Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Måttverktyg - Måås-Fjetterström, Märta Livia Vilhelmina - Mädler, Johan Heinrich von - Mähren - Mährisch-Ostrau - Mäklare - Mäklin, Fredrik Wilhelm - Mäktighet - Mälardalens tegelbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Måås-Fjetterström—Mälardalens tegelbruk
614
efter en annan princip. Här är en mätkolv
förbunden med en vridbar spegel, vars i
bildplanet reproducerade bild betraktas genom
en kikare. När man ser in i denna, bar man
för ögat dels ett fast märke ocb dels en
skala. När vid mätningen spegeln vrides på
grund av mätkolvens rörelse, förskjutes bilden
av skalan i förhållande till märket, varigenom
måttet kan avläsas. Skalan medger en direkt
avläsning i tusendels mm, men bråkdelar därav
kunna avläsas uppskattningsvis. Optimetern
brukas inom verkstadstekniken för kontroll
av tolkar och passbitar ävensom för
invän-diga mätningar. — Mätytors p 1 a n h e t (t. ex.
på passbitar) kan kontrolleras med tillhjälp
av p 1 a n g 1 a s, d. v. s. skivor av optiskt glas,
omkr. 10 mm tjocka och slipade med en
noggrannhet i fråga om planheten av omkr. Vionoo
mm. Mätningsförfarandet grundar sig på det
förhållandet, att vid påläggandet av ett
sådant glas på den yta, som skall kontrolleras,
i det tunna luftskiktet dem emellan s. k. i
n-terferenslinjer uppstå, d. v. s.
spekt-ralfärgade linjer. Om dessa linjer äro
parallella och ligga på lika avstånd från
varandra, är den kontrollerade ytan plan, i
annat fall icke. O. B-n.
Måås-Fjetterström, Märta L i v i a
Vilhelmina, konstväverska (f. 1873 21/e)- Efter
studier vid Högre konstindustriella skolan i
Stockholm har M. ägnat sig åt textilkonsten.
Hennes vävnadsmönster ansluta sig i allm.
till äldre skånska textila allmogemotiv.
Arbeten av M. finnas i flera museer, bl. a. i
Nationalmuseum i Stockholm och i Louvre
i Paris.
Mädler, Johan Heinrich von, tysk
astronom (1794—1874), var 1840—65 chef för
observatoriet i Dorpat. M. var en av
banbry-tarna inom stellarastronomien och har
särskilt befrämjat
studiet av de dubbla
stjärnorna. I
samarbete med Beer utgav
han 1834 en
månkarta, som
överträffades först av den
1878 av Schmidt
utgivna. Mindre
framgångsrik var M. som
författare av det 1872
—73 utkomna, stort
lagda verket
»Ge-schichte der
Himmels-kunde». Detta arbete
innehåller väl en del material av värde men
måste dock betecknas som förfelat, enär det
vimlar av fel och oriktigheter. K. Lmk.
Mähren, tjeck. Morava, en av
Tjeckoslovakiens huvuddelar; 22,315 kvkm, 2,662,884 inv.
(1921); huvudstad: Brünn (tjeck. Brno).
Större delen avvattnas av Morava (ty. March)
och dess bifloder, n. ö. delen av Öder. De
centrala delarna bilda ett småkuperat
platåland, genomdraget av ofta bäckenartat
utvidgade floddalar; n. om Brünn uppträda
karstbildningar (grottorna vid Macocha i det
s. k. Märiska karst). Platålandet övergår
mot v. i Bömisk-märiska höjderna och mot
n. ö. i det till Sudeterna hörande Jesenfky
(ty. Gesenke), som i Pradèd (Altvater) når
1,490 m ö. h.; sydvästra M. tillhör Karpaterna.
