Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mysterier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Mysterier
562
Mysteriescen i Valenciennes 1547.
ett mysteriespel om uppståndelsen, vilket
uppförts i Söderköpings skola.
M:s sceniska framförande. Några
stående teatrar existerade ej under
medeltiden, vilket hade till följd, att en särskild,
efter behoven och förhållandena lämpad scen
måste konstrueras för varje föreställning.
Den episka anläggningen av m. omöjliggjorde
användning av den enhetliga
scenkonstruktion, som behärskat antikens teatrar. I stället
utvecklades småningom en helt ny scentyp,
skickligt avpassad efter m:s litterära
byggnad. Man spelade nästan alltid under bar
himmel, undantagsvis i kyrkor, rådssalar el.
gillestugor. Skådebana var en rektangulär
plattform, vilande på stöd el. bockar, som gåvo den
en lämplig höjd i förhållande till den framför
samlade publiken, som stående el. sittande
på marken tog skådespelet i betraktande. För
de förnämare funnos särskilt uppbyggda
loger. Den främre delen av scenen var tom,
och någon ridå fanns ej. Hela den dekorativa
apparaten var koncentrerad till scenfonden,
där bredvid varandra lågo en rad lokaliteter,
mansions, betecknande de platser, mellan
vilka handlingen förflyttade sig. Spelade man
t. ex. ett mysterium om Kristi födelse,
funnos dylika, betecknande Nasaret, Betlehem,
herdarnas hydda, Herodes’ palats, Jerusalems
tempel o. s. v. Då det gällde framförandet
av bibliska ämnen, funnos vanl. också
mansions, betecknande paradiset och helvetet, det
senare vanl. gestaltat som ett drakhuvud med
gapande mun. Avbildningar av dylika
myste-riescener föreligga bl. a. från Valenciennes
1547 och Köln 1581 (båda återgivna i C.
Niessens »Das Bühnenbild», Tafel 14). Många av
de nederländska altarskåpen från perioden
omkr. 1500 förete effektfulla dramatiska
kompositioner, som torde vara inspirerade av den
samtida religiösa teatern. På sina håll, bl. a.
i England, uppbyggdes mansions på stora
vagnar, vilka i följd förflyttades från den
ena platsen till den andra; vid varje ny
hållplats uppförde skådespelarna sitt stycke,
vilket sålunda efter hand kom att visas för hela
menigheten. — Om detaljerna i uppförandena
äger man ej mycken kännedom. Sannolikt
var spelstilen till en början högtidlig och
sträng men omformades sedermera under
lop
pet av 1400-talet till en färgstark realism,
som icke väjde för de kraftigaste effekter.
Dräkterna utmärkte sig för slösande prakt
och rikedom. Det musikaliska inslaget har
säkerligen varit betydande såväl vokalt som
instrumentalt. Om verkligen skådespelarna
reciterat sina roller utantill är osäkert; i
åtskilliga fall torde rollernas längd ha varit
alltför stor för att medgiva deras inlärande.
Såväl inövningen, vilken skedde under
talrika repetitioner, som själva uppförandet
leddes och övervakades av en regissör, vilken
ibland även under själva spelets gång synes
ha befunnit sig på scenen bland de
uppträdande (jfr Foquets miniatyr »Den heliga
Apollonias martyrium», Niessen, »Das
Bühnenbild», Tafel 10). Ehuru samtliga
uppträdande voro amatörer, torde spelet dock i
regel ha varit synnerligen gott, och att
verkliga rangprestationer ej sällan förekommit
synes i hög grad sannolikt. Traditioner från
m. kvarleva i de på sina håll i Tyskland och
Österrike ännu givna passionsspelen, bland
vilka främst märkas de berömda spelen i
Oberammergau (se d. o.).
Samlingar av mysterietexter finnas utg. av
Jubinal, G. Paris, Mone, Wright m. fl. Litt.:
L. Petit de Julleville, »Les mystères», 1—2
(1880); P. Weber, »Geistliches Schauspiel
und kirchliche Kunst» (1894); E. K.
Cham-bers, »The mediæval stage» (2 bd, 1903); H.
J. E. Endepols, »Het decoratief en de
opvoe-ring van het middelnederlandsche drama»
Mysteriescen i Köln 1581.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
