Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nathorst, Hjalmar Otto - Nathorst land - Nation - Nation, The - National, Le - Nationalaktiebanken - Nationalbank - Nationalbeväring - Nationalbibliografi - Nationalbibliotek - National city bank of New York - National convention - National covenant - Nationaldag - Nationaldanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
739
Nathorst land—Nationaldanser
740
skola på Väderbrunn
1842, var föreståndare
för skolan o. sekr. hos
Södermanlands läns
hushållningssällskap
1848—55, innehade
motsv. befattningar vid
Dagsholms
lantbruksskola i Älvsborgs län
och hos länets n.
hushållningssällskap 1855
—62, var prof, och
föreståndare vidAlnarps
lantbruksinstitut 1861
—86 och sekr. hos Malmöhus
länshushållningssällskap 1867—96. N. fick ett stort inflytande
på jordbruket och husdjursskötseln, särskilt
i Skåne. Han skrev bl. a. »Det skotska
plöj-ningssättet» (1846; 2:a uppl. 1866),
»Husdjurs-skötsel» (2 dir, 1859—61; 2:a uppl. 1876—
77), »Foderämnenas sammansättning» etc.
(1861), »Om nödvändigheten af nya riktningar
inom våra koladugårdar» (1885) och
»Landt-bruket i Skåne» (1896). H. J. Dft.
Nathorst land, på v. Spetsbergen, mellan
Van Mijens bay och Van Keulens bay. Efter
Nathorst äro f. ö. flera berg, dalar och
glaciä-rer på Spetsbergen samt en av Grönlands
fjordar uppkallade.
Natiön. 1. Folk, folkslag; sammanfattning
av människor med gemensamhet i härkomst,
språk, kultur, sedvänjor och historiska
minnen; ofta har n. betydelsen av befolkningen
i en stat, medan »folk» framför allt avser
etnologisk samhörighet. S-e.*
2. N. (Nations fören ing el. L a n
d-skapsförening), för Sverige och
Finland utmärkande organisation av de
studerande vid universiteten. Från början
uppkomna genom frivillig sammanslutning av
studenterna från samma stift och läroverk,
kunna »nationerna» i Uppsala spåras redan
under 1600-talets första årtionden, möjligen
efter förebild från tyska univ. under
1500-och 1600-talet, där en indelning i Nationen
förekom. De ogillades till en början av de
akademiska myndigheterna, enär de äldre
»landsmännen», seniorerna, missbrukade sin
ställning mot de yngre. I 1655 års
konstitutioner intogs ett uttryckligt förbud mot
»con-venticula nationalia» (nationssamkväm). Då
n. det oaktat fortforo att bestå, beslöt man i
stället utnyttja dem för disciplinära ändamål.
Varje n. ställdes därför under uppsikt av en
prof, med namn av inspektor, och
studenternas medlemskap i en sådan sammanslutning
blev från 1667 obligatoriskt. Vid univ. i Åbo
och Lund genomfördes samma ordning. N.
skall bereda sina medlemmar tillfälle till
inbördes biträde och understöd. N:s forna
uppgift att befordra och kontrollera
medlemmarnas framsteg i studier, vilket skedde
genom disputationsövningar och s. k. n
a-tio n sex amina, har upphört, men n. ha
alltjämt att genom sina valda förtroendemän
övervaka sina medlemmars uppförande och
avge däröver s. k. na tio n sbetyg, som i
vissa fall erfordras. — Inspektor väljes av n:s
medlemmar bland univ:s professorer. Dess
angelägenheter handhavas i övrigt av valda
ämbetsmän, kuratorer (se Kurator 2),
och dryftas på sammankomster, landskap.
Nationsmedlemmarna indelas i seniorer,
juniorer och recentiorer (i Lund novitier). N.
bruka utse framstående personer till
hedersled. — N. äro nu i Uppsala 13, i Lund 13 och
i Helsingfors, där de tidigare kallats
avdelningar, 13. I Uppsala ha samtliga n. egna
fastigheter. I Lund ha n. spelat en mindre
framträdande roll. N. vid samtliga univ. ha
stipendiefonder. — Om n. ha publicerats
historiker och biografiska matriklar. A. U.
Nation, The [öa néFfon], engelsk liberal
veckotidskrift, gr 1907 av H. W.
Massing-ham (se d. o.), 1921 sammanslagen med A t h
e-n æ u m (se d. o.) och sedan kallad The
Nation and A t h e n æ u m. N. sammanslogs
febr. 1931 med New Statesman (sed. o.).
National, Le [la nasiåna’1], namn på
franska tidningar, bl. a. ett av Thiers, Mignet och
A Carrel (se d. o.) jan. 1830 uppsatt
opposi-tionsblad, som i ej ringa mån bidrog till
julirevolutionen s. å. och dennas resultat. N.
blev sedan republikansk; den undertrycktes
efter statskuppen dec. 1851.
Nationalaktiebanken, Helsingfors, se K
ansa 1 1 i s-o sak e-p a n k k i.
Nationalbank. N. ingår i namnet på många
banker, ej blott sådana, som ha officiell
karaktär (centralbanker med
sedelutgivningsrätt), t. ex. Nationalbanken i Köpenhamn (se
Danmark, sp. 458), utan även rent privata
affärsbanker. Bland de senare märkas de
talrika national banks i Förenta staterna
(se Amerikas förenta stater, sp.
794). O. Å.
Nationalbeväring, se Gotlands
nationalbeväring.
Nationalbibliografi, se Bibliografi sp.
218.
Nationalbibliotek, se B i b 1 i o t e k, sp. 220,
222.
National city bank of New York [nä^nel
si’ti bä’uk ov njö’jå’k], gr. 1912, fonder 200
mill. dolk, inlåning 1,460 mill. doll., var
länge Förenta staternas största bank men
intar sedan 1930 endast tredje rummet efter
Chase national bank och G u a r a
n-ty trust co. of New York.
National convention [nä’jnol kønve’njon],
benämning i U. S. A. på de stora politiska
partiernas delegerademöten för uppsättande
av kandidater till valen av president och
vicepresident samt antagande av
partiprogram (platform) för valkampanjen. Jfr C a
u-c u s, sp. 710.
National covenant [nä^nol ka’vinønt], namn
på de religiösa förbindelser Skottlands
pres-byterianer flera gånger ingingo; jfr
Covenant.
Nationaldag, ett folks gemensamma
högtidsdag, firad till minne av en i nationens
liv särskilt betydelsefull händelse. Finnes i
de flesta länder och är ofta knuten till
den dag, då den gällande författningen
antogs, t. ex. i Norge 17 maj, el. då staten
förklarades oberoende, t. ex. i Förenta staterna
4 juli. I Frankrike firas minnet av
Bastil-jens intagande 14 juli. I Sverige har på
senare tid 6 juni, dagen för Gustav Vasas
konungaval och den nuv. regeringsformens
antagande, börjat anses som nationaldag.
Nationaldanser, se Dans, sp. 489, och
Folkdanser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
