Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mälaren - Mälarens reglering - Sjöfart - Litteratur - Mälarhöjden - Mälsåker - Mältning - Mälzel (Mälzl), Johan Nepomuk - Mänader - Mängdteori - Människan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
617
Mälarhöjden—Människan
618
stad med 39 %, jordbruket 39 %,
Mälarstäderna 5 %, ägare av industrier, hus och
tomtmark samt strömfall 10 % och staten 7 %.
Mälarkommissionen efterträddes av M ä 1 a
r-de 1 e ga tion en, som underhandlade med
Stockholms stad på basis av en något
billigare reglering (kostnad 1,4 mill. kr.), avsedd
att finansieras med staten och staden som
huvudintressenter, men då erforderliga bidrag
ej kunde påräknas från staden, avslutade
delegationen sitt arbete 1931. Anordnandet
av för högvattentappning användbara
sektorportar i slussarna i Södertälje kanal och
Hammarbyleden, Kvicksunds fördjupning och
vissa beslutade anordningar vid Riksbrons
byggnad innebära dock icke oväsentliga
delarbeten i en blivande reglering. La.
Sjöfart. Den sedan gammalt livliga
sjöfarten i M. (se Birka, Sigtuna m. fl.) har
i senare tid mest gällt inre trafik mellan
Stockholm och övriga Mälarhamnar samt
Uppsala och Örebro (genom Hjälmare kanal, se
d. o.). Ett stort antal reguljära ångbåtslinjer
finnes med täta turer särskilt i närheten av
Stockholm. Därjämte är pråmfarten på
Stockholm betydande. Med fördjupandet av
Södertälje kanal och (1925) av M:s farleder med
en huvudled till Västerås och Köping samt
tillkomsten av Västerås djuphamn och
Hammarbyleden (se resp, art.) har M. på senaste
åren öppnats för en betydande havstrafik
(5,5 m fartygsdjup). G. R-ll.
Litt.: V. E. Lillienberg, »Om strömmarna
i Stockholm» (1891); G. Andersson, »Om
Mälartrakternas geografi» (i Ymer 1903); F.
Bergsten, »M:s vattenstånd 1887—1925»
(1926); uppsatser i Ymer 1930, h. 3, av G.
Lundqvist, R. Melin och E. Granlund. Om
Norrström se även Helgeandsholmen.
Mälarhöjden, villabebyggd yttre stadsdel i
Stockholm (se karta vid d. o.), Brännkyrka
församling, på de skogklädda höjderna vid
Mälarens s. strand, tills, m. stadsdelen
Hägersten i ö. 5,508 inv. (1930). I M. ingå de
förutvarande förorterna Fridhem,
Petters-berg, Johannesdal m. fl. M. är sedan 1913
ändpunkt för förortsbanan utmed s.
Mälarstranden och har sedan 1923 stadsplan.
Mälsåker.
Mälsåker, herresäte i Ytterselö socken,
Södermanland, vackert beläget på ö. Selaön med
utsikt över Prästfjärden; 746 har, därav 125
har åker; tax.-värde 344.900 kr. (1928).
Om-nämnes redan på 1300-talet men blev av
betydelse först på 1500-talet under släkten
Kagg. Gustaf Soop lät på 1660—70-talet
uppföra slottet, som i sin lugnt pompösa stil är
en av Nikodemus Tessin d. ä:s förnämsta
privatbyggnader. M. kom sedan till ätten
Wacht-meister af M. och genom gifte till Fersenska
ätten, som innehade det 1735-s—1839 och
varunder det hade sin glansperiod, framför allt
då kanslipresidenten F. A. von Fersen var
dess ägare. Har sedan 1853 ofta skiftat ägare
och förminskats utom 1898—1916 under
ingenjör Å. Sjögren.
Mältning, framställandet av malt. — Verb t
Mälta. Se
Maltdryckstillverk-n i n g.
Mälzel (Mälzl), Johan Nepomuk,
tysk mekaniker (1772—1838). Han blev
hovmekaniker i Wien 1808, uppfann
panharmo-nikon (ett slags orkestrion) och konstruerade
bl. a. den ännu gällande metronomen (se
Metronom, med bild).
Mänäder, stundom brukad form för m
e-nader (se Di ony so s).
Mängdteori, en för de formella
grundvalarna betydelsefull gren av matematiken, i
många stycken av ett rent abstrakt och
filosofiskt innehåll. En mängd i matematisk
bemärkelse är fullt bestämd, när man om
varje tankeobjekt kan avgöra huruvida det
tillhör mängden el. icke. De ändliga
mängderna äga en fundamental egenskap i
elementens (objektens) antal, varigenom
mängderna kunna jämföras (lika med, större än
el. mindre än). Genom m. har skapats
möjlighet att jämföra oändliga mängder. Två
oändliga mängder sägas vara ekvivalenta
el. ha samma mäktighet, om varje
element i den ena motsvaras av ett enda
bestämt element i den andra och omvänt.
Mängden (1, 2, 3,. . .) är ekvivalent med mängden
(2, 4, 6,...). Varje mängd, som är
ekvivalent med förstnämnda mängd, de naturliga
talens, säges vara numrerbar. Såväl
mängden av alla rationella tal som mängden
av alla algebraiska tal är numrerbar, har
alltså samma mäktighet som de naturliga
talen. Mängden av alla reella tal är däremot
icke numrerbar utan har större mäktighet
— kontinuets mäktighet — än mängden
av de naturliga talen. Huruvida det gives
mängder med en mäktighet mellan de
num-rerbara mängdernas och kontinuets är en
hittills obesvarad fråga (kontinuumproblemet).
M. har delvis utvecklats i en mera konkret
riktning, varvid punktmängderna gjorts till
föremål för studium; resultaten härav ha
visat sig vara av en stor betydelse för
funktionsteorien. De olika moderna
utvidgningarna av integralbegreppet äro också baserade
på djupgående mängdteoretiska
undersökningar.
M. har grundats av G. Cantor och vidare
utbyggts av du Bois-Reymond, Borel,
Bendix-son och Mittag-Leffler m. fl. T. B.
Människan (Ho’mo sa’piens). 1. (Biol.)
Genom sin själsliga utveckling intar m. en
enastående särställning i världen men icke genom
sin kroppsliga. Visserligen utgör m. ett
särskilt släkte, särpräglat genom de ändringar,
som gåvo anatomisk grundval för högre
själsutveckling, men från naturvetenskaplig
ståndpunkt utgör hon en lem i däggdjursordn.
Primates, också omfattande apor och halvapor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
