Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Namur - Nan- - Nanak - Nana sahib (Dandu Panth) - Nan-chang - Nancy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Nan—Nancy
698
Meuse vid Namur.
män, holländare och österrikare. 1888—94
byggdes av Brialmont kring N. en fortgördel
med 41 km omkrets. — Vid världskrigets
början utgjorde besättningen omkr. 20,000
man jämte 3,000 man franska trupper. 20
aug. 1914 framgick en tysk arméavdelning,
•omkr. 90,000 man under general v. Gallwitz,
ur 2:a tyska armén, mot fästningen, och s. <1.
■öppnades eld mot dess ö. front, som efter
några dagars beskjutning bragtes till
tystnad. 24 aug. inryckte tyskarna i staden, men
■de v. forten betvingades ej förrän 26 aug.
’Tyskarna togo 6,700 fångar jämte stora
förråd. Jfr Belgisk-franska fronten,
-sp. 1154. (L. af P.)
Nan-, i kin. ortnamn: söderut liggande, t.
•ex. N a n k i n g (se d. o.).
Nänak, indisk religionsstiftare (1469—1538),
stiftare av sikhernas (se d. o.) religiösa
samfund i dess äldre form. N. proklamerade
tydligt en religion, som han ansåg skulle stå
-över såväl hinduismen som islam och kunna
-ersätta dem båda. Han var uppenbart
påverkad av islam, särskilt av dess rigorösa
monoteism. Vad som finnes kvar av hans
hymner och maximer är samlat i sikhernas
heliga urkund, Ädi Granth. N. var sin sekts
förste gtiru (»lärare»). Litt.:
E. Trumpp, »The Ädi Granth»
(2:a uppl. 1895); M. A.
Macau-liffe, »The sikh religion» (6 bd,
1909). J. Ch-r.
Nana sahib, indisk
upprors-ledare 1857—59 (d. trol. 1859).
’Hette eg. Dandu Panth
och var adoptivson till
marat-ternas siste peshwa, Baji Rao.
N. ärvde dennes stora
förmögenhet och gjorde även
anspråk på att få samma
pension (80,000 pd st. årl.), som
Baji Rao åtnjutit sedan 1818.
Då detta anspråk avvisades av
generalguvernören lord
Dal-housie (1851), intogs N. av hat
mot engelsmännen. Han
deltog i seapoysupproret och
förmådde genom bedrägliga
löf-’ten om fritt avtåg garnisonen
i Cawnpore att kapitulera (27 juni 1857),
varpå han lät förrädiskt nedskjuta nästan
hela garnisonen vid avtåget och (17 juli s. å.)
anställde en brutal massaker även på de
kvinnor, barn och överlevande soldater han hållit
i fängelse. N. flydde 1859 till Nepal, där han
antages ha kort därefter omkommit. V. S-g.
Nan-chang [-tjau], huvudstad i kin. prov.
Kiang-si (jfr d. o.), vid floden Kan-kiang, s.
om sjön Po-yang; 300,000—500,000 inv.;
stapelort för King-tö-chenporslinet.
Nancy [näsi’], huvudstad i fr. dep.
Meurthe-et-Moselle, vid den från N. segelbara Meurthe,
vid Marne—Rhenkanalen och järnvägslinjen
Paris—Strassburg; 114,491 inv. (1926). N. är
av ålder Lothringens huvudort, säte för univ.,
biskop och 20 :e armékårens kommando. N. var
från 1100-talet till in på 1700-talet
residensstad för hertigarna av Lothringen; särskilt
Stanislaus Leszczynski, N:s välgörare,
verkade för dess försköning. Mellan »gamla
staden» (där flera stadsportar, ss. Porte de la
Craffe, från 1430-talet, kvarstå) och de nyare
stadsdelarna i s. ö. ligga i stadens hjärta Place
Stanislas, omgiven av imposanta
1700-tals-byggnader, rådhuset (med tavelsaml.),
biskops-palatset m. fl. I närheten den vackra par-
Place de la Carrière i Nancy.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
