Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nabatéer - Nablus - Nabo - Nabob - Nabonid - Nabopolassar - Naborätt - Nabot - Nabu - Nabulus (Nablus, Sikem) - Nachitjevan, Nachitschevan, A. S. S. R. - Nachmanson, Ernst - Nachod - Nachspiel - Nachtigal, Gustav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Nablus—Nachtigal
680
flera årh. I Petra, s. om Döda havet,
uppfördes på 200-talet storartade byggnader, nu
i ruiner. Under 300-talet började arabiska
nomadstammar intränga på n:s område, och
redan före muhammedanernas erövring av
Palestina och Syrien (600-talet) torde n. ha
upphört att vara ett särskilt folk. Under
sin kulturperiod nyttjade de arameiskan som
skriftspråk, då deras modersmål, arabiskan,
ännu ej fixerats i skrift.
N a b a te i s k a inskrifter ha till
största delen hittats på Sinaihalvön redan
under 1700-talet men sedermera även kring
Petra, i Hauran, uppemot Eufrat och i n.
Arabien ända ned till trakten kring Medina.
Den äldsta är från omkr. 40 f. Kr., den
yngsta .från 94 e. Kr. — Deras historiska
innehåll är mindre ’betydande, men de ge
värdefulla upplysningar om n:s religion. Denna
synes eg. ha varit en soldyrkan; sedan
framträda många skilda gudomligheter; av dem
var Petras skyddsgud, Dusares, förnämst.
Litt.: J. Euting, »Nabatäische Inschriften
aus Arabien» (1885); M. Lidzbarski,
»Ephe-meris für semitische Epigraphik» (3 bd, 1900
—15); A. Musil, »Arabia Petræa» (3 bd,
1907—08); G. Dalman, »Petra und seine
Fels-heiligtümer» (1908). K. V. Z.*
Nablus, se N a b u 1 u s.
Nabo (av fsv. na, nära, och boe, boende),
granne, särskilt (jur.) ägare av angränsande
tomt i stad. (En motsats är v i d e r b
o-e n d e, vilket betecknar den, som med annan
har del i samma tomt.) — Naborätt är
eg. inbegreppet av de rättigheter man har
mot annan i egenskap av dennes n. Dessa
rättigheter följa av grannskapsförhållandet
(se Grannelagsrätt). Särskilt har för
vissa fall den viderboende sedan gammalt
tillkommande lösningsrätten (se d. o.)
jämväl tillagts n. Med naborätt förstås vanl.
enbart ifrågavarande lösningsrätt
(jordabalken kap. 7). A. W.*
Nabob [-å’b], förvrängning av hindüstäni
nawab (se d. o.), ställföreträdare, ståthållare,
blev i eng. litteratur beteckning för person,
som i Indien under Ostindiska kompaniets
dagar förvärvat enorma rikedomar. Ordet
brukas i flera andra språk stundom om rika
österlänningar över huvud.
Nabonld, babylonisk konung, se B a b y 1
o-n i e n, sp. 658.
Nabopola’ssar, babylonisk konung, se B
a-bylonien, sp. 658, och Assyrien, sp. 353.
Naborätt, jur., se Nabo.
Näbot var en israelit, som genom drottning
Isebels intriger blev dömd till döden, därför
att han ej velat avstå sin vingård till
konung Ahab. Justitiemordet på N. blev en av
orsakerna till den omridiska dynastiens
störtande i Israels rike (se E 1 i a). E. S-e.*
Nabü, ackad., Nebo, babylonisk
gudomlighet, se B a b y 1 o n i e n, sp. 662, och Bo
r-s i p p a.
Näbulus (N a b 1 u s), bibelns Sikem, stad
i Palestina, i dalen mellan bergen Ebal och
Gerissim (se d. o.), 56 km n. om Jerusalem,
vid bibana till Tulkarem; 15,947 inv. (1923).
Handel med ull, bomull m. m.; tillv. av tvål
och olivolja. I N., som har flera moskéer (f.
d. kristna kyrkor), finns en koloni av
samariter (132 pers. 1923). Nära N. ligger bibelns
Jakobs brunn. — Under kejsar Vespasianus
blev N. omkr. 67 e. Kr. förstört. Den
återuppbyggda staden kallades Flavia Neapolis (därav
stadens nuv. namn).
Nachitjeva’n, N a ch i t s c h e v a’n, A. S.
S. R., autonom socialistisk sovjetrepubl. i
ryska Transkaukasien, vid gränsen till Persien;
5,386 kvkm, 104,909 inv. (1926; 83,9 %
turkotatarer). Jordbruk och boskapsskötsel. Stor
produktion av bergsalt. Huvudstad:
Nachi-tjevan (9,000 inv.).
Nachmanson, Ernst, klassisk filolog,
universitetslärare (f. 1877 3/a)- Blev docent 1904
i Uppsala, fil. dr där 1905, prof, i klassiska
språk (med undervisningsskyldighet i
grekiska) vid Göteborgs
högskola 1919, med.
hedersdr i Stockholm
1924. N. ägnade sig
först åt grekisk
språkhistoria och epigrafik,
har sedan huvudsaki.
arbetat med den
grekiska medicinska
litteraturen samt även
med modern
medicinhistoria; han är
medarbetare i den
monumentala uppl. av den
förra, som utgives av
akad. i Berlin, Köpenhamn och Leipzig. Bland
hans många värdefulla arbeten må nämnas
»Laute und Formen der magnetischen
Inschriften» (1903), »Erotianstudien» (1917), ett
förarbete till hans uppl. av Erotianos’
Hippo-krateslexikon, »Erotiani vocum
Hippocrati-carum collectio» (1918), »Hippokrates och
hans tid» (1921), »Vulci» (1928) samt »Bidrag
till kännedomen om Pehr Gustaf Cederschjölds
liv och verksamhet» (i Svenska
Läkaresällskapets Handl., bd 52, 1926). M. Pn N-n.
Nachod [na’^åt], stad i Tjeckoslovakien, n.
ö. Böhmen, vid Elbes biflod Mettau; 12,244
inv. (1921); textilindustri.
Nachspiel [na^fpil], ty., efterfest,
»efter-släckning»; tillställning under friare former
efter en fest.
Nachtigal [na’V], Gustav, tysk
upptäcktsresande (18 3 4 23/2—85 19/4), urspr. läkare i Köln.
Reste 1863 av hälsoskäl till Algeriet och
Tunisien samt begav sig 1868, sänd av
konungen av Preussen med
skänker till sultanen
av Bornu, från
Tripo-lis över Tibesti till
Kuka, Bornus
huvudstad. Därifrån
besökte han oasen Borku
samt Bagirmi o. a.
trakter kring
Tsad-sjön. 1875 återvände
han hem över Wadai,
Darfur och Kordofan.
Genom dessa resor
spred N. kunskap om
föga kända delar av
Sahara och Sudan; i Tibesti och Borku var
han den förste europén och räknas bland de
stora Afrikaresandena. N. blev 1882 tysk
generalkonsul i Tunis och for 1884 som Tyska
rikets kommissarie till Västafrika, där han
ställde Togo och Kamerun under tyskt
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
