Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mätare - Mätarfjärilar - Mätarpenningar - Mätbord - Mätbrev - Mätglas, Mensur - Mätinstrument - Mätismän - Mätkolv - Mätmaskin - Mätning - Mätningsförordning - Mätningsman - Mätningsregel - Mätress - Mätsticka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
645
Mätarfjärilar—Mätsticka
646
a lindmätare, b dess larv.
t. ex. lant-, skeppsmätare. Jfr
Mätningsman. — 3. (Meteor.) Se Nederbörd. —
4. (Zool.) Se Mätarfjärilar.
Mätarfjärilar, Geometrldae, underordn. av
nattfjärilarna, som kännetecknas genom att
de långsmala larverna blott ha två par
buk-fötter. Larverna krypa framåt genom att
flytta de bakre,
fotbärande lederna intill
bröstsegmenten.
Därvid böjes kroppen i
en båge, varefter den
främre delen sträckes
ut i sin fulla längd,
så att det ser ut, som
om djuren mäta upp
den väg de
tillrygga-lägga. Fjärilarna
påminna genom sina
stora, breda vingar
och spensliga kropp
rätt mycket om
dag
fjärilar. Antennerna äro dock antingen fint
tillspetsade, trådformiga el. ibland
kamel. fjäderlika. Många arters larver äro
förvillande lika yngre kvistar på de buskar och
träd, varpå de leva. Oroade sträcka de ut
kroppen stelt i sned riktning mot grenen och
hålla sig fast med bakfötterna, ett exempel
på »skyddande förklädnad». I Sverige finnas
över 300 arter, av vilka flera äro skadedjur,
t. ex. frostfjärilar, krusbärsmätaren,
lindmätare och tallmätare (se dessa ord). Större
björkmätaren, Amphidasis betularia, med
kritvit bottenfärg, som är rikligt beströdd med
svarta punkter och prickar, är en av Sveriges
största m. Larverna anträffas på lövträd och
i plantskolor och förbises ofta, då de
förvillande likna en stor kvist. I. T-dh.
Mätarpenningar, i somliga städer utgående
avgift för mätning av handelsvaror.
Matbord, vid kartering använd träskiva
(vanl. av kryssfaner), försedd med en
skruvanordning för montering på stativ. På det
med ritpapper överspända och medelst
dosvattenpass horisonterade m. placeras det vid
kartläggningen nyttjade instrumentet, t. ex.
en distanstub. G. Rbg.
Mätbrev, officiell handling, som utvisar ett
fartygs avgiftspliktiga dräktighet (se d. o.
2) och anger fartygets nationalitet, hemort,
igenkänningsmått m. m. Jfr S k e p p s m ä
t-n i n g.
Mätglas, Men sü r, graderat kärl, vanl. av
glas, i cylinder- el. bägarform, för uppmätning
av vatten o. a. vätskor. Graderingen är vanl.
gjord så, att den anger destillerat vattens
vikt i g vid 15° C. (I. B.)
Mätinstrument, se Mätapparat,
Mätare 1 och Måttverktyg.
Mätismän (fsv. mætis mæn), värderingsmän,
personer, som av domstol el. parter utses att
verkställa en värdering el. uppskattning,
efter vilken ersättning skall utgå. I. Afz.*
Mätkolv, lcem-, se K o 1 v 2.
Mätmaskln, se Måttverktyg.
Mätning, se Lantmäteri och M ä
t-ningsför ordning.
Mätningsförordning kallas, även off., k. f.
17 dec. 1920 ang. sättet för utförande av vissa
mätningsarbeten m. m. M. skall tillämpas vid
lantmäteriförrättningar enl.
jorddelningsla
gen och fastighetsbildningslagen, m. a. o.
vid laga skiften, avstyckningar, ägoutbyten,
rågångs- o. a. gränsbestämningar etc. M. har
utförliga regler om planmätning (se Lan
t-m ä t e r i, sp. 744), vidare om höjdmätning,
kartas upprättande (se
Lantmäterikar-t a), arealuträkning samt utstakning och
utmärkande av ägogräns (se Gränsmärken
och Rågång). C. G. Bj.
Mätningsman, en genom 1917 års lag om
fastighetsbildning i stad införd befattning i
stads tjänst. Med befattningen förenade
åligganden äro tomtmätningar,
avstyckningar, laga skiften, gränsbestämningar och
ägoutbyten. M. kan ock förordnas till
registerförare för staden och till att upprätta
registerkarta (se Fastighetsbildning i
stad, Fastighetsregister för
stad och Tomtindelning). För
behörighet till mätningsmannabefattning stadgar
nyssnämnda lag vissa villkor. C. G. Bj.
Mätningsregel, den fastställda regel, efter
vilken man mäter ett fartyg för att
bestämma dess dräktighet (se d. o.) el. andra
egenskaper (se vidare Skeppsmätning).
Vid kappsegling har m. till ändamål
att fastställa båtens relativa
kappseglings-värde, för att dess prestationer skola kunna
jämföras med andra båtars och »beräknad
tid» kunna erhållas, d. v. s. respit ges de
svagare båtarna i enlighet med deras
mät-ningstal. Genom att i m:s formel insätta
båtens resp, mått får man båtens m ä
t-nings t al, vilket är bestämmande för den
tidsgottgörelse, som den erhåller i tävlan med
andra båtar. Av olika m. dominera f. n. den
i Europa använda internationella m. och den
i Amerika använda.
Den internationella
mätningsregel n, populärt kallad R-regeln,
huvudsaki. utarbetad av apotekaren A. Benzon i
Köpenhamn, antogs 1906 på en konferens i
London principiellt till införande i de olika
segelsportidkande länderna, skulle gälla i 10
år från 1 jan. 1908 och blev sedan formellt
antagen i alla länder, anslutna till
International yacht racing union. Dess
mätningsfor-mel har sedermera reviderats. — Den s. k.
amerikanska m. el. Herreshof f
s-regeln (eng. the universal rule) är
åtskilligt äldre än den internationella (R-regeln).
Den är formulerad av den framstående
yachtkonstruktören amerikanen N. G. Herreshoff
och reglerar på ett utmärkt sätt
förhållandet mellan deplacement och segelarea. Denna
regel har i Europa fullkomligt utträngts av
den internationella R-regeln. Vidare finnes
den internationella franska regeln för
båtklasser (centerbordsbåtar) om 6,5- och
8,5-segelmeters mätningstal. Från m. bör man
väl skilja särklassystem, av vilka de
mest kända äro den tyska s. k.
Sonder-klassregeln och den svenska
»skärgårds-kryssarregeln». Se vidare Segling. — Om
mätningstal se även
Motorbåtsport. J. S. H-m.
Mätre’ss (fr. maitresse), frilla.
Mätsticka. 1. (Krig sv.) Enkelt medel vid
artilleriet för uppmätning av vinklar på
fältet. Det utgöres av en 15 cm lång linjal med
ett i mitten vidfäst, 0,5 m långt snöre, vars
andra ända fästes i övre uniformsknappen..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
