avsöndring från hanen av
myskdju-ret (se M y s k d j u r). Avsöndringen samlas
i en »myskpung» under buken. Pungen hyser
inom ett hölje av bindväv och muskeltrådar
talrika små körtlar samt i mitten en kavitet,
fylld av sekret, som i den torkade drogen är
mörkbrunt, grynigt, fetaktigt och har en
egendomlig, intensiv lukt. I handeln förekomma
flera slags myskpungar. Endast den s. k.
tibetanska el. k.i n e siska, över
Kanton eller Shanghai erhållna, lämnar m. för
medicinskt bruk. M. är ofta föremål för
förfalskning. Myskmassans sammansättning
överensstämmer väsentl. med innehållet i en
talgkörtel; det verksamma ämnet är ej känt.
Äkta m. är ett kraftigt stimulerande medel,
som kan förstärka hjärtverksamhet och
andning vid kollapstillstånd. Förr ofta anlitat
vid svåra sjukdomstillstånd, har m. nu
undanträngts av andra kraftiga medel. C. G. S.
Myskand, zool., se Anka.
Myskbock, Arömia moschäta, en 20—34 mm
lång långhorning (se L å n g h o r n i n g a r),
till färgen grön- el. blåglänsande, vars larv
lever i veden av Populus- och Salix-axter, där
den gör djupa gångar. Jfr färgpl. vid art.
L å n g h o r n i n g a r. I. T-dh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
