Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mösspartiet, Mössorna - Mösvatn - Möten - Mötespassevolans - Mötesplats - Möwe - N - N (kemi) - Na (kemi) - Naab el. Nab - Naaman - Naarden - Naassener - Naba, Naha, Nawa - Nabatéer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Mösvatn—Nabatéer
678
dagsväldets begränsning form i den
demokratiska »principalatsläran», som hävdade
folksuveränitet och imperativ mandatmakt
utöver den gällande författningens ram. M.
var bärare av det i tiden mycket mäktiga
engelska inflytandet; en god exponent
härför var dess hövding i prästeståndet,
Sere-nius. Även utrikespolitiskt tydde sig
mössorna till England men än mer till Ryssland,
varvid de sökte göra en dygd av en ur
hattarnas felslagna krigspolitik framgången
nödvändighet. Detta impopulära tvångsläge
undergrävde dock m:s utsikter att komma
helt till makten, varvid ett lägre
lycksö-karskikt inom partiet hemföll åt ett även
för dåtiden för starkt mått av rysk
korruption och åt planer på att med rysk
vapenmakt genomdriva ett regimskifte. Särskilt
genom ryske ministern v. Korffs oförsynthet
ledde detta vid riksdagen 1746—47 till
Äker-hielms fall och m:s fullständiga undergång.
— Först sedan ett årtiondes hattvälde åter
bragt Sverige utrikespolitisk vanära och
ekonomisk misär, återuppstod m. i betydligt
förändrad skepnad vid riksdagen 1760—62, det
s. k. y n g r e m. Det var nu täml. blottat
på personligheter, och halvvägs till maktens
tinnar lämnades det i sticket av sin ränkfulle
ledare, Pechlin. Genom Nordencrantz fick m.
ett samlande inrikespolitiskt reformprogram
av framsynt demokratisk och liberal syftning,
vilket satte sin prägel på riksdagen 1765—66,
varvid m. äntligen kom till regeringsmakten.
Även nu misslyckades dock m. med uppgiften
att råda bot på motpartiets missgrepp; dess
plan att återställa penningvärdet medförde
en djupgående spekulationskris, och m.
störtades från makten 1769. Under de
tillspetsade stånds- och författningsstriderna 1771—
72 nyorienterades partierna, och m. fick
övervikten i de tre ofrälse stånden. 1772 grep
partiet ånyo regeringsmakten.
Ryssorienteringen drevs åter till ytterlighet, men innan
m. hunnit avgörande missbruka sin
maktställning, utströkos båda partierna genom Gustav
III:s statsvälvning. — Litt.: D. Stavenow,
»Frihetstiden» (2:a uppl. 1907); F. Lagerroth,
»Frihetstidens författning» (1915). T. S-g.
Mösvatn, se Mån e.
Möten, krigsv., dels de i regel årl.
återkommande vapenövningarna för de indelta
trupperna och beväringen (befälsmöte,
officersmöte, rekrytmöte, beväring
s-möte och regementsmöte), dels även
de förrättningar, genom vilka rekryter och
remonter antogos vid de indelta trupperna,
rekryteringsmöte och r e m o n
tering s m ö t e. Vapenövningarna försiggingo
i regel på mötesplatser, vilka i
samband med det nyare indelningsverkets
genomförande upplätos för reg:tena. Allteftersom
reg:tena inflyttat till städerna i kaserner,
blevo mötesplatserna och deras byggnader
disponerade för andra ändamål. M. B-dt.
Mötespassevolans, se P a s s e v o 1 a n s.
Mötesplats. 1. Se Mö t en. — 2. M. för
fartyg i händelse av skingring el. eljest kallas
ända sedan 1500-talet i flertalet mariner, bl.
a. alltid i den sv., för r e n d e z-v o u s
(-p 1 a t s). ö-g.
Möwe, ty., »mås», tysk hjälpkryssare, f. d.
bananbåt, om 4,500 ton, bröt under
världskriget eng. blockaden och genomförde två
krys-sarfärder (dec. 1915—mars 1916 och nov. 1916
—mars 1917) i Nordsjön och Atlanten under
befäl av greve Dohna-Schlodien (se d. o.),
varunder många handelsfartyg sänktes. M.
deltog april 1918 i expeditionen till Finland.
N’ är fjortonde bokstaven i det latinska
alfabetet. Skrivtecknet N fanns redan
i forngrekisk och fornlatinsk skrift;
n finns redan i handskrifter från 500-talet
e. Kr. I grekiska och latin, senare även i
andra språk, ersättes n ofta, delvis ännu i
modern tid, av ett - över el. efter föregående
bokstav (no- = non; hene — henne). N (n)
betecknar i svenskan utom vanligt n-ljud
även äng-ljud (y), näml, före k och g (tänka,
singular) samt i vissa franska lånord (t. ex.
fond); n+g betecknar samma äng-ljud:
svänga, längd.
Som fornromerskt taltecken är
N = 900, N — 900,000; i latinsk skrift är n
förk. för bl. a. natus, född, nepos, non, novus,
numerus (se dessa ord) ; i grammatiken
betecknar n neutrum, nomen, nominativ,
numerus. N (n) betecknar även norr, nord- och
som handelsterm netto.
N, kem. tecken för en atom kväve.
Na, kem. tecken för en atom natrium.
Naab [näp] el. N a b, biflod från vänster
till Donau i Bayern; upprinner på
Fichtel-gebirge, avvattnar Oberpfalz och inmynnar
nära Regensburg; 165 km lång.
Naaman, en arameisk härhövitsman, som
av profeten Elisa botades från spetälska och
därför beslöt att dyrka Israels Gud.
Naarden [nä’r-], starkt befäst stad i
Holland, nära Zuiderzee, 22 km s. ö. om
Amsterdam, framför Nya holländska vattenlinjen (se
Nederländerna, fasta försvaret); 5,746
inv. (1927).
Naassèner, se G n o s t i c i s m, sp. 787.
Naba, N a h a, N a w a, huvudstad i jap.
kenet Okinawa, på v. kusten av Okinawaön
bland Riukiuöarna; 54,643 inv. (1925).
Nabatéer (arab. na’bat), arabiskt folk, trol.
identiskt med bibelns Nebajot. N. voro
bosatta i de av edomiterna utrymda trakterna
s. och s. ö. om Döda havet men utsträckte
under sin storhetstid, omkr. 200 f. Kr.—100
e. Kr., sitt välde betydligt, särskilt åt n.
Riket störtades 105 e. Kr. av romarna. N:s
handel och kultur bibehöllo sig dock ännu i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>