Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mässling - Mässoffret - Mässpenningar - Mäss-skjorta, Mäss-skrud - Mästare, Mäster - Mästarkurser - Mäster - Mästerby - Mäster Erik - Mäster Knut - Mästerlots - Mästerman - Mästermyr, Mästarmyr - Mäster Olof - Mästerrot - Mästerskapstävlingar - Mästersång - Mät - Mätapparat, Mätinstrument - Mätare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
643
Mässoffret—Mätare
644
form av ett mjöligt pulver; detta sista skede
plägar omfatta 12 dygn. — Från denna
normaltyp kan m. variera i det oändliga. Den
kan förlöpa på några få dygn med
obetydliga sjukdomstecken och utan utslag. Den
kan under stormande symtom gå till döden
på mindre än ett dygn. Som följdsjukdomar
ser man särskilt lungkatarrer och
lunginflammationer. — Dödligheten i m. är mycket
växlande. I ena epidemien kan den uppgå till
2—3 %, i den andra till 8—-10 %. M.
smittar från katarrens början till fjällningens
slut. Åldern 2—8 år är mest utsatt; ovanligt
är, att någon angripes mer än en gång.
Smittämnet, en oerhört liten organism, är ännu ej
upptäckt; det är bundet vid och sprides från
slemmet i övre luftvägarna samt från
hudfjällen. Att genom isoleringsåtgärder begränsa
en mässlingsepidemi har städse visat sig så
gott som outförbart. M. behandlas enl. vanliga
hälsoregler: munnen bör hållas väl ren; bad
och tvättningar få ej försummas. Genom
överdriven påklädnad av den sjuke förorsakas
blott skada. Med en skärm hindrar man, att
den sjukes ögon pinas av ljuset. Avn. (I. H.)
Mässoffret, se Nattvarden.
Mässpenningar, se Dietpenningar.
Mäss-skjorta, Mäss-skrud, se Mässkrud.
Mästare, Mäster, sv. form av
magister (se d. o.), person, som nått högsta grad
av skicklighet i konst, yrke eller idrott (se
Mästerskapstävlingar; jfr
Skråväsen); ingår i lärar-, arbetsgivar- och
chefstitlar (fäkt-, snickar-, borgmästare m. fl.).
Mästarkurser, enl. yrkesskolstadgan kurser
för självständiga yrkesutövare till fortsatt
utbildning i anslutning till yrkets utveckling
eller för arbetare, som ämna börja
självständig yrkesverksamhet. Jfr
Hantverksin-s t i t u t e t.
Mäster, se Mästare. — M. är populärt
även namn på maskinist.
Mästerby, socken i Gotlands s. härad, s. v.
om Roma; 22,85 kvkm, 441 inv. (1931). öppen
slättbygd med lövängar, kantad av skog i n.,
v. och s. 962 har åker, 784 har skogsmark.
Ingår i Sanda, Västergarns och M. pastorat i
Visby stift, Medelkontraktet. — Kyrkan är
en av de mest enhetliga anläggningarna på
Gotland från äldre medeltid. Koret, med
målningar i absiden, och långhuset, med en
märklig målning av en madonna på
triumfbågsmu-ren, invigdes sannolikt 1199. Tornet i v. är
något årtionde yngre. Även finnas målningar
från 1400-, 1500- och 1600-talet. — 1,5 km s.
om kyrkan står ett medeltida ringkors, som
enl. traditionen upprests till minne av
bondehärens nederlag i striden mot Valdemar
At-terdag i juli 1361. G. R-ll; E. L-k.
Mäster Erik, namn på karbasen (hos L.
Holberg och sedan även i Sverige).
Mäster Knut, se Knut M i c k e 1 s s o n.
Mästerlots, se L o t s.
Mästerman, skarprättare (se d. o.).
