Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Myskdjur - Myskgräs - Myskhjort - Myskmadra - Myskoxsläktet - Mysksvin - Myskört - Myslbek, Josef - Mysłowice - Mysore - Myssjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
557
Myskdjur—Myssjö
558
Myskdjur, Mo’schinae, underfam. av
hjortdjuren (se d. o.), utmärkas av ringa
kroppsstorlek, långa, rovdjurslika hörntänder i
överkäken och saknad av horn. Pälsen är sträv
och tät, svansen kort, bitårna väl utvecklade
och försedda med breda lättklövar. De bebo
Östasien och leva i bergstrakter. Endast ett
släkte med två arter finnes. Bäst känt är
mysk djuret el. mys k hjorten,
Mo-schus moschiferus, med en längd av 90—100
cm och en boghöjd av 50—55 cm. Kroppen är
kraftigt byggd, och bakdelen är högre än
framdelen. Färgen är ovan mörkbrun till
gulbrun, under gul till vit. På buksidan bakom
naveln ligger den något utstående rundade
myskpungen, som öppnar sig dels framåt, dels
bakåt i förbindelse med könsdelarna. Ett
fullvuxet djur lämnar 30 g mysk el. mer i
form av en mjuk, sedan torkande och kornig
salva. T. P.
Myskgräs, Hiero’chloe, flerårigt grässläkte
med brett äggrunda småax i vippa och lika
långa, spetsiga skärmfjäll. Här och där på
fuktiga ängar i Sverige växer 77. odorata,
som torkad är välluktande (kumarinhaltig).
Myskhjort, zool., se Myskdjur.
Myskmadra, bot., se M a d res läkte t.
Myskoxsläktet, O’vibos, tillhör
slidhorns-djuren bland idisslarna. Den grova kroppen
når en längd av 2,5 m, mankhöjden är 1,1 m
och svansen endast 7 cm. Benen äro korta
och kraftiga, halsen kort och tjock, huvudet
smalt och högt med böjd ansiktsprofil. De
grova hornen, som täcka nästan hela pannan,
äro först böjda bakåt, sedan nedåt, därpå
framåt och utåt och sluta med vassa,
uppåtvridna spetsar. Pälsen är synnerligen tät
och yvig och består av långa, krusiga
stickel-hår, som på båda sidor hänga ned till
klö-varna, och en tät bottenull. Djuren röra sig
snabbt och klättra även med stor skicklighet.
Köttet är behäftat med mysklukt, hos korna
dock ej starkare, än att det är ätbart. M.
omfattar endast en art, myskoxen, O.
moschatus, som dock uppdelas i några
underarter. Den största är O. moschatus moschatus,
som är mörkbrun med en ljus fläck på
bakryggen och tillhör det arktiska Nordamerika.
Mångenstädes är den numera utrotad.
Grönländska myskoxen, O. moschatus
war-di, som förekommer på Grönland och de stora
arktiska öarna n. om Nordamerika,
igenkän-nes på sin ljusa panna och ljusa horn. Även
denna form är nu i stor utsträckning utrotad.
Myskoxarna leva i små hjordar om 20—30
djur, mestadels kor, och vistas företrädesvis i
dalar och på lågslätter, där tillcången på föda
är störst (se bild på plansch till art. A r
k-tisk fauna). Under istiden hade m.
cir-kumpolär utbredning. Lämningar ha
anträffats i Europa så långt söderut som i Dordogne.
I Skandinavien har ett fynd gjorts i Dovre i
Norge och ett (trol. transporterat av is) i
Göteborgstrakten. 1900 giordes ett misslyckat
försök att inplantera grönländsk myskoxe i
Jämtland. T. P.
Mysksvin, zool., se Navelsvin.
Myskört, dets. som desmeknopp (se d. o.).
Myslbek [mi’-], Josef, tjeckisk skulptör
(1848—1922). Utförde en mängd statyer,
porträttskulpturer, reliefer o. s. v.; mest
bekant är hans ryttarstaty över Wenzel
Myskhjort, Moschus moschiferus.
(Våclav) i Prag, 1887—1903. Monogr. av K.
B. Mädl (1901) och V. V. Stech (1922).
Myslowice [-åvi’tse], ty. Myslowitz, stad i
polska Schlesien, vid Weichsels biflod
Przem-sza; 18,115 inv. (1919). Viktig järnvägsknut.
Kolgruvor, tegelbruk m. m. I närheten
»tre-kejsarhörnet», där före 1918 Tyskland,
Ryssland och Österrike gränsade till varandra.
Mysore [eng. uttal mäisä’], britt, lydstat i
s. Främre Indien; 76,257 kvkm, 5,978,892 inv.
(1920; nästan alla hinduer), därav 118,940 i
det av indiska centralregeringen direkt styrda
Bangalore. M. bildar en vågig högslätt med
utlöpare av V. Ghats och Nilgiribergen i v.
och s. över platån höja sig isolerade
granitklippor (droogs) 1,200—1,500 m ö. h. En rygg
i ö.-v. riktning tvärs igenom M. bildar
vatten-delare mellan Kistna och Cauvery, vilken
senare är av stor vikt för bevattningen, och
tusentals cisterner uppsamla dess vatten.
Odling av hirs, bomull, sockerrör och ris.
Värdefulla skogar täcka 12 % av landets areal.
Guld utvinnes vid Kolar, manganjärnmalm
vid Shimoga. Huvudstaden, Mysore (83,951
inv. 1920), ligger söderut, 770 m ö. h. Vackert
residensslott. — M. är en urgammal hindustat,
som 1766 inkräktades av Haidar Ali (se d. o.).
1799 återställde engelsmännen den gamla
dynastien.
Myssjö, socken i s. Jämtland, Sunne,
Ovikens och Hallens tingslag, på näset mellan
Bergsviken och Myrviken i Storsjön samt v.
därom fram till nedre Arån; 336,20 kvkm,
1,212 inv. (1931). På strandsluttningarna mot
Myrviken ligga de flesta byarna, v. därom
öde skogs- och myrvidder. 1,172 har åker,
Myskoxe, Ovibos moschatus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