Jeseniky och Karpaterna skiljas av
Märiska porten (tjeck. Moravskä bräna;
287,5 m ö. h.), sedan gammalt förbindelseled
mellan Morava- och Oderdalarna. Av
befolkningen äro 78,3 % tjecker och 20,9 % tyskar,
de senare huvudsaki. i de n. och s.
gränstrakterna. Jordbruket (spannmål, potatis,
sockerbetor) drives rationellast på de bördiga
dal-slätterna (ss. Hanåslätten s. om Olomouc);
högt utvecklad industri: järnverk och kem.
fabriker (Moravskä Ostrava), textilindustri
(Brünn och ett flertal städer i norra M.),
skofabriker (Zlln), sockerbruk o. s. v. —
M. bildar sedan 1927 tills, m. den
tjeckoslovakiska delen av Schlesien en
förvaltningsenhet, M. - Schlesien (Morava-Slezsko);
26,738 kvkm, 3,335,152 inv. (1921). Se vidare
Tjeckoslovakien. S. F.
Historia. M. beboddes urspr. av kelter,
därefter av germaner, vilka efter
folkvandringarna följdes av slaver. Landet
behärskades en tid av avarer (se d. o.) och kom sedan
under Tyska rikets överhöghet. Av politiska
skäl inkallade furst Ras ti sl a v 863
»sia-vernas apostlar» (se K y r i 11 o s, sp. 408) men
besegrades senare av Ludvig den tyske,
varefter M. fick kristendomen från Rom.
Sva-t o p 1 u k, Rastislavs brorson och efterträdare,
flyttade »Stor-Mährens» gränser i v. till Oder,
i ö. till Gran men besegrades 894 av tyskar
och ungrare. M. var därpå ett tvistefrö
mellan grannstaterna men kom omkr. 1030 till
Böhmen, blev 1182 markgrevskap, delade med
ett par korta avbrott Böhmens öden (se B ö
h-m e n, historia), kom 1526 under Habsburg,
blev 1849 österrikiskt kronland och ingår
sedan 1918 i Tjeckoslovakien.
Litt.: »Die österreichisch-ungarische
Mo-narchie in Wort und Bild», bd 10 (1897); B.
Bretholz, »Geschichte Böhmens und Mährens»
(4 bd, 1921—25). A. A-t.
Mährisch-Ostrau [mäTiJ-å^trau], se
Moravskä Ostrava.
Mäklare (ty. Makter, fr. courtier, eng.
bro-ker), person, som yrkesmässigt förmedlar
affärer mot visst arvode, courtage (se d. o.).
Dylik verksamhet är i Sverige fri. Även
offentliga m. finnas, auktoriserade av
handels-och sjöfartsnämnd. Slutsedel med laga
vitsord skall göras över offentlig m :s avtal.
Närmare bestämmelser ang. m. ges i
mäklarord-ningen 9 juni 1893 med ändringar 20 nov.
1908, 14 mars 1919 och 2 dec. 1921. —
Börs-mäklare i Sverige, där numera endast
fondbörs förekommer, är dets. som
fondkommissio-när (se d. o.). Jfr Skepps mäklare. O. Ä.
Mäklln, Fredrik Wilhelm, finländsk
zoolog (1821—81), prof, i Helsingfors
1867-Var uteslutande systematiker och samlare,
främst av skalbaggar, som han beskrev i
specialavh.; bl. a. bearbetade han svenska
polarfärders material. M. var en oresonlig
motståndare till darwinismen. E-k N-d.
Mäktighet. 1. (Geol.) Det vinkelräta
avståndet mellan skikt- el. andra
begränsnings-ytor hos bergarter el. jordlager.
2. (Mat.) Se Mängdteori.
Mälardalens tegelbruk, a.-b., gr. 1914,
utgör en fusion av följ, enskilda
tegelbruksföretag: Broby, Fittja, Hilleviken, Ilända,
Kiholm, Lina. Nora, Rimbo, Tappsund och
Viksund (samtliga i Stockholms län);
Bergs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
