Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målarkonst - Målarmussla, Målarmusslesläktet - Målbrott (Mutation) - Målerisk - Målerås - Målilla - Målilla med Gårdveda - Målkärl - Mållsläktet - Mållväxter - Målningsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Målarmussla—Målningsteknik
591
och den andra principen komma att spela i
ett tidevarvs konst blir beroende på
tidevarvets allmänna kulturella inställning. M:s
historia blir därför historien om
människornas sätt att uppfatta sig själva i
världssam-manhanget. Den betingas av de olika
skedenas religiösa, filosofiska, politiska och
sociala förhållanden och åskådningar.
Om m. i Sverige se Svensk konst. Jfr
även samlingsartiklar, ss. G r ek i s k konst,
Hellenistisk konst, Flamländsk
konst, Holländsk konst, Engelsk
konst, Italiensk konst,
Muhammedansk konst o. s. v. samt där och
vid art. om Konstvetenskap och om
särskilda målare anförd litt. Viktigare allm.
litt.: A. Woltmann och K. Woermann,
»Ge-schichte der Malerei» (3 bd, 1879—-88); A. L.
Romdahl, »Det moderna måleriet och dess
förutsättningar. En orientering» (1926); F. J.
Mather, »A history of modern painting, from
Goya to Picasso» (1927); arbeten av R. Muther
och J. Meier-Græfe (se dessa ord). A. L. R.
Målarmussla, Målarmusslesläktet, zool., se
F 1 o d m u s s 1 e s 1 ä k t e t.
Målbrott (Mutation), den med
puberteten inträdande förändringen i
människorösten, varigenom denna, till följd av
stämbandens och struphuvudets utveckling, hos
gossar vid 14—18 år blir djupare och manligare,
hos flickor vid 12—16 år fastare och
klangfullare. A. L.*
Målerisk, pittoresk; tacksam att måla.
Målerås, glasbruk i Hälleberga socken,
Kronobergs län, vid M:s station på Kosta och
Kalmar järnvägar; omkr. 400 inv. (1921).
Tillhör M. a.-b. och sysselsätter 120 arb.
Tillv. av hushålls-, kristall- och konstglas;
årstillv.-värde 400,000 kr.
Målilla, landskommun i Kalmar län,
Aspelands härad, kring s. delen av sjön Hulingen
och Silveråns utlopp i Emmån; 211,63 kvkm
land, 2,730 inv. (1931). Sjörik bergs- och
skogstrakt kring de breda, odlade dalarna.
1,626 har åker, 15,332 har skogsmark. I
Emmådalen M. by (omkr. 435 inv.), M.
stationssamhälle (450 inv.) vid
Nässjö—Oskarshamns och Vetlanda järnvägar samt i s.
Rosenfors bruk. Egendomar: Hagelsrum (se d.o.) och
Stensryd. Kalmar läns tuberkulossjukhus
ligger i M. Ingår i M. med Gårdveda församling.
Målilla med Gårdveda, församling, som
omfattar Målilla och Gårdveda (se dessa ord)
landskommuner i Kalmar län; 289,62 kvkm,
därav 269,59 kvkm land, 3,408 inv. (1931).
Pastorat i Linköpings stift, Aspelands kontr.
Målkärl, kärl, vilka användas som
rymdmått. Enl. gällande k. f. om mått och vikt
av 9 okt. 1885 förekomma m. för såväl torra
som våta varor. Sådana för torra varor
kunna justeras på 2, 1^2 och 1 hl, 50, 30, 25, 20,
10, 5, 2 och 1 liter samt 5 dl. M. för mätning
av kol, koks, torv, sand, kalk och mineralier
må justeras även på 30, 20, 10 och 5 hl. M.
för våta varor få justeras på 195, 190, 185 liter,
1 hl, 50, 30, 25, 20, 15, 10, 5, 2 och 1 liter, 5, 31/.,,
3, 2, l2/3 och 1 dl samt 5, 4, 2^2 och 2 cl.
