Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Napier, sir Charles - Napier, sir Charles James - Napier, John - Napier, Mark - Napier, Robert Cornelius, lord Napier of Magdala - Napier, sir William Francis Patrick - Napo - 1. Napoleon I (fransmännens kejsare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Napier, Ch. J.—Napoleon
710
han amiral. N. var 1842—46 och 1855—60
liberal led. av underhuset. Han skildrade sina
krigsföretag i Portugal (2 bd, 1836) och
Syrien (2 bd, 1842) samt utgav till självförsvar
»The history of the baltic campaign of 1854»
(1857). V. S-g.
Napier [néPpio], sir Charles James,
krigare och anglo-indisk ämbetsman (1782—
1853); se släktart. Blev 1806 major och
deltog 1807 under lord Cathcarts befäl i
expeditionen mot Danmark. Han utmärkte sig
sedan i fälttågen på Pyreneiska halvön och
deltog i kriget mot Förenta staterna. N. var
1822—30 guvernör och militärresident på ön
Kefallenia, blev 1837 generalmajor, adlades
1838, var 1842—47 överbefälhavare över
Ostindiska kompaniets trupper i Sind och
genomförde därunder dessa landsdelars
införlivande med det anglo-indiska väldet. Han
utsändes 1849 under andra sikhkriget åter till
Indien, som högste befälhavare, men fann vid
sin framkomst kriget redan segerrikt
avslutat av företrädaren, lord Gough. N.
återvände definitivt till hemlandet 1850. Han var
tapper i striden, duglig som styresman men
alltför självrådig för att i längden kunna
samarbeta med överordnade. Han skrev bl. a.
»Defects, civil and military, of the indian
government» (1853). — Litt.: Sir W. Napier,
»Life and opinions of sir Ch. J. N.» (1857);
W. F. Butler. »Sir Charles N.» (1890). V. S-g.
Napier [néFpio], John, skotsk
matematiker (1550—1617), uppfinnare av logaritmerna;
skrev sig vanl. Neper; jfr släktartikeln.
N. företog flera resor på kontinenten och
förenade med matematiken även starka
teologiska intressen, vilka i de religiösa striderna
förde honom över till den presbyterianska
sidan. Förutom till upptäckten ay
logaritmerna, vilken publicerades i »Mirifici
loga-rithmorum canonis constructio» (1614), är N:s
namn knutet till vissa formler inom den
sfä-riska trigonometrien, Neperska for
m-1 e r n a, och till en primitiv räkneapparat,
Neperska räknestavarna. På basis
av dessa ha senare flera nya apparater
konstruerats (jfr R ä k n e s t i c k a).
N:s teologiska intressen togo sig bl. a.
uttryck i utgivandet av en kommentar till
Uppenbarelseboken, vari de olika bevisen voro
hållna i strängt matematisk anda. Mark
Napier utgav 1834 N :s »Memoirs» och 1839
en samling av hans efterlämnade
manuskript. T. B.
Napier [néPpiø], Mark, skotsk historiker
(1798—1879). N. skrev om matematikern
John N. det sakrika arbetet »Memoirs of John
N. of Merchiston» (1834). Han författade även
bl. a. »Montrose and the covenanters» (2 bd,
1838) och »Memorials ... of Graham of
Cla-verhouse» (3 bd, 1859—62).
Napier [néPpio], Robert Cornelius,
lord N. of Magdala, brittisk
fältmarskalk (1810 6/i2—90 14/i). Blev ingenjörofficer
och inlade på 1840- och 1850-talet såväl i
fält som genom utförande av märkliga
vägbyggnader stora förtjänster om det brittiska
väldets utbredning och stadgande i Indien.
I de båda sikhkrigen utmärkte han sig,
främst vid stormningen av Multan 23 jan.
1849. Under seapoysupproret 1857 deltog
han i de båda expeditioner, som undsatte
de i Lucknow belägrade brittiska trupperna.
Han besegrade 1858 upprorsledaren Tantia
Topi och tvang i jan. 1859 denne att ge sig,
varmed upproret kan sägas ha definitivt
kuvats. N. adlades s. å.,
var 1860 sir Hope
Grants närmaste man
i befälet i
krigsföretaget mot Kina, blev
1861 chef för
krigs-dep. i indiska
regeringen och 1867
generallöjtnant. N. ledde
1868 den med
beundransvärd raskhet och
precision utförda
expeditionen mot kejsar
Teodor av Abessinien
(se d. o., sp. 49). Han
belönades s. å. med bl. a. pärsvärdighet
(baron N. of Magdala, efter kejsar Teodors
av N. stormade residens, Magdala) och en
årlig pension. 1870 blev N. högste
befälhavare i Indien, var 1876—83 guvernör på
Gibraltar och blev 1883 fältmarskalk. V. S-g.
Napier [néPpiø], sir William Francis
Patrick, brittisk militär och
krigshistori-ker (1785—1860); se släktart. Deltog liksom
sina bröder Ch. J. N. och G. Th. N. med
utmärkelse i de pyreneiska fälttågen mot
Napo-leons välde, blev 1842 generalmajor, var 1842
—47 guvernör på Guernsey samt blev 1859
general. Om pyreneiska kriget skrev han ett
bemärkt arbete, »History of the war in the
Peninsula and in the south of France» (6 bd,
1828—40; många uppl.), länge ansett som det
förnämsta i engelsk krigshistorisk litteratur.
Ett utdrag är »English battles and sieges in
the Peninsula» (1852; ny uppl. 1889). Till
försvar för sin broder Ch. J. N. utgav N. »History
of the conquest of Scinde» (1844), »History of
the administration of Scinde» (1851) och »Life
and opinions of sir Charles J. N.» (4 bd, 1857).
Biogr. av H. A. Bruce (senare lord Aberdare;
2 bd, 1864). V. S-g.
Na’po, biflod från vänster till
Amasonflo-den (Maranon) i Peru, upprinner ö. om
Coto-paxi i Ecuador; omkr. 800 km lång.
Napoleon (fr. Napoleon), franska kejsare
och prinsar.
1. N. I, fransmännens kejsare (f. 1769 15/8 i
Ajaccio på Korsika, d. 1821 5/5 på S:t Helena),
son till advokaten Carlo Buonaparte
och Letitia
Ramo-lino, båda
tillhörande från det italienska
fastlandet inflyttade
adelssläkter. Genom
att ansluta sig till
öns nya herrar,
fransmännen, fick Carlo
Buonaparte sina tre
äldsta söner intagna i
franska skolor, och
Napoleone, den andre
i ordningen,
skickades vid 10 års ålder
till kadettskolan i
Brienne, en småstad i
Champagne.
Undervis
ningen sköttes här dels av officerare, dels av
munkar. Såsom en av de bästa i sin klass
Napoleon I som general.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
