Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mysterier - Mysterieskåp - Mysterium - Mysteriös - Mysticism - Mystifiera - Mystik - Mystiker - Mystisk - Mystär - Mysunde - Myt - Mytens - Myteri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mysterieskåp—Myteri
563
(s. å.); »Le livre de conduite du régisseur et
le compte des dépenses pour le mystère de la
passion joué ä Mons en 1501», utg. av G.
Cohen (1925); A. Rohde, »Passionsbild und
Passionsbühne» (1926); W. Müller, »Der
schau-spielerische Stil im Passionsspiel des
Mittel-alters» (1927); G. Cohen, »Le théatre en
France au moyen äge. 1: Le théätre religieux»
(1928). — över m. finnas dessutom
redogörelser i de flesta större sammanfattande verk om
här ifrågavarande länders litteratur. O. W-n.
Mysterieskåp, benämning på ett slags
altarskåp från årtiondena omkr. 1500, vilkas
plastiska partier äro infattade av en betonad
nischarkitektur och bestå av grupper av helt
el. nästan fullrunda småfigurer.
Anordningen av varje grupp och dess nischomfattning
påminner om en teaterscen, därav namnet
(jfr Mysterier 2). M. utbildades i
Nederländerna; främst bland de därvid
verksamma konstnärerna var J. Borman (se d. o.,
med litt.-anv.). Jfr Altarskåp (med
bilder på pl.). H. W-n.
Mysterium, hemlighet. 1. (Teol. och filos.)
En verklighet, som ej kan fattas av
förståndet men är föremål för tro. Kunskapskällan
för denna tro är yttre el. inre uppenbarelse,
»ordet» el. »den helige Andes inre
vittnesbörd». Stundom fattas även naturen som ett
stort m., så t. ex. i Schellings naturfilosofi.
— 2. Se M y s t e r i e r 2. G. O-a.
Mysteriös, gåtfull, mystisk.
Mystici’sm, i vidsträcktaste bemärkelse
varje kunskapsteoretisk riktning, enl. vilken
kunskap om det sant verkliga icke fås genom
vanlig erfarenhet utan medelst ett säreget
kunskapsorgan, känsla, aning, tro,
intellektuell åskådning, intuition el. dyl. Det är ofta
svårt att ange om en filosofi skall betecknas
som m. M. är understundom delvis produkt
av en säregen personlig läggning, delvis åter
resultat av en rent logisk reflexion över
kunskapsproblemens svårigheter. Om detta
senare är fallet, kan en tänkare i vissa
sammanhang drivas till mystiska konsekvenser,
som han i andra förnekar. De mest skilda
tänkare ha därför mer el. mindre beröring
med m.; å ena sidan t. ex. de relativt
oreflekterade »trosfilosoferna» Hamann, Herder och
Jacobi, å andra sidan så betydande och
sinsemellan olikartade tänkare som Platon,
Spi-noza, Fiohte och Schelling, i nutiden även
Bradley och Bergson. — I inskränktare
bemärkelse betecknar m. en filosofi, som ger
uttryck åt en utpräglat mystisk religiositet
(se Mystik). Representanter för dylik m.
äro bl. a. under antiken Plotinos, i nyare tid
Nicolaus Cusanus och Jakob Böhme. —
Besläktade med m. äro modern teosofi,
antropo-sofi och s. k. ockultism (se dessa ord). G. O-a.
Mystifiéra (jfr M y s t i k), förvirra, föra
bakom ljuset. — Subst.: Mystifikation.
Mystik (av grek. mystiko’s, hörande till
mysterier, se d. o., hemlig), i största
allmänhet den religiösa tendensen till innerlig
och nära förening med det gudomliga.
Historiskt sett har m. uppträtt i två huvudformer.
Den ena, oändlighetsmystik, söker
föreningen i ett genom psykologiska metoder
(kontemplation) vunnet, utanför medvetandet
liggande tillstånd av försjunkande i det
gudomligas oändlighet (extas), till vilket det
564
sedliga livet övervägande fattas som en
förberedelse (asketisk etik). Den andra, p e
r-sonlighet smystik, finner
gudsgemen-skapens höjdpunkt i ett i medvetandets klara
dagsljus liggande personligt förhållande av
villigt beroende, utövat i det sedliga
handlandet. Ofta har emellertid termen använts
endast om den förra arten av m. —
Oändlig-hetsmystiken har satts i system i Indien (i
hinduismen och buddismen) och i grekisk
religion (nyplatonismen); man finner den även
i islam (sufismen). Personlighetsmystikens
historia börjar med de gammaltestamentliga
profeterna, som i samvetet och historiens
händelser förnummo den levande Gudens budskap.
Urkristendomens religiositet var av denna
art. Men genom munkväsendet och
Pseudo-Dionysios Areopagita inträngde i
kristendomen oändlighetsmystikens praxis och
åskådningar, vilka sedan i starkare el. svagare
blandning med kristna tankar satt
förblivande spår i grekisk och rom.-kat. fromhet
intill närvarande tid (Bernhard av Clairvaux,
Hugo av S:t-Victor, Mechtild av Magdeburg,
Franciscus, Eckart, Suso, Tauler m. fl.). Med
Luther bryter personlighetsmystiken igenom
och får sin förblivande härd i
protestantismen. Blandformer, mer el. mindre påminnande
om katolsk m., ha emellertid även där
förekommit (Arndt, Böhme, den radikala
pietis-men; jfr även Kväkare). Katolicismen
hade ännu under 1500- och 1600-talet
betydande mystiker (kvietismen). — Forskningen
om m. har de senaste årtiondena varit livlig.
Särskiljandet av två huvudtyper på ovan
angivet vis härrör från N. Söderblom.
Litt.: N. Söderblom, »Uppenbarelsereligion»
(1903; 2:a uppl. 1930); A. Poulain, »Des
grhces d’oraison» (1906); F. von Hügel, »The
mystical element of religion» (2 dir, 1908);
H. Delacroix, »Études d’histoire et de
psy-chologie du mysticisme» (1908); R. M. Jones,
»Studies in mystical religion» (1909); K. B.
Westman, »Birgittastudier» (1911); E.
Under-hill, »Mysticism» (s. å.) och »The mystics of
the church» (1925); R. Otto, »Das Heilige»
(1917; sv. övers. 1924) och »West-östliche
Mystik» (1926); F. Heiler, »Das Gebet» (1918;
sv. övers. 1922) och »Der Katholizismus»
(1923); J. H. Leuba, »The psychology of
religions mysticism» (1925); T. Andræ,
»Mystikens psykologi» (1926). K. B. W-n.
My’stiker, anhängare av mystiken el.
mysticismen (se dessa ord).
My’stisk, gåtfull, hemlighetsfull. Jfr
Mysticism och Mystik.
Mystar (fr. mystère), hemlighet; mysterium.
Mysu’nde, ty. Missunde, färjställe vid Schlei
i Schleswig. Där tillbakaslogs 12 sept. 1850
ett schleswig-holsteinskt anfall av den
danska brigaden Krabbe. Ett liknande försök
att tränga danskarna ur
Dannevirkeställ-ningen gjordes 2 febr. 1864 av preussare
under prins Fredrik Karl men avvisades av
generallöjtnant Gerlach.
Myt, (guda)saga, religionssägen; uppdiktad
berättelse. Jfr Mytologi. — Adj.:
Mytisk; även = sagolik, otrolig.
Mytens [mePtons], se Meytens.
Myteri, det fall, då underordnade personer,
särskilt soldater, sjömän el. fångar, på
våldsamt sätt och i förening sätta sig upp mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