Mästermyr, Mästarmyr, Gotlands näst
Martebo myr största myr, v. om Hemse; 2,350
har. Den utdikades och torrlädes 1902—10
med lånebidrag från odlingslånefonden. 1920
—21 anlades som nödhjälpsarbete 22,5 km
vägar, varefter större delen av till åker
lämplig mark uppodlats (omkr. 1,400 har). Jfr
uppsats i Sv. Turistfören:s Årsskrift 1906.
Mäster Olof, se Olaus Petri.
Mästerrot, bot., se U m b e 11 a t e r.
Mästerskapstävlingar, tävlingar för
utkörande av den bäste, mästaren, i en viss
idrottsgren inom ett visst område, benämnas
alltefter sin omfattning världs-,
Europamäs-terskapstävlingar o. s. v. Svenska m. (S. M.)
anordnas årl. av de under Svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
sorterande specialförbunden (jfr
Idrotts-organisationer). Inom varje
distrikts-förbund hållas på motsvarande sätt
tävlingar om distriktsmästerskap (D. M.). Även
förekomma juniormästerskapstävlingar (jfr
Junior).
Mästersång (ty. Meister gesang}, den
didaktiska lyrik, som i Tyskland framgick ur
medeltidens minnesång (se d. o.) och odlades
skråmässigt under 1300—1500-talet, nästan
uteslutande inom städernas
hantverkarkret-sar. Mästersångarna drevo den senare
minnesångens formförkonstling vida längre
genom nya, pedantiska regler.
Sammanfattningen av de noggranna föreskrifter, som
måste följas vid m:s diktande, kallades t
abu 1 a t u r. Inom sångarskrået uppsteg man
under en rad av prov från lärling till
mästare. Ofta höllos offentliga
sångartävling-ar. — Innehållet i m. var mest av
religiös-uppbygglig art, uppfattningen torr och
kälk-borgerlig. De i äldre tid gängse traditionerna
om m:s höga ålder (från 900-talet) sakna
grund. Den första sångskolan synes ha
inrättats i Mainz på 1300-talet. De mest
blomstrande funnos i Nürnberg och Augsburg på
1500-talet, och det berömdaste namnet inom
dem är Hans Sachs. Ur m:s kretsar
framgingo även talrika dramer, vilka
uppfördes vid de offentliga sammankomsterna;
särskilt i Nürnberg utvecklades denna art av
deras verksamhet mycket framgångsrikt.
Litt.: K. Drescher, »Nürnberger
Meister-singer-Protokolle» (2 bd, 1897); C. Mey, »Der
Meistergesang in Geschichte und Kunst» (2:a
uppl. 1901); W. Stammler, »Die Wurzeln des
Meistergesangs» (i Deutsche Vierteljahrsschrift
für Literaturgeschichte, bd 1, 1923); M.
Her-mann, »Forschungen zur deutschen
Theaterge-schichte» (1914). En utförlig, förträffligt
orienterande art. om m. (med rikhaltig
litt.-förteckning) i »Reallexikon der deutschen
Literaturgeschichte», bd 4 (1931). —En livfull
men ohistoriskt förskönad framställning av
mästersångarna har R. Wagner givit i sitt
musikdrama »Die Meistersinger von
Nürnberg» (1868). (O. W-n.)
Mät, taga i mät, se Utmätning.
Mätapparat, Mätinstrument, apparat
för uppmätning av fotografiska plåtar, vanl.
medelst mikrometriska hjälpmedel. De
viktigaste delarna i m. äro
mätmikrosko-p e n och skalorna. Numera finnas m. i
en mångfald av varierande konstruktioner,
och därjämte har ett stort antal specialtyper
framställts för fotometriska arbeten,
undersökning av spektra och för
interferometer-metodernas tillämpning m. m. K. Lmk.
Mätare. 1. Anordning för att registrera
förbrukningen av lysgas, elektrisk ström,
vatten o. dyl. (jfr Elektriska
mätinstrument och Lysgas, sp. 441). — 2.
Person, som utför vissa legala mätningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