För torra varor kunna m. vara av trä el.
metall; de av trä skola ha kubisk el. konisk, de
av metall cylindrisk el. konisk form. M. för
våta varor skola vara av koppar, mässing,
järn el. annan lämplig metall; de större t. o.
592
m. på 5 liter skola ha konisk, de övriga
antingen konisk el. cylindrisk form. För mjölk
finnas särskilda m., som skola uppfylla av K.
m:t i varje särskilt fall bestämda villkor. För
eldfarliga oljor, brännvin o. a. kunna även
justeras mätapparater, vilka skola vara
godkända av Mynt- och justeringsverket. (A. G-be.)
Mållsläktet, Chenopo’dium, typen för fam.
mållväxter, har tvåkönade, femtaliga
blommor och krökt växtämne. I Sverige växa
omkr. 15 arter, samtliga ogräs, somliga
inkomna i senare tid el. tillfälliga. Allmännast är
vitmållan el. s v i n m å 11 a n, Ch. album,
som är beklädd med blåsformiga hår och
därigenom vitmjölig. Bladen kunna liksom
lung-rotens, Ch. bonus Henricus, nyttjas till
spenat. Lik den förra men mera högvuxen är
Ch. quinoa, som odlas i v. Sydamerika för de
stärkelserika fröna och nyttjas till föda (ung.
som bo vete). G. M-e.
Mållväxter, Chenopodiäceae, dikotyledon
familj, omfattar bortåt 600 arter, örter el.
buskar, som växa på salthaltig el. nitratrik mark
(havsstränder, saltstäpper, kring
människoboningar) och äro mer el. mindre köttiga.
Blommorna sitta i täta gyttringar och ha
enkelt hylle (saknas stundom). Frukten är nöt.
De största släktena i Sverige äro Atriplex och
Chenopodium. — Åtskilliga m. äro
gagnväxter, t. ex. betorna och spenaten. Förr
användes många, t. ex. Salsola och Salicornia, som
råmaterial för framställning av soda. G. M-e.
Målningsteknik. Med en konstnärs teknik
kan menas dels hans personliga uttryckssätt
— linje och färgval —, dels en term, som
syftar på de materiella uttrycksmedlen i allm.
— olja, akvarell, tempera o. dyl. Man
skiljer på olika målningsarter efter
bindemedlen, som tjäna till att fästa färgstoffet vid
grunden el. bottenmaterialet (= papperet,
duken, pannån etc.), ss. torkande oljor,
gummi-och limlösningar, kalklösning, lacker i
spritlösning, vaxer (i emulsion el. smälta),
kombination av feta ämnen och limämnen i
emulsioner samt vattenglas, och får då följ,
tekniker: oljemålning, akvarell-, gouache-,
lim-färgsmålning, kalkmålning, pastell,
vaxmå-leri, temperamålning samt mineralmåleri. Men
även inom var och en av dessa grupper talas
om »teknik», enär t. ex. inom oljemåleriet
tillvägagångssätten kunna vara mångfaldiga
(man kan t. ex. måla »ä la prima», d. v. s. i
ett enda skikt, el. man kan bruka olika
slags skiktmåleri med en mer el. mindre
systematisk uppdelning i under- och
övermålning, el. man kan anlita
kombinationsmetoder, akvarell, limfärg, temperamålning i
undermålningar med en avslutande övermålning
i olja). Kombinationerna kunna vara snart
sagt otaliga. Men även det variabla materialet
inom varje art hör givetvis till tekniken. Man
kan sålunda blanda färgämnet med lin-,
valnöt- el. vallmoolja (även andra oljor kunna
förekomma) eller begagna ren oljefärg el. ock
dylik, innehållande harts- eller
vaxlös-ningar. Grundens olika beskaffenhet
(sugning, färgning o. s. v.) föranleder olika
behandlingssätt vid målningen. Själva sättet
att pålägga färgen kan vara mycket olika.
Man kan måla tunt laserande, d. v. s. låta
grunden lysa igenom och förläna
färgmaterialet nödig ljusstyrka, el. man kan måla pas-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
