Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nancy - Nanduer el. Amerikanska strutsar - Nandurbar - Nanga Parbat - Nanino (Nanini), Giovanni - Nanism - Nanking
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Nanduer—Nanking
700
Palais du gouvernement i Nancy.
ken Pépinière. Bland kyrkorna äro
katedralen (1703 ff.; arkitekt Hardouin-Mansard) och
Église des Cordeliers (1480-talet) av särskilt
intresse. Hertigliga palatset (restaur. 1871)
inrymmer ett hist. museum för Lothringen.
Nära Porte de la Craffe ligga kem.,
elektro-tekn., fys. m. fl. institut, tillhörande det 1572
gr. univ., ett av Frankrikes främsta (3,171
stud. 1929). Till univ. äro anslutna en
far-maceutisk avd., flera högre yrkesskolor,
kolonialinstitut m. m. Skogshögskola.
Industrien omfattar gjuterier och mek.
verkstäder, textil-, keramisk och glasindustri,
tillverkning av skodon, spetsar m. m. Statlig
tobaksfabrik, boktryckerier. M.
Om det i världskrigets första skede strax
LÄngnäbbad nandu, Rhea americana.
ö. om N. utkämpade slaget se
Belgisk-franska
fronten, sp. 1156. N. blev ofta
bombarderat av tyskarnas
flygare och långskjutande
artilleri. M. B-dt.
Nandüer el.
Amerikanska strutsar, Rhe’idac,
fam. av strutsfåglarnas ordn.
Näbben är bred och platt,
halsen lång och klädd med små
fjädrar, tarserna långa och
kraftiga och tårna till antalet
tre, väpnade med starka, raka
klor. Vingarna äro bättre
utvecklade än hos de afrikanska
strutsarna och klädda med
långa, mjuka fjädrar.
Ving-och stjärtpennor äro ej
utvecklade. Fam. omfattar ett
enda släkte, Rhea, med tre
arter. N. förekomma i
Sydamerikas stäpptrakter och
livnära sig av växtämnen.
Pampasstrut-s e n, R. rothschildi, är övervägande askgrå,
och hanen, som är störst, blir 1,5 m lång. Den
förekommer över hela pampasområdet mellan
Atlanten och Anderna. Darwins struts
el. dvärgnandun, R. pennata (darmni),
som anträffas i Patagonien och n. Chile, är
mindre än föreg. och till färgen blekbrun
med vita fläckar. Den tredje arten, den
långnäbbade nandu n, R. americana,
liknar föreg. art men utmärkes bl. a. av
något längre näbb. Den finnes i n. ö.
Brasilien. N. leva i smärre flockar, och vid
fort-plantningstiden samlar en hane 5—7 honor
omkring sig. Äggen läggas i en grop i
marken, vanl. dold av högt gräs. Hanen ruvar
ensam äggen (20—80 st.). N. jagas till häst
och fångas med bolas. Fjädrarna
tillvaratagas, och äggen ätas. Numera uppfödas n.
även i farmer. De trivas lätt i fångenskap
och hållas därför ofta i zool. trädgårdar. T.P.
Nandurbar, en Svenska alliansmissionens
station i Indien, i staden N. (omkr. 14,000
inv.); 350 km n. ö. om Bombay; gr. 1905.
Barnhem, skolor, seminarium.
Nanga Parbat, »naket berg», D a j a r m u r,
alptopp i v. Himalaja; 8,114 m ö. h.
Nani’no (Nan i’ni), Giovanni, italiensk
tonsättare (1545—1607), Palestrinas
efterträdare vid Santa Maria Maggiore i Rom.
Sökte i allt följa sin store företrädare och
grundade en skola för den nya klassiska
vokalstilen. 1577 påvlig kapellmästare och 1604
ledare av Sixtinska kapellets musik. Hans
kompositioner (huvudsaki. mässor) tillhöra
den romerska skolans ädlaste tonalster. Biogr.
av G. Radiciotti (1906). T. N.
Nani’sm, bot., se A t r o f i 2.
Nanking, kin., »södra huvudstaden»,
huvudstad i republ. Kina och prov. Kiang-su, nära
s. flodstranden av Yang-tsi-kiang; 497,500 inv.
(1928), omkr. 500 amerikaner och européer;
färjtrafik mellanTientsinjärnvägensändpunkt,
hamnstaden Pu-kou, på motsatta stranden och
N :s hamn Hia-kou, från vilken järnväg (12
km) leder in till N :s centrum. Från N.
går järnväg till Shanghai (sedan 1909).
Klimatet är täml. tempererat; regntiden
börjar april—maj. — Under taipingupproret (se
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
