Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nasalering - Nasalton - Nasaréer - Nasarener - Nasaret - Naseby - Nash, Charles - Nash, John - Nash, Thomas - Nashville - Nasir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
N asalton—N asir
730
partiell sänkning av gomseglet, får
näsresonans. Se N a s a 1 e r. A. Lbd.
Nasalton, mus., ton, som sjunges både med
näsa och mun.
Nasaréer, invånare i Nasaret (se d. o.).
Nasarèner, tysk konstnärsgrupp i Rom i
början av 1800-talet, representerande
romantisk strävan, en reaktion mot den allmänt
rådande akademiska smaken. Gruppens
grundare voro F. Overbeck oeh F. Pforr. Bland
övriga, som slöto sig till dem, voro två
bröder Veit och två bröder Schadow, J. Schnorr
v. Carolsfeld, P. Cornelius och J. Führich.
N. el. Isidorobröder blevo de kallade av
samtida efter klostret San Isidoro, där
flertalet bodde. De eftersträvade enkel hållning
och känslans äkthet; sina utgångspunkter
sökte de i prerafaelitisk konst i Italien,
Flandern och Tyskland. De flesta n.
flyttade med tiden till Tyskland, Overbeck
stannade till sin död i Rom. I Sverige företrädde
G. E. Hasselgren n:s riktning. En gren av
denna överfördes till England av W. Dyce,
som påverkade F. Madox Brown m. fl. Litt.:
P. Kaufmann, »Auf den Pfaden nazarenischer
und romantischer Kunst» (1922). G-gN.
Näsaret, arab. en-Näsira, stad i s. Galiléen,
105 km n. om Jerusalem; 7,424 inv. (1923),
därav 4.885 kristna. Spetsknyppling och tillv.
av suvenirer för turister.
N. var Jesu hemstad, där enl. evangelierna
Jesu föräldrar varit bosatta (Matt. 2: 28,
Mark. 1: 9, Luk. 2: 39, Joh. 1: 46). N. har
givit upphov åt hans benämning n a s a r é.
Staden ligger bortåt 400 m ö. h., vida synlig
i det sydgalileiska bergland, som stiger ur
Jisreelsslätten. Det nuv. N., som företer en
rätt rik, stundom europeiskt betonad
bebyggelse, har efterträtt en obetydlig by, vars
ringhet avspeglas i evangelierna. N. hör till
de många ej i G. T. nämnda palestinska
orterna. Utom hantverk hade invånarna
som näringsfång jordbruk och
trädgårdsskötsel. — Bland de heliga platser, som
i N. skola fasthålla erinran om Jesu
barndomshistoria, äro de märkligaste den källa,
vilken ända till 1100-talet bar Jesu moders
namn, samt Bebåde,Isekyrkan (se Luk. 1: 26
ff.), som i sin nuv. gestalt härrör från 1730
men i bevarade rester visar hän på en äldre
.gestalt, först från korstågens skede och
där-bakom från bysantinsk tid. Se G.
Schuma-cher, »Das beutige N.» (i Zeitschrift des
Deut-schen Palästinavereins, XIII, 1890); T.
Tob-ler, »Nazareth» (1868); G. Dalman, »Orte und
Wege Jesu» (3:e uppl. 1924), s. 61 ff. E. A.
Naseby [nePzbi], by i n. v. delen av grevsk.
Northampton, mell. England. Där besegrades
Karl I av parlamentstrupperna under Fairfax
■och Cromwell 14 juni 1645.
Nash [näj*], Charles, amerikansk
industrimän (f. 1863). Var urspr. farmare,
övergick sedan till vagnfabrikation och därefter
till bilindustrien, inom vilken han bl. a. var
chef för General motor co. 1912—16. N.
startade 1916 The Nash motor co. i Kenosha,
som blivit en av U. S. A:s största
biltillverkare.
Nash [näj^, John, engelsk arkitekt (1752
—1835). I början av 1800-talet byggde han
•en mängd privathus och villor i engelsk
pal-ladian style, fick sedermera av Georg IV stora
Utsikt över Nasaret.
uppdrag, bl. a. utförandet av Regent Street
(1813), där flera hus blivit sammanförda
under en gemensam fasad, samt All souls’ church
i jonisk och korintisk kolonnordning men med
ett barockt torn. Han restaurerade och
tillbyggde Buckingham palace samt dekorerade
kungliga palatset i Brighton. C. R. N.*
Nash [näj], Thomas, engelsk författare
(1567—1601), livnärde sig i London med
pamflettskriveri och omarbetning av skådespel.
Hans satir och glänsande stil gjorde honom
fruktad. Av hans skrifter må nämnas »Pierce
pennilesse» (1592) och det satiriska
maskspelet »Summer’s last will and testament»
(s. å.). N:s äventyrarroman »The unfortunate
traveller» (1594; utg. med inl. av E. Gosse
1892) är den första engelska skälmromanen.
Sami, verk i 4 bd 1903. E. B-n.*
Nashville [nä^vil], huvudstad i staten
Tennessee, U. S. A., vid floden Cumberland
(se d. o.); 153,866 inv. (1930; 30 % negrer
1920). över floden leda sju broar. Staden
har praktfulla byggnadsverk, stadshuset,
Cen-tennial park med en kopia av Parthenon, en
minnesbyggnad åt de i världskriget stupade,
stora parker och mer än 200 kyrkor. N. är
en av södra U. S. A:s främsta
bildningshärdar, säte för Vanderbiltuniv. (gr. 1873; 1,500
stud. 1929) och högskolor för negrer, bl. a.
det kongregationalistiska Fiskuniv. (gr. 1867).
Boktryckerier, kvarnar, kafferosterier m. m.,
trä-, bomulls- och tobakshandel. — Gr. 1780,
blev N. 1843 Tennessees huvudstad.
Naslr (av hebr. nazir, invigd), en som
invigt sig att kämpa för Jahve. Nasirerna
ville bekämpa Baalsdyrkan genom att
avsäga sig den kanaaneiska kulturen, som
särskilt ansågs representerad genom vinodlingen,
och de drucko därför icke vin. Såsom tecken
på sin ställning läto de håret växa fritt.
Samma sed förekom även hos araberna, när
de invigt sig åt någon gud. S. H-r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
