Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mässa - Mässbok - Mässdräkt - Mässfall - Mässhake - Mässing - Mässingsinstrument - Mässingsvatten - Mässkrud, Mässkläder - Mässling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
641 Mässbok—Mässling 642
hantverksmässiga industriidkare, och köparna
i huvudsak återförsäljare. Detaljhandel är i
princip förbjuden på m., och allmänheten äger
i regel icke tillträde annat än som åskådare
mot mässtidens slut. Med hänsyn till
omfattningen av antalet företrädda varugrupper
brukar man skilja mellan specialmässor
och allmänna mässor, de förra
omfattande en el. ett par, de senare ett större
antal varubranscher. En annan gruppering,
efter den ekonomiska karaktären, är
indelningen i industri- och
handelsmäs-s o r. De förra, däribland de flesta moderna
europeiska m., avse i regel att främja
industrien inom ett visst område, de senare att
underlätta handelsutbytet. Man brukar även
skilja mellan internationella och n
a-tionella m., allteftersom utländska varor
få utställas eller icke. De flesta m. äro
numera internationella. Den första m. i modern
mening uppstod i Leipzig under de sista åren
av 1890-talet. Den hålles numera två gånger
om året, på våren och på hösten. Av övriga
tyska m. märkas de i Köln, Königsberg och
Breslau. I England finnes sedan 1915 en
under statlig kontroll stående nationell m., The
british Industries’ fair, numera uppdelad på
två avd., en i London och en i Birmingham.
Frankrike har internationella m. i bl. a. Lyon
(sedan 1916), Paris, Bordeaux och Lille. Även
i flertalet övriga europeiska länder finnas m.
av olika natur i stor utsträckning.
Förteckning över samtliga m. utges årl. av
Internationella handelskammaren i Paris. För att
söka internationellt reglera mäss- och
ut-ställningsväsendet och hålla det inom vissa
gränser har en internationell
utställningskon-vention ingåtts, till vilken Sverige 1930
anslutit sig. En internationell utställningsbyrå
för handhavandet av dessa frågor har
upprättats i Paris. — I Sverige kommo de första
m. till stånd i Göteborg 1918, den s. k. S v e
n-ska mässan, och i Malmö 1919, den s. k.
Skånemässan. Dessa båda m., vilka äro
av nationell karaktär, ha sedermera
upprepats varje år. M. ha även hållits i bl. a.
Stockholm och Sundsvall. Utom dessa
allmänna m. hållas i Sverige årl. särskilda
hantverks mässor. K. H. A.
Mässbok, se M i s s a 1 e.
Mässdräkt, uniform, anbefalld som
sällskapsdräkt i flertalet mariner för officerare
och kadetter. I sv. marinen förekomma nu
(1931) daglig m., jacka, blå väst och byxor,
liten m., vid vilken vit väst bäres, och
stor m., vid vilken vit väst och
guldgalone-rade byxor användas. ö-g.
Mässfall inträffar, när en ordinarie
gudstjänst måste inställas. Sker detta på grund
av prästens försumlighet, straffas han enl.
lag med suspension el. avsättning. O. Hpl.
Mässhake, se Kyrkoskrud.
Mässing, gul legering av koppar och zink
med 27—45 % zink. Vanl. ingå i den m.,
som finnes i handeln, även små mängder
av järn, tenn, bly och arsenik, vilka
antingen avsiktligt tillsättas för att
inverka på legeringens smältbarhet och
tänjbarhet eller ock oavsiktligt tillkomma på
grund av föroreningar i de för
framställningen använda metallerna. De fysikaliska
egenskaperna ändras mycket med
stigande zinkhalt. Legeringar med 35—40 %
zink låta väl förarbeta sig i såväl köld
som värme. Med högre zinkhalt avtar
tänjbarheten raskt. Legeringar med intill 35 %
zink kunna valsas och dragas till tråd blott
i kallt tillstånd, då de i värme äro spröda.
M. i plåt och tråd håller vanl. 27—-34 % zink,
m. för gjutändamål intill 40 %, stundom 50 %
zink. — Innan man förstod att framställa
zink ur malmer, gjorde man m. genom
smältning av koppar och galmeja (zinkkarbonat)
tills, m. träkol i degel. Nu smältes i allm.
först kopparn, och sedan tillsättes den
förvärmda zinken till det flytande kopparbadet.
Vid sammansmältningen förloras 5—10 % av
zinktillsatsen genom oxidation och
avdunstning. M. brukas till maskindelar, kokkärl,
armatur, patronhylsor, prydnadsföremål m. m.
1928 tillverkades i Sverige av m. 2,748,362 kg
plåt, 1,631,484 kg rör, 3,321,541 kg stänger
och 1,098,230 kg tråd. E. S. B.
Mässingsinstrument, biåsinstrument med
läppmunstycke (tonförändringarna alstras
genom läpparnas olika spänning). Till m. höra
valthorn, trumpet, basun och ventilhorn (tuba,
althorn m. fl.). De äldre formerna hade
endast naturtoner. Under 1800-talet försågos de
flesta m. med ventiler. Ibland räknas till m.
rörbladsinstrument av mässing (t. ex.
saxofon). T. N.
Mässingsvatten, utspädd svavelsyra (5—10
%) till rengöring av föremål av mässing el.
andra metaller.
Mässkrud, Mässkläder, den liturgiska
skrud, som bäres av officierande prästman
vid altartjänst el. (inom vissa kyrkosamfund)
annan, därmed jämförlig förrättning. Rikast
utvecklad är m. inom rom.-kat. kyrkan; i
svenska kyrkan bäres i regel endast
mässskjorta (alba) och mässhake (casula), av
biskopar dessutom korkåpa (pluviale) och
biskopsmössa (mitra) jämte biskopsstav (kräkla,
se d. o.). Se vidare Kyrkoskrud och
Liturgisk färg.
Mässling, en epidemiskt uppträdande
barnsjukdom med typiskt feberförlopp, åtföljt av
katarrsymtom och ett karakteristiskt utslag.
Sjukdomen plägar 11 dygn efter smittans
överförande sätta in med snuva, torrhosta,
rodnad av ögonen, ljusskygghet, feber och
sjukdomskänsla. Besvären ökas, tills på 14:e
dagen utslaget uppträder. Detta börjar på
ansiktet och sprider sig under de följ. 2
dygnen över bålen, armar och ben. Det består
av små oregelbundna, något upphöjda, blå.
röda fläckar, som småningom tillväxa och
sammanflyta; i motsats mot
scharlakansfe-bern lämna de alltid fläckar av blek
hud mellan sig. Vanl. något tidigare än
hudutslaget träffar man i munslemhinnan, på
kindens insida i jämnhöjd med nedre
kindtänderna, de blåvita s. k. K o p 1 i k s k a
fläckarna. Dessa kunna alltså äga en viss
diagnostisk betydelse. Sjukdomsbesvären
pläga under sjukdomens höjdpunkt, 3—4 dygn,
vara rätt betydande, och febern håller sig på
39°—40°. Därpå försvinna de i regel hastigt,
och utslaget bleknar av i samma ordning, som
det kom. Hostan viker först under
sjukdomens tredje skede, då överhuden avfjällar i
XIV. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
