Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Målningsteknik - Målselv - Målskjutning - Målsman - Målsryd - Målsägande - Målöy, Moldöen, Moldöy - Månad - Månadsmedium - Månadsrening - Månadsros - Månadssmultron - Månar, Drabanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Målselv—Månar
594
tost (»degigt»), d. v. s. breda på färgen
tjockare (i m p a s t e r a), då färgämnet självt
måste äga en högre grad av ljusstyrka.
Vid all målning skiljer man på valör
och färg. Med det förstnämnda menar
man enbart färgens ljusvärde (nyansering),
rned det senare endast färgstoffets färgvärde
(rött, gult, blått etc.). Redan de gamla
mästarna hade svårt att på en gång ge båda
dessa med samma penseldrag. Av praktiska
skäl gjorde man därför en undermålning i
grått (ett slags grisaillemåleri), kallad
Tot-farbe, över vilken man sedan hade lättare att
träffa den riktiga färggivningen. På detta
sätt vanns en större form- och färgsäkerhet.
M. utbildades i olika skolor. Genom
åtskilliga urkunder och uppteckningar kan man,
ehuru ofta med stor svårighet, följa m:s
historiska utveckling (jfr Målarkonst).
I nyare tid bygger man likvisst icke blott
på mer el. mindre väl bibehållen tradition.
Det under senare delen av 1800-talet
rådande kaotiska förhållandet inom m. har
nämligen föranlett vetenskapsmän att mera
rationellt ägna sig åt färgkemi (se d. o.) och
färgfysik. Otaliga nya färgstoffer och
bindemedel ha tillkommit, och kännedomen om deras
hållbarhet, benämning o. s. v. har blivit en
vidlyftig vetenskap. Utförliga
litt.-förteck-ningar i G. Kallstenius, »Oljemåleriet» (1913);
A. Eibner, »Entwicklung und Werkstoffe der
Tafelmalerei» (1928). A-e K-n.
Målselv, största vattendraget i Troms
fyl-ke, Norge, uppstår av källfloderna
Malangs-elven (ofta kallad M.) och Barduelven (se d.
o.); flodområde 5,990 kvkm. Utfaller i
Is-havsfjorden Malangen. Ovan källflodernas
förening bildas Malangsfoss (22 m) och den
utbyggda Bardufoss.
Målskjutning, se Skjutning.
Målsman. 1. (Jur.) Person, som i egenskap
av annans beskyddare har att företräda
denne i rättsliga angelägenheter; särskilt
förmyndare i förhållande till myndlingen samt
äkta man i förhållande till hustrun, tidigare
(före 1918) även fattigvårdsstyrelse i
förhållande till fattighjon. M., som enl. äldre svensk
rätt kunde få inträda som part i sin
skydds-lings ställe (själv böta för dennes gärningar),
är nu blott hans företrädare, d. v. s. har
att utföra rättsliga handlingar för honom
(avtala å hans vägnar, föra hans »mål»), medan
rättsverkningarna vidkomma skyddslingen
själv. Även företrädandet har på senare tid
begränsats. Förmyndare svarar sålunda ej
för sin myndling i svårare brottmål, talar
blott undantagsvis för honom i
äktenskaps-mål, avtalar ej rörande egendom, som
myndlingen själv förvaltar. Mannens
målsmanskap för hustrun gäller över huvud allenast
ekonomiska ärenden och allenast om
äktenskapet lyder under äldre giftermålsbalken;
t. o. m. i sådant fall förekomma områden,
där hustrun äger själv föra sin talan.
Avtal mellan man och hustru i nämnda
äktenskap sakna dock i regel rättslig verkan.
Jfr Förmyndare. C. G. Bj.
2. (Slcolv.) Fader och moder (vid enderas
död den efterlevande), frånskild fader el.
moder, som tillerkänts vårdnaden om barnet,
förmyndare och, om sådan person ej finnes
på läroverksorten, släkting el. annan, som
har omedelbar omvårdnad om lärjunge. Enl.
1928 års läroverksstadga fordras m:s
skriftliga anmälan (anhållan) för lärjunges
frikallande från deltagande i undervisningen i
vissa läroämnen el. i övningsämnen. M. äger
efter framställning hos rektor (i praxis ofta
hos vederbörande lärare) åhöra
undervisningen och skall beredas tillfälle att sammanträffa
och rådslå med lärarna. Terminsbetygen skola
påtecknas av vederbörande m., och denne
skall erhålla meddelande om bestraffning i
vissa fall och om förseelse, som föranleder
förvisning. De »varningar» (admonitioner),
som pläga lämnas vid termins mitt, skola
delgivas m. önskas nedsättning i el. befrielse
från terminsavgifterna, har m. att därom göra
skriftlig ansökan. — I kommunala
ungdomsskolor tillämpas ung. samma ordning
beträffande förhållandet mellan skola och m., och
även enskilda skolor följa i dessa avseenden
i stort sett läroverken. (Fr. Sg.)
Målsryd, stations- och industrisamhälle i
Toarps socken, Älvsborgs län, vid
Borås—Alvesta järnväg, 8 km s. ö. om Borås. Stor
herrkonfektionsfabrik (omkr. 200 arb.).
Målsägande, den person, mot vilken brott
är begånget el. som därav blivit förnärmad
el. lidit skada, strafflagen kap. 6 § 8.
Målsäganderätt innefattar i allm. rätt att föra
talan om ansvar för brottet; vidare har m.
befogenhet att kräva ersättning för skada, som
vållats honom genom detsamma.
Målsäganderätt utövas av m., i vissa fall av hans
målsman el. annan representant. Se vidare
Ä t a 1 s r ä 11. Ä. H.
Målöy, M o 1 d ö e n, M o 1 d ö y, fiskläge i
Sogn og Fjordane fylke, Norge, vid n.
inloppet till Nordfjord; 1,207 inv. (1920). M. är
trafikknut för Nordfjords- och kustrouterna.
Konservindustri.
Månad, längden av månens omloppstid i
förhållande till jorden. Enär denna tid kan
definieras på olika sätt, talar man om flera slags
m. Inom astronomien (astronomisk m.) skiljer
man mellan 1) side risk m. el. månens
omloppstid med avseende på en stjärna; 2)
tropisk m. el. omloppstiden med avseende på
vårdagjämningspunkten; 3) synodisk m.
el. den tid, som förflyter från en viss fas,
tills samma fas nästa gång återkommer; 4)
anomalistisk m. el. omloppstiden från ett
perigeum till ett annat; 5) dra k månad
el. månens omloppstid med avseende på sina
noder. Solmånad är tolftedelen av årets
längd el. omkr. 30 dagar 10 tim. 29 min. 4 sek.
Den borgerliga månadens längd
växlar alltefter det kronologiska system man
lägger till grund för årets indelning. I
Sverige räknas vanl. inom affärslivet en m. lika
med 30 dagar och någon gång lika med fyra
veckor. K. Lmk.
Månadsmedium av ett meteorologiskt
element, t. ex. lufttryck och temperatur, är det
aritmetiska medelvärdet av alla dygnmedia
(se D a g s m e d i u m) för samma månad. Jfr
Medeltemperatur. (A. Ä.)
Månadsrening, se Menstruation.
Månadsros, bot., se Rosor.
Månadssmultron, bot., se
Smultronsläktet.
Månar, Drabanter, astron., se S
a-t e 11 i t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
